•  
  • Archives for medvetenhet (11)

Enkelt är svårt

Categories: Balans
Comments: No Comments
Published on: April 4, 2013

 

Det är svårt att göra saker enkelt.

Kanske ser det ut så eftersom alla inte har den personligheten som anser att det finns rätt och så finns det fel. Många ser och upplever gråskalan därimellan.

Det ska ju vara enkelt att göra rätt saker men ofta, ofta är det inte det. Många gånger för att de rätta sakerna inte finns i medvetandet och många gånger för att de rätta och enkla sakerna är alltför svåra att verkligen genomföra.

Är man ledsen är det bara att gaska upp sig!..Jo, du. Hur många gånger har man inte blivit lite lätt frustrerad över att höra det?!

Det finns de som klarar av att slänga ifrån sig känslor, det finns de som inte blir påverkade alls men det finns också de som är belastade med en hel radda orsaker till att det inte blir enkelt att förändra en situation.

Det ligger alltför mycket i bagaget som inte är bearbetat och det är också möjligt att man inte ens vet om orsakerna till att saker är svårt att förändra.

Att säga nej när man inte vill eller kan göra något är ju enkelt. Eller? Det är ju jätte enkelt att uttala det där nejet och kort är det också.

Varför är det då så svårt när det är enkelt? För att det finns en hel radda orsaker och rädslor som förhindrar det. Därför gör vi det så svårt för oss och tar den enkla vägen och låter bli att säga nej.

För vi tycker ju att vi borde vilja..vi tycker ju att vi borde hjälpa till..vi får ju dåligt samvete och känner oss som dåliga personer om vi skulle säga nej…och är det inte så att det är vår plikt att göra…

Varför skriver jag det här? Jo, för att jag är en aning frustrerad över de personer som självsäkert och starkt pratar om att det handlar om att bara göra. Ungefär som om man kunde knäppa med fingrarna och så är det gjort sedan.

För många handlar det om lång tid med egna processer innan man kommer till den där punkten att man tar tag i de där situationerna.

Hade det enkla varit enkelt att göra hade vi idag inte behövt några terapeuter, vi hade inte behövt några utvecklingskurser.

Men än en person behöver få insikt om att det finns många som ger upp och känner sig som förlorare redan innan de startat upp för att man säger att det är bara.

Det är enkelt…men insikt behövs för att det enkla är svårt.

 

 

 

Förlåtelsedagar, kärleksrestauranger och livskalender

Tre intressanta förslag kommer från Alain De Botton. Han driver The School of Life i London, en något annorlunda verksamhet och något jag blev väldigt nyfiken på. Ska rota mer i detta och återkommer. Men han har i alla fall tre olika saker som han föreslår att vi ska införa.

Det första är Förlåtelsedagar. Alla går vi ju på något sätt omkring med ouppklarade relationer och oavslutade konflikter som inte bara förmörkar individens liv utan även kollektivets. “Det outredda vilar som en mörk skugga och att ta första steget för att tala ut eller be om förlåtelse kan kännas svårt. Här menar Alain, att den judiska religionen har något att bidra med.

En gång om året uppmanas alla judar att både be andra om förlåtelse och att själv förlåta. En bra hjälp för att komma över psykologiska motstånd som borde införas för alla.

Och varför bara en gång om året? Nej, låt oss gemensamt fira förlåtelsedagar en gång i kvartalet.”

Det andra är kärleksrestauranger. Här får Alain inspiration från den kristna agapemåltiden. En måltid där rika som fattiga, kända som okända delade bröd och vin, sida vid sida. Förslaget är en restaurang där du vid entrén blir visad till ett bord med främlingar. På bordet finns en liten instruktionsbok med goda råd och förslag på samtalsämnen. I stället för att fråga din bordsgranne vad den arbetar med, uppmanas man med att undra: ” Vad är du rädd för?”

