•  
  • Archives for Tro (5)

Tolfti dagher (iula) – The Twelve Days of Christmas

Categories: Balans
Comments: No Comments
Published on: January 1, 2014

08day-222x30012 dagar av Jul

1 januari, nyårsdagen, en dag som i den katolska kyrkan kallas för Mary, Mother of God. I den protestantiska är den helgad åt Jesus namngivning och betydelsen av detta.

Oj, vad jag fastnade i sökandet efter fakta och historier från denna dagen.

Över huvudtaget så finns det inte så mycket att säga om Maria, Guds moder när det kommer till nedskrivna uppgifter från bibeln. Hon är inte nämnd speciellt ofta.

Själva epiteten Guds moder, är mycket omskriven mellan de olika lärorna eftersom vissa anser att Gud är skaparen av skapelsen och kan alltså inte vara av någon medan andra menar att det är helt klart ett bevisat faktum att en moder är någon som bär ett barn vilket Maria gjorde. Hon bar på Jesus. OBS! Detta är en väldigt förenklad och enormt förkortad version av de olika synsätten.

Här hos oss tror jag att det är mer vanligt att vi kallar Jesus moder för Jungfru Maria Jungfru Mariaoch förmodligen är det också vanligt att vi inte vet så mycket om henne utan fokus brukar vara på Jesus.

Måhända att jag är en aning enögd men nog tycker jag att det andas en hel del patriarkaliska tankar här. Utan Maria – ingen Jesus säger jag.

Hennes betydelse är absolut förminskad även om man kan hitta mer av henne i de katolska kyrkorna och i de olika samfund som helt ägnar sig åt hennes roll i historien.

Hon kallas för Jungfru och de flesta anser att detta betyder att hon är “obefläckad”, och därmed helt utan skuld. Med detta menar en del att hon även skulle vara oskuld och fortsatte vara oskuld under resten av sitt liv. De som anser detta menar att Jesus bröder och systrar som nämns i bibeln skulle vara hans kusiner.

Enligt den judiska traditionen skulle Maria enbart ha varit 12 år då hon fick nåden att bära den heliga anden och 13 då hon “födde” Jesus. (Det finns mycket att säga om den traditionen och vad detta kan ha lett till när det gäller olika tolkningar angående unga flickor men jag lämnar det.)

För mig blir det betydligt mer logiskt att hänvisa till den jungianska tolkningen av Jungfru ( vilket säkert kom tidigare än så ) vilket bland annat är tolkat av Esther Harding;

” En kvinna som är jungfrulig, sig själv nog, gör vad hon gör – inte därför att hon önskar behaga någon inte för att bli omtyckt eller uppskattad, inte på grund av någon önskan att vinna makt över andra, att väcka någons intresse eller kärlek, utan därför att det hon gör är sant och viktigt för henne. Hennes handlingar kan vara mycket okonventionella. Hon måste kanske säga nej, när det skulle vara lättare eller mer passande, konventionellt sett, att säga ja. Men såsom jungfrulig påverkas hon inte av de hänsyn som får en ickejungfrulig kvinna, gift eller inte, att anpassa sig och göra det som är passande och ändamålsenligt”

( ur Gudinnorna inom oss av Jean Shinoda Bolen )

SANYO DIGITAL CAMERADet finns en lära Mariology som menar att Marias moderskap var nödvändig för Guds frälsande verksamhet, att Maria är avgörande för det slutliga, andliga fullkomligheten i  varje varelse. Därför, även om hon inte var inblandad i deras ursprungliga fysiska skapelsen, är Maria, i denna yttersta mening,  Modern till Guds skapelser.

Som alltid blir jag fascinerad över att olika inriktningar ändå någonstans kommer fram till samma saker ( min slutledning och min tolkning ) även om de olika religionerna aldrig skulle se det så.

Kvinnan bär symbolerna för livet, döden och återfödelsen. I biblisk mening tänker jag nu på Maria och på Eva. ( Eva, synden och paradiset )

(Jag lär nog komma tillbaka med mina tankar och funderingar om det här ämnet misstänker jag.)

I vilket fall som helst så tycker jag att denna dagen kan vara ett bra tillfälle att fundera över vilka “heliga andar” vi bär på? Kan du uppleva att du faktiskt är en del av skapelsen och att det är du som är medskapare av det som sker, det som sätts till jorden?

Är du utan synd? Alltså gör du saker för att du själv vill eller gör du det för att behaga någon annan? Och är det en synd överhuvudtaget?

När det gäller att detta är nyårsdagen, början på ett nytt år, så härstammar det från den romerska kalendern vilket jag tror att jag nämnt förut. Om man ska se till de naturliga cyklerna verkar det vara helt ologiskt att ha denna dagen som den första på en ny cykel. Det händer inget speciellt i naturen.

