•  
  • Archives for personlig utveckling (94)
  • Page 9

Ballongmannen

Categories: Citat och vackra ord
Comments: No Comments
Published on: February 7, 2012

BALLONGMANNEN

En pappa tog med sig sin lille son in i en leksaksaffär. Medan pappan letade efter det han skulle ha, vandrade pojken iväg på egen hand. I ett hörn hittade han en staty av en man, gjord av ballonger. Statyn fascinerade pojken, så han blev stående där en stund.

Efter ett tag kunde pojken inte låta bli att peta till statyn, bara för att se vad som skulle hända. Statyn tippade bakåt en bit, men studsade tillbaka till upprättstående.

Detta gjorde pojken ännu mer nyfiken, så han drämde till statyn ytterligare en gång – nu med full kraft. Men samma sak hände också denna gången. Statyn tippade bakåt och studsade tillbaka så den åter stod upprätt.

I samma ögonblick kom pojkens pappa fram och såg sin son titta fascinerat på ballongstatyn.

Hur tror du det kommer sig att den reser sig upp varje gång du slår ner den?” frågade pappan.

Pojken tänkte tyst för sig själv en stund, och sa sen:

“Är det kanske för att han står upp på insidan?

Pin It

De Bonos sex hattar

Categories: Kreativitetstänk
Comments: 3 Comments
Published on: February 4, 2012

De Bonos hattar är en effektiv metod att använda sig av för att komma runt det gamla vanlliga sättet att tänka på. En metod för att komma vidare i en process i ett företag/skola eller individuellt.

Six Thinking Hats är en bok som skrivits av Edward De Bono och som ger perspektiv på olika sätt att tänka. De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv. De sex hattarna har olika färger och tas på antingen mentalt eller fysiskt.

Vit hatt symboliserar fakta. Vad vet man om problemet?

Grön hatt symboliserar det kreativa perspektivet. Vilka idéer och förslag finns det?

Röd hatt symboliserar det intuitiva perspektivet. Hur känns det här? Perspektivet behöver ej förklaras.

Svart hatt symboliserar hot och risker. Vilka hinder finns? motiveras logiskt.

Gul hatt symboliserar det positiva som motiveras logiskt. Vilka är fördelarna?

Blå hatt symboliserar själva processen, den tänker till om tänkandet och sammanfattar och håller reda att alla hattar får komma till tals.

På olika sätt tar man sig vidare med hjälp av dessa hattar,,jätteeffektivt att använda!

Privat brukar jag ibland använda mig av en metod som är liknande denna men som jag har gett gestalter istället.

Har jag en idé, ett problem eller liknande som jag funderar fram och tillbaka på kallar jag samman mina inre figurer till ett “runda bords möte”.

Där har jag sura Rut, som alltid är negativ och ser problem med allt.

Kloka Sara, är den som är logisk och som alltid spaltar upp och är lugn och sansad.

Etc, etc.

Så fortsätter jag mitt möte med alla mina olika sidor tills alla har fått komma tills tals och därefter kan jag oftast ta ett beslut.

Lite same, same but different som Kreativitetstänket häromdagen fast mer ordnat och mer passande för gruppmöten inom organisationer och/eller skolans värd. Går att fördjupa sig riktigt ordentligt och även variera för utveckling. Exempelvis att den person som för det mesta ser hinder får vara den som pratar för det positiva etc.

Efter 10

Categories: Glimtar om mig
Comments: 1 Comment
Published on: February 3, 2012

Hade morgon-Tv på när jag satt o planerade idag ( hm, jag vet, bra fokus! ;)) I vilket fall som helst var det om “sjätte sinnet” och hur det på en man hade utvecklats efter en olycka.

Något som ständigt upprepades under programmets gång var just att det är så många som har dessa privata upplevelser som vi aldrig pratar om.

Som vi aldrig pratar om på grund av….. orsak?

Allvarligt talat så är jag ganska trött på att det ska vara en nödvändighet idag att förklara allt i vetenskapliga termer. Att vår bild av det som är sant eller ej är format av den vetenskap som vi själva har skapat.