Och det tredje förslaget är en livskalender. Alla religioner har någon form av kalender där vissa dagar är utvalda för att representera trons kärna. Alain menar att det här behöver det sekulära samhället också ha. “Varför inte införa ett antal dagar om året som vi gemensamt ägnar åt grundläggande mänskliga frågor med hjälp av väl utvalda texter och bilder? Det kan vara texter ur romaner, dikter, foton och varför inte film. Samma material år efter år så att det tvingar oss att gå djupare och djupare in i förståelsen av oss själva och andra.”

Artikel om Alain lästa jag i Modern Psykologi oktober 2012.

Jag är villig att tänka nytt

Kram

Malou

Att se varandra med respekt

Categories: Citat och vackra ord
Comments: 2 Comments
Published on: July 22, 2012

En text hittad på facebook. Värt att spara och sprida. När ska vi lära oss att SE varandra oavsett i vilken ålder vi är?

 

When an old man died in the geriatric ward of a nursing home in an Australian country town, it was believed that he had nothing left of any value.
Later, when the nurses were going through his meagre possessions, They found this poem. Its quality and content so impressed the staff that copies were made and distributed to every nurse in the hospital.

One nurse took her copy to Melbourne. The old man’s sole bequest to posterity has since appeared in the Christmas editions of magazines around the country and appearing in mags for Mental Health. A slide presentation has also been made based on his simple, but eloquent, poem.

And this old man, with nothing left to give to the world, is now the author of this ‘anonymous’ poem winging across the Internet.

 

Cranky Old Man

What do you see nurses? . . .. . .What do you see?
What are you thinking .. . when you’re looking at me?
A cranky old man, . . . . . .not very wise,
Uncertain of habit .. . . . . . . .. with faraway eyes?
Who dribbles his food .. . … . . and makes no reply.
When you say in a loud voice . .’I do wish you’d try!’
Who seems not to notice . . .the things that you do.
And forever is losing . . . . . .. . . A sock or shoe?
Who, resisting or not . . . … lets you do as you will,
With bathing and feeding . . . .The long day to fill?
Is that what you’re thinking?. .Is that what you see?
Then open your eyes, nurse .you’re not looking at me.
I’ll tell you who I am . . . . .. As I sit here so still,
As I do at your bidding, .. . . . as I eat at your will.
I’m a small child of Ten . .with a father and mother,
Brothers and sisters .. . . .. . who love one another
A young boy of Sixteen . . . .. with wings on his feet
Dreaming that soon now . . .. . . a lover he’ll meet.
A groom soon at Twenty . . . ..my heart gives a leap.
Remembering, the vows .. .. .that I promised to keep.
At Twenty-Five, now . . . . .I have young of my own.
Who need me to guide . . . And a secure happy home.
A man of Thirty . .. . . . . My young now grown fast,
Bound to each other . . .. With ties that should last.
At Forty, my young sons .. .have grown and are gone,
But my woman is beside me . . to see I don’t mourn.
At Fifty, once more, .. …Babies play ’round my knee,
Again, we know children . . . . My loved one and me.
Dark days are upon me . . . . My wife is now dead.
I look at the future … . . . . I shudder with dread.
For my young are all rearing .. . . young of their own.
And I think of the years . . . And the love that I’ve known.
I’m now an old man . . . . . . .. and nature is cruel.
It’s jest to make old age . . . . . . . look like a fool.
The body, it crumbles .. .. . grace and vigour, depart.
There is now a stone . . . where I once had a heart.
But inside this old carcass . A young man still dwells,
And now and again . . . . . my battered heart swells
I remember the joys . . . . .. . I remember the pain.
And I’m loving and living . . . . . . . life over again.
I think of the years, all too few . . .. gone too fast.
And accept the stark fact . . . that nothing can last.
So open your eyes, people .. . . . .. . . open and see.
Not a cranky old man .
Look closer . . . . see .. .. . .. …. . ME!!

Remember this poem when you next meet an older person who you might brush aside without looking at the young soul within. We will all, one day, be there, too!

PLEASE SHARE THIS POEM (originally by Phyllis McCormack; adapted by Dave Griffith)

The best and most beautiful things of this world can’t be seen or touched. They must be felt by the heart!