Kalendern härstammar ifrån att konsulerna i Rom tillträdde då. Man flyttade nyåret på grund av hur man planerade de fälttåg som de romerska arméerna skulle ut på.

Enligt Bondepraktikan blir det likadant väder i juli som i januari. Den säger även;den-gamla-svenska-bondepraktikan

” Det är en gammal tro att allt, som denna dag händer någon, kommer att hända hela påföljande året.

Om solen skiner klart eller himmelen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig.

Så många dagar nyårsnyet döljes under molnen, så många dagar skall ock säden ligga i jorden, innan den kommer upp.”

 

 

 

 

 

I första blogginlägget när det gäller sången “Twelve Days of Christmas” kan du läsa vad man anser denna sång härstammar ifrån.

 

 

On the 8th day of Christmas my true love gave to me…

Day 8, January 1
Eight Maids A-milking


The eight Beatitudes: 1) Blessed are the poor in spirit, 2) those who mourn, 3) the meek, 4) those who hunger and thirst for righteousness, 5) the merciful, 6) the pure in heart, 7) the peacemakers, 8) those who are persecuted for righteousness’ sake. (Matthew 5:3-10)

I den esoteriska kristna traditionen menar man att idag är det;

Stjärntecknet vågen som styr.

Lärjungen är Judas Taddeus (en minister av det vackra)

Och Bibelmeditationen;

Ni skall veta sanningen, och sanningen skall göra er fria.

-Johannesevangeliet 8: 32

Tolfti dagher (iula) – The Twelve Days of Christmas

Categories: Balans
Comments: No Comments
Published on: December 25, 2013

01dayJulens tolv dagar.

Beroende på var du bor börjar dessa dagar räknas den 25;e eller den 26;e. Dagarna leder fram till vår trettondagsjul, 6 januari också Epifania (inom den kristna tron).

Epifania betyder uppenbarelse, ses också som avslöjande och det hänvisar tillbaka till “de tre vise männen” ( även om inget sägs om tre vise män, snarare tre gåvor ) och dagen då dessa gåvor överlämnas till Jesus.

Vad dessa dagar härstammar ifrån finns det lite olika förklaringar för och att det handlar om de olika kalendrarna (tideräkning) är helt klart.

Det finns även en sång ” The Twelve days of Christmas” som enligt vissa skulle vara ett “arv” från 1600-talets England och “hemligt” sätt att lära ut katekesen under tider då kristendomen var förbjuden. Andra menar att det inte finns någon grund för detta, men ingen av sidorna har något verkligt bevis för att det skulle vara så eller inte vara så.

Den första strofen i sången lyder; …..( inunder är tolkningen )

On the 1st day of Christmas my true love gave to me…

Day 1, Christmas Day, December 25
A Partridge in a Pear Tree


The partridge in a pear tree is Jesus the Christ, the Son of God, whose birthday we celebrate on December 25, the first day of Christmas. In the song, Christ is symbolically presented as a mother partridge that feigns injury to decoy predators from her helpless nestlings, recalling the expression of Christ’s sadness over the fate of Jerusalem: “Jerusalem! Jerusalem! How often would I have sheltered you under my wings, as a hen does her chicks, but you would not have it so . . . .” (Luke 13:34)

 

Om man bortser från denna sång är den första dagen firandet av Jesu födelse. 

Själv väljer att se denna dag som en möjlighet att fundera över på vilket sätt Jesu födelse har påverkat mig. Oavsett om vi tror eller ej är vi påverkade genom tradition av dessa värderingar.

 

( källa; http://www.cresourcei.org/cy12days.html)

funderingar om tro

Categories: Allmänt
Comments: No Comments
Published on: March 6, 2012

Idag pågår det en ganska hetsig debatt mellan de som har tron på att det som du kan bevisa med de vetenskapliga metoder som vi har är det enda som är vettigt och mellan de som anser att det finns skeenden och upplevelser som inte går att bevisa.

Den här debatten fick mig att tänka på ett kapitel som jag läste i boken “Coniunctio 2011, en årsbok för analytisk psykologi och kultur.” Kapitlet heter Tro och är ett utdrag från “The New Man” skriven av en skotsk psykiater vid namn Maurice Nicoll.

I detta kapitel fördjupar han sig i Nya testamentets liknelser och mirakel. En återkommande tanke i detta är att människan är ett frö med möjligheter till omfattande utveckling och förändring. Han undersöker hur verklig tro påverkar en människa att utvecklas till det hon djupast sett är.

Fascinerande läsning som jag verkligen rekommenderar.

Den tro som han tar upp är inte den tro som man pratar om när man tror på något i intellektuell mening, det är alltså inte ett aktivt ställningstagande för eller emot. Det är något mycket mer än ett aktivt ställningstagande. Tron är här i sitt väsen sammanlänkat med idén om transformation och handlar alltså inte om tron så som när man tror på vad någon säger eller gör.