En vetenskap som i sin tur är skapat av vår “tro” att detta är den “sanning” som är grunden för allt liv. En vetenskap som är formad av vår, människans, behov av förståelse och kontroll. ( Min slutsats)

En vetenskap som fick sitt starka fäste (enl. Karl-Erik Edris, författare till boken “I ett annat ljus”) bl.a. som ett resultat av det avståndstagande som man tog från kyrkans makt.

Vetenskapen har blivit vår religion. En trossats som vi ska akta oss noga för att försöka ifrågasätta. För aj då vad vi blir påhoppade, eller blir sedda över axeln på.

Någonstans tycker jag att det har blivit samma häxjakt på de som anser att deras subjektiva upplevelser är upplevelser som är meningsfulla och “sanna” som de som kyrkan hängav sig åt förr.

Och kanske jag ska modifiera mitt uttalande med att säga att min upplevelse så här långt är att det är de som är anhängare av den vetenskapliga tron som är mer besatta av att misskreditera de som inte tror att vetenskapen har svar på allt, än de forskare som faktiskt är insatta i den vetenskapliga världen.

Karl-Erik Edris anser också, vilket jag till fullo håller med om, att vetenskapen idag på något sätt anser att de måste konkurrera med religionen och allra helst eliminera den. Och jag citerar från hans bok:

Och att den i konsekvens därmed bör försöka misskreditera och underkänna intuitionen så att intellektet får en oinskränkt maktposition när det gäller att fastställa kunskap om alla aspekter av den magnifika verklighet som vi lever i.

 

Kan det vara så att vetenskapen ( inom ovanstående genre) lever på grund av att vi har gjort oss själva till “offer” och slavar under det som vi själva har skapat? Vi underminerar våra egna möjligheter till utveckling genom att frivilligt begränsa oss?

Om fler av oss faktiskt vågar vara och uttrycka allt det som vi faktiskt är då kanske det är den signal som behövs? Varför leva detta liv i det fängelse som vi själva har skapat?

Jag tror på mina upplevelser. Min tro gör att jag är jag, den skapar mina möjligheter eftersom den är en del av det som är jag. Min tro är en tro i dess egentliga mening. Inte en tro som att jag “anar” eller “gissar”, utan en tro som är en levande del av mig. Det är en tro som jag inte kan ge förklaringar på eftersom min hjärna och dess logik vill begränsa och inte förstår.

Denna tro hindrar mig inte från att vara en skeptiker. Jag är oerhört skeptiskt. Jag tar in och funderar, försöker se vad som kommer från mina önskningar och behov. Jag väger in mina erfarenheter/upplevelser från min uppväxt och vad som kan komma från dessa. Jag är en analytiker av ohejdad vana. Kanske till och med lite för analytisk ibland.

Detta hindrar mig inte från att vara öppen för andra verkligheter än den som jag har gjort till min. Jag instämmer till fullo med Adrian Parkers (forskare Gbg:s universitet) i det svar han gav i en frågeställning insänd till tidningen “Modern Psykologi”

Enligt sociologiprofessorn Marcello Truzzi finns det flera sorters skepticism. Den äkta skeptikern söker inte bara normala förklaringar till påstådda fenomen utan granskar också sin egen skepticism. Den äkta skeptikern är också beredd att avstå från ställningstaganden tills vi vet mer. Denna inställning stämmer överens med de gamla grekernas användning av ordet skeptikoi som en väg mot ny kunskap.

Kreativitetstänk

Categories: Kreativitetstänk
Comments: 3 Comments
Published on: February 2, 2012

Är det något som verkligen får mig att bli inspirerad så är det när jag ger eller får möjligheter att låta tankarna gå utanför den egna lilla boxen.

Att vidga och att hitta nya sätt att närma sig eller ta itu med problem, att märka att det plötsligt kommer in en annan form av vinkling eller att man plötsligt ser saker som man aldrig sett förut.

Ett sätt att jobba med detta är att träna sig att tänka utanför det vanliga sättet. Oftast har vi vanor som är ingrodda och vi gör saker utan att överhuvudtaget reflektera.