Very Respectfully,
Scott Sonnon

———————————————————-

Foto: www.sxc.hu/profile/leroys

 

Blå Lagunen och Island….

Categories: Glimtar om mig
Comments: No Comments
Published on: July 9, 2012

 

Nu börjar känna av att jag faktiskt ska åka till Island på torsdag!!..Blå Lagunen som syns på bilden är ett utflyktsmål som jag verkligen ser fram emot… :)

Det ska bli spännande att komma iväg till ett ställe som jag hört mycket om men som jag egentligen inte har så mycket kunskaper om. Terry Evans har ju berättat en del då han bodde där under några år och min ex-man bodde där under flera år som barn med sin familj så historier har jag hört, men som sagt min kunskap är inte stor.

Om du som läser har tips och har varit där själv får du gärna delge mig….kul om det finns lite alternativ.

Det kommer att bli min tredje flygresa så jag är inte speciellt van vid att förflytta mig med detta transportmedel och jag är inte överdrivet förtjust i det här men nu får jag återigen möjlighet att praktisera andningsövningar. ;)

Jag är villig att välja positiva händelser i mitt liv.

Kram

Malou

…………………………………

Fotot är taget från en reseblogg norden.pbworks.com

Att läka och växa med meditation

Categories: Meditation
Comments: No Comments
Published on: April 19, 2012

För många av oss som har mediterat länge och även kanske har meditation som en del av sitt yrkesutövande är det välbekant vilken effekt det har på sinnet och kroppen.

Allt mer kommer nu läkarvetskapen ikapp genom att de börjar kunna mäta resultaten. Tänk att vi på något sätt alltid litar mer på vad en maskin/instrument säger till oss än vad, i just meditationens fall, kunskap och erfarenhet som berättats för oss under 1000- tals år säger. Men bra är det i vilket fall som helst att mer kommer upp till ytan och att mer blir godkänt av vårt kära system.

Av någon outgrundlig anledning kom jag att tänka på en händelse som jag hade för sisådär 25 år sedan när jag läste den här artikeln om meditation minskar smärtsignalering. Man har nu kunnat mäta att meditation minskar smärtan och en del kommentarer finns om att den reducerar smärtan mer än vad man kunnat föreställa sig.

Jag har använt mig av meditation i olika former åtminstone sedan jag var runt 20 års åldern och har försökt få in den i mitt liv där den passar. Vissa år i livet så har den fått finna sig i att försvinna för att min vardag helt enkelt tog över. Dess effekt satt inte så intuitivt i mig så att jag använde den på rätt sätt helt enkelt.

Vid ett tillfälle för ca 17 år sedan var det mycket stress och många händelser runt omkring mig. Man kan sammanfatta det som att det var mycket helt enkelt..Vid det här tillfället stod jag och diskade och under tiden försökte jag praktisera mindfulness.

Vara i ögonblicket, vara uppmärksam och inte låta allt som jag kände mig tvingad att göra hindra mig från att just då och där bara diska. Jag stod där under ett tag ( det blir lite disk med två vuxna och fyra barn) och plötsligt blev jag medveten om vad jag gjorde. :)..

Min lilla meditationsstund vid disken hade gjort mig uppmärksam på att jag hade smärta, inte tagit bort den utan att jag hade. En annan typ av smärta dock än den som artikeln syftar på.

Jag står och har en arg diskussion med mina bestick. Jag hade en gaffel (tror jag att det var) som hade hamnat bland skedarnas lilla behållare. Jag var så arg på den här lilla gaffeln för att den inte kunde hålla mun och finna sig i att stå bland skedarna. Den pockade hela tiden på uppmärksamhet för att jag skulle flytta den. Plötsligt så hör jag mig själv mycket ilsket säga – Men för f…n nöj dig och håll tyst!..

Det var då som jag insåg vad jag gjorde. Ja, ibland kan man nog fundera på om man har alla sinnen i behåll. :)..i vilket fall som helst så var den stunden en väckarklocka för mig den gången och jag omprioriterade och strukturerade om lite i livet så jag kunde hantera det bättre. Man kan säga att jag var lite stressad.

Meditation är bra..ur alla synvinklar..

………………………………………………………………………………………………………………………..

Carlos Porto / FreeDigitalPhotos.net

 

Ibland speglar världen oss…

Categories: Citat och vackra ord
Comments: 3 Comments
Published on: February 29, 2012

Speglingar från världen:

Om du dömer och kritiserar dig själv kommer andra att döma och kritisera dig.

Om du gör dig själv illa kommer andra att göra dig illa.

Om du ljuger för dig själv kommer andra att ljuga för dig.

Om du är ansvarslös mot dig själv kommer andra att vara ansvarslösa mot dig.

Om du förebrår dig själv kommer andra att förebrå dig.

Om du gör våld på dina känslor kommer andra att göra våld på dina känslor eller till och med din kropp.

Om du inte lyssnar på din känsla kommer ingen att lyssna på dina känslor.

Om du älskar dig själv kommer andra att älska dig.

Om du respekterar dig själv kommer andra att respektera dig.

Om du litar på dig själv kommer andra att lita på dig.

Om du är ärlig mot dig själv kommer andra att vara ärliga mot dig.

Om du har medkänsla med dig själv kommer andra att ha medkänsla med dig.

Om du uppskattar dig själv kommer andra att uppskatta dig.

Om du hedrar dig själv kommer andra att hedra dig.

Om du tycker om dig själv kommer andra att tycka om dig.

-Gawain_

Det ena ger det andra

I närheten av något händer något annat.

Visst är det så att vi ibland behöver bli påminda för att komma ihåg? Självklart eller hur? Det som inte finns medvetet, finns ju naturligtvis inte där. Men är det inte underligt att saker som egentligen är det viktigaste för oss har en tendens att sjunka långt ner och vi låter oss bli överhopade av andra detaljer mest hela tiden?

När nu övergången från ett liv till ett annat återigen gör sig påmind blir jag medveten om behovet av att se över värderingar igen.

Ifrån vilket håll tittar vi på våra handlingsplaner och mål?

Då och då tittar jag på mitt liv, mitt agerande, mina planer från perspektivet “en dag kvar här och nu”. Det ger mig en inblick i hur jag lever efter det som jag värderar högst och om jag är sann mot mig själv.

Och nu när jag är i närheten av något då dyker frågan upp igen som det mest naturliga i världen.

Om jag inte finns i morgon, vad vill jag idag då? Vad vill mitt hjärta och vad är det min själ sträcker sig efter?

Jag låter frågan väcka mig till liv och bosätta sig i mig. Jag låter frågan väcka upp mina avsikter med mitt liv.

Det är känslan som kommer upp som är den värdering som behöver styra mina mål, mina planer.

Jag låter känslan leva med mig under dagen, återigen bygga bo i min kropp och under kvällen tänker jag låta den inreda och inventera mina planer igen.

Nu stänger jag ner min dator och åker för att hälsa på min väninna. Väninnan som är i övergången och som ger mig gåvan att bli påmind.

Efter 10

Categories: Glimtar om mig
Comments: 1 Comment
Published on: February 3, 2012

Hade morgon-Tv på när jag satt o planerade idag ( hm, jag vet, bra fokus! ;)) I vilket fall som helst var det om “sjätte sinnet” och hur det på en man hade utvecklats efter en olycka.

Något som ständigt upprepades under programmets gång var just att det är så många som har dessa privata upplevelser som vi aldrig pratar om.

Som vi aldrig pratar om på grund av….. orsak?

Allvarligt talat så är jag ganska trött på att det ska vara en nödvändighet idag att förklara allt i vetenskapliga termer. Att vår bild av det som är sant eller ej är format av den vetenskap som vi själva har skapat.