Du skulle kunna starta upp ditt idéflöde genom att först och främst tillåta dig att tänka på nytt sätt utan att värdera dina egna tankar. Stoppa inte ditt flöde genom att förkasta idéerna det första du gör.

Ta en helt vanlig vardagssyssla, exempelvis inköp av mat, ta på dig kläder, laga mat, ja vilken vardagssyssla som helst.

Börja med att tänka ut 5 helt nya sätt att göra detta. Skriv ner dem och tänk ut 5 till. Tänka annorlunda, tänk vanligt. Tänk åt sidan och nerifrån. Alla sätt som du kan tänka dig som är roliga, tråkiga, kärleksfulla, jobbiga m.m.

Tänk positivt runt alla idéer och att det är något som är det bästa du överhuvudtaget har tänkt.

På det här sättet kan du bearbeta dina egna värderingar om att något inte går och samtidigt öppna upp för nya automatiska tankar som är bredare än vad du tänkte förut.

Det här bäddar definitivt för ett liv med mer lust och balans.

start och stopp

Comments: 1 Comment
Published on: January 26, 2012

Jag tycker ofta att jag hör folk prata om att de har svårt för att komma i gång med saker. Att få “tummen ur” är inte alltid lätt. Det finns ju så oerhört många saker som detta kan bero på.

Inte lika ofta tycker jag att jag hör någon prata om att det är så svårt för att sluta med saker i tid, även om det sker då och då.

Men egentligen är ju det jätteviktigt att sluta göra saker som det är att börja göra saker? I vissa fall är det prestationsspöket som kommer in, det är aldrig bra nog och i andra fall är det helt enkelt så att vi fortsätter att göra saker bara av gammal vana.

Ett annat problem som jag själv nyss tagit itu med är att det ligger en massa projekt runt omkring mig som är påbörjade med aldrig avslutade. Att de ligger där de ligger innebär även att de kostar energi. Jag slutar aldrig att slösa min energi på något som bara ligger i högar. Eftersom jag vet att de finns där är jag påverkad, mer och i vissa fall mindre.

Idag har jag tagit itu med dessa påbörjade projekthögar och jag har haft inställningen “sluta göra” och inte “avsluta” projektet.

Jag gick helt enkelt igenom högen och tittade efter hur många av dessa projekt som fortfarande var aktuella för de mål, önskningar och fantasier jag har för mitt liv just nu.

De som inte kunde kvala in, oavsett hur bra de var, blev till små sönderrivna papperstussar som hamnade i återvinningen.  Jag slutade helt enkelt att ha kvar dem.

I samma “sluta-göra” anda ändrar jag nu på mitt beteende att passa på att ta med mig det, eller slänga det, eller vattna den blommen när jag egentligen ska fokusera på att hämta nytt papper till skrivaren….:)

Att lyckas, vågar du det?

Comments: No Comments
Published on: January 19, 2012
Foto: Anna Wedin-Andersson

Vågar du visa att du lyckas? Oavsett med vad.

Visar du att du nått det där som gör att du känner…Yes, Yiaha!

Kanske visar vi inte som vuxna samma oförbehållsamma lycka som killen här bredvid, men visar du det överhuvudtaget?

 

Är det inte jättevanligt att vi i stället drar ihop oss, försöker ha en sådan tillbakahållen glädje som möjligt? Allt för att inte väcka omgivningens avundsjuka eller ilska?

 

Eller för att inte verka “kaxiga” och bli illa omtyckta?

 

 

Om du gör det, om du inte visar din lycka, kanske är det dags att ta en funderare på varför?

Var hittar du orsaken till detta?

Kanske är det lite både ock? Känslor inom dig och känslor som finns i din omgivning?

Du är värd att lyckas! Du är berättigad till att visa din lycka! Du får leva i din lycka!

 

 

 

Jag, Nu, Kärlek

Categories: Glimtar om mig
Comments: 2 Comments
Published on: January 18, 2012

Jag, Nu och Kärlek.