En vetenskap som i sin tur är skapat av vår “tro” att detta är den “sanning” som är grunden för allt liv. En vetenskap som är formad av vår, människans, behov av förståelse och kontroll. ( Min slutsats)

En vetenskap som fick sitt starka fäste (enl. Karl-Erik Edris, författare till boken “I ett annat ljus”) bl.a. som ett resultat av det avståndstagande som man tog från kyrkans makt.

Vetenskapen har blivit vår religion. En trossats som vi ska akta oss noga för att försöka ifrågasätta. För aj då vad vi blir påhoppade, eller blir sedda över axeln på.

Någonstans tycker jag att det har blivit samma häxjakt på de som anser att deras subjektiva upplevelser är upplevelser som är meningsfulla och “sanna” som de som kyrkan hängav sig åt förr.

Och kanske jag ska modifiera mitt uttalande med att säga att min upplevelse så här långt är att det är de som är anhängare av den vetenskapliga tron som är mer besatta av att misskreditera de som inte tror att vetenskapen har svar på allt, än de forskare som faktiskt är insatta i den vetenskapliga världen.

Karl-Erik Edris anser också, vilket jag till fullo håller med om, att vetenskapen idag på något sätt anser att de måste konkurrera med religionen och allra helst eliminera den. Och jag citerar från hans bok:

Och att den i konsekvens därmed bör försöka misskreditera och underkänna intuitionen så att intellektet får en oinskränkt maktposition när det gäller att fastställa kunskap om alla aspekter av den magnifika verklighet som vi lever i.

 

Kan det vara så att vetenskapen ( inom ovanstående genre) lever på grund av att vi har gjort oss själva till “offer” och slavar under det som vi själva har skapat? Vi underminerar våra egna möjligheter till utveckling genom att frivilligt begränsa oss?

Om fler av oss faktiskt vågar vara och uttrycka allt det som vi faktiskt är då kanske det är den signal som behövs? Varför leva detta liv i det fängelse som vi själva har skapat?

Jag tror på mina upplevelser. Min tro gör att jag är jag, den skapar mina möjligheter eftersom den är en del av det som är jag. Min tro är en tro i dess egentliga mening. Inte en tro som att jag “anar” eller “gissar”, utan en tro som är en levande del av mig. Det är en tro som jag inte kan ge förklaringar på eftersom min hjärna och dess logik vill begränsa och inte förstår.

Denna tro hindrar mig inte från att vara en skeptiker. Jag är oerhört skeptiskt. Jag tar in och funderar, försöker se vad som kommer från mina önskningar och behov. Jag väger in mina erfarenheter/upplevelser från min uppväxt och vad som kan komma från dessa. Jag är en analytiker av ohejdad vana. Kanske till och med lite för analytisk ibland.

Detta hindrar mig inte från att vara öppen för andra verkligheter än den som jag har gjort till min. Jag instämmer till fullo med Adrian Parkers (forskare Gbg:s universitet) i det svar han gav i en frågeställning insänd till tidningen “Modern Psykologi”

Enligt sociologiprofessorn Marcello Truzzi finns det flera sorters skepticism. Den äkta skeptikern söker inte bara normala förklaringar till påstådda fenomen utan granskar också sin egen skepticism. Den äkta skeptikern är också beredd att avstå från ställningstaganden tills vi vet mer. Denna inställning stämmer överens med de gamla grekernas användning av ordet skeptikoi som en väg mot ny kunskap.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
page 1 of 2»
Om du vill prenumerera på mina inlägg…
Om du tittar ovanför detta inlägg, i bottenkanten av bilden högst upp så ser du ett litet orange rss tecken. Klickar du på den kan du sedan ställa in så att inläggen kommer till dig.
Följ bloggen med Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin
--------------------------------------------------------

Min Facebook sida

Liv Lust Balans

Marknadsför din sida också




Blogglistor

TräningsbloggarHälsa



Hälsa

SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

SvenskaLänkar.com

1000länkar.com - gratis länkkatalog

Dagens Länkar

RSS

Welcome , today is Wednesday, December 4, 2024