Tänk att så små ord ska vara så svårt att hålla i minnet. Så enkelt det är bortse från sig själv. Även när man är sjuk.

Självklart skriver jag detta eftersom jag just nu är det. Och ser mina egna mönster framträda så klart. Det är bra! :)

Jag är inte sjuk så ofta så jag får ju passa på när möjligheten kommer.

Jag kan ligga i soffan och har ett sådant där “jätte-sjuk-pass”. Du vet när febern är på väg upp och frossan sätter till. När lederna bara vill protestera och huvudet helst vill vara någon annanstans än på min kropp. Och när jag nu ligger där kan jag ändå känna att musklerna drar ihop sig och sinnet vill iväg för att hjälpa “till”, plocka undan något eller att de bara reagerar för något samvete som tycker att jag inte borde ligga där jag ligger.

Jag, Nu, Kärlek. Det behöver upprepas hela tiden.

Jag, Nu, Kärlek.

 

Centrum

Comments: 4 Comments
Published on: January 11, 2012

Funderar vidare på det där med bas och trygghet. Vårt hem är i många fall vår trygghet. Det är vår utgångspunkt och det som vi kommer hem till. Vi tar ett steg in och ser oss omkring och faller ner i vår trygghet.

I hemmet har vi kanske sedan ett eller flera ställen som är speciella för oss. Ställen som vi gjort som små altare. En hylla med fotografier på våra nära, ett bord som betyder det där extra för oss. Och har du inte ett sådant ställe är det ett tips att få till det. Oftast ger det en speciell ro att forma en punkt som du ger en unik energi. Kanske kan det vara punkten där du finner ro att meditera, att läsa en stund eller bara stilla sitta och reflektera.

I vissa kulturer där de inte har våra traditioner när det gäller att skapa hem, jag tänker då på våra fyrkantiga byggnader som står där de står, där formar de sin trygghet utefter en central punkt. Kanske är det en öppen plats där de slår ner någon påle, kanske är det en eldstad. Det här blir då deras centrala punkt, en punkt som de återkommer till och en punkt som de även tar med sig när det är dags att flytta på sig igen.

Jag har fått en känsla att vi lite har tappat vårt centrum, inte bara i oss själva utan även vår förmåga att se/förstå/känna att det finns en poäng, en trygghet att skapa ett centrum för oss.

Under Gudinnan Hestias tid var det vanligt att människan först hedrade och välsignade henne innan de gjorde något annat. Symbolen för Hestia, var härden. Elden som stod i mitten av hemmet. Elden som tjänade till nytta och till att hedras. Runt elden fanns centrum, det centrum som människan hela tiden återkom till. Varje gång de byggde en ny boplats var det härden som kom först och som skulle hedras.

När ett nytt liv kom till världen var det till Gudinnan Hestia de först begav sig. Genom att gå några varv runt elden, genom att utföra en ceremoni hedrade de Gudinnan, vördade de deras centrum och såg till att barnet blev ordentligt välkomnat och att barnet alltid skulle känna sig hemma vid sitt centrum.

Vi kan hjälpa oss själva genom att hedra vårt centrum, det som vi har inom oss. Vår kärna av trygghet och kärlek. Och vi kan hjälpa oss själva att hitta detta, påminna oss om detta genom att forma ett centrum i vårt hem. En punkt som ger den energi som är nödvändig för att vi ska kunna stilla oss och hitta vår inre röst.

Det inre ger det yttre och det yttre kan hjälpa till med att komma ihåg det inre.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
«page 9 of 12»
Om du vill prenumerera på mina inlägg…
Om du tittar ovanför detta inlägg, i bottenkanten av bilden högst upp så ser du ett litet orange rss tecken. Klickar du på den kan du sedan ställa in så att inläggen kommer till dig.
Följ bloggen med Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin
--------------------------------------------------------

Min Facebook sida

Liv Lust Balans

Marknadsför din sida också




Blogglistor

TräningsbloggarHälsa



Hälsa

SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

SvenskaLänkar.com

1000länkar.com - gratis länkkatalog

Dagens Länkar

RSS

Welcome , today is Wednesday, April 22, 2026