…så handlar tro i själva verket om övertygelse, om vissheten att livet kan tolkas på ett högre plan och som en konsekvens av detta människans inneboende möjlighet till transformation. Vi finner trons innersta kärna i idén om att livet endast kan levas och förstås genom detta som är större än oss själva, och att vi äger förmågan att transformeras vilket visar oss vägen till att se på våra liv med helt nya ögon.

Det är denna särskilda egenskap som tron djupast handlar om och som i högsta grad skiljer sig från det vi vanligtvis menar med tro. Faktum är att verklig tro urholkar alla våra gängse föreställningar för den leder oss bortom världslig tro i en riktning som inte kan bekräftas av vedertagna normer eller vetenskapligt förnuft.

Jag hoppar lite i kapitlet..

Begreppet tro är kopplat till särskild kraft och förmåga med en särskild sorts dynamik. Det är inte fråga om kraft eller förmåga som kommer sig av innehav av ställning, position, världslig make eller från någonting yttre överhuvudtaget. Tro baseras inte på det synliga. Den formas inte i den del av medvetandet som befattar sig med vardagens plikter och bekymmer.

Tron är överhuvudtaget inte på den nivån utan tillhör medvetandets högre plan, det plan som höjer sig över det vardagligt uppenbara. Det är som om det finns en plats till vårt förfogande ovanför oss själva.

….Föreställningen om människans annorlunda väsen är inte begränsad till enbart evangelierna utan förekommer i de flesta äldre läror. Det är den enda verkliga bas som människans sanna natur kan grundas på. Ett ekollons verkliga natur måste baseras på det faktum att det kan bli en ek. Tar man inte hänsyn till detta riskerar man att missförstå ekollonets existens. Och på så sätt kan en människa som endast förlitar sig på sina sinnen och sina tankar inte förstå vad tro är. För tron är redan den absoluta vetskapen om en högre nivå och i sig själv öppnar den för de högre nivåerna att verka i människan.

 

Maurice Nicolls fördjupning av begreppet tro är något som tilltalar mig eftersom jag tycker att man så lätt slänger sig med detta ord och att det finns en okunskap om hur meningsbärande Tron är för många.

För mig är min tro viktig, det är en stark värdegrund som jag lever efter. Jag blir djupt kränkt och skakad över att läsa alla de tillmälen som kastas ut i artiklar och som på något sätt vill göra mig ( som troende) till en öppen måltavla för allehanda nedsättande kommentarer.

Jag tror på min andlighet, jag tror på att medvetandet är något mer än det som vi idag kan förklara med vår vetenskap. Vilket faktiskt inte är speciellt mycket. Jag tror på att den dag som min kropp ger upp så fortsätter min själ att leva. Och jag tror på detta på grund av mina egna upplevelser och mina egna erfarenheter. Utan dessa upplevelser och erfarenheter hade jag inte varit övertygad.

Det är min tro och min övertygelse som gör att jag anser mig veta att själen fortsätter, inte vad Terry Evans säger eller gör. Terry är min vän sedan många år tillbaka och jag har full tillit till honom, men det är inte han som är orsaken till min tro. Inte heller är det några av alla de medium som jag känner.

Sturmark som är en av de som har skrivit flera artiklar just om Terry har uttalat sig några gånger om att det inte är tron som han vänder sig mot och ändå skriver han saker som att prata med grodor skulle vara samma sak som att prata med andar. “Och på så sätt kan en människa som endast förlitar sig på sina sinnen och sina tankar inte förstå vad tro är.”

När jag läser dessa inlägg förstår jag inte hur dessa två olika grupper överhuvudtaget ska kunna mötas? Sturmark och de som följer honom eller Vof har en helt annan tro. De ser för mig ut som de har naturvetenskapen som religion och de är lika övertygade på sin tro som jag på min. De kräver att Terry eller andra som är medium ska bevisa enligt normer och regler som gäller inom dagens vetenskap att andar finns och att det går att kommunicera med dessa. De säger också att bevisbördan ligger på honom eller på något annat medium. Vem har skapat dessa “lagar” undrar jag? Alla dessa som omhuldar vetenskapen som det enda som är sanning? Tro är inte vetenskap och kan därför inte gå under dessa normer och det håller inte heller att argumentera under dessa premisser anser jag.

Jag kan inte bevisa min tro för någon annan. Det är min upplevelse. En upplevelse som jag i samtal med andra kan förstå att jag inte är ensam om att ha.

Vad Sturmark gör är att hävda att Terry är en bedragare. Omedveten sådan eller medveten sådan, något annat alternativ finns inte för honom. Och han anser att han har rätt att kräva bevis från Terry enbart för att han har denna åsikt?! Han anser också att det Terry och andra medium gör är skadligt och farligt och drar paralleller med vidskepelse och vad detta kan ställa till med. Hm,,ja,,ytterligare något som stärker mig själv i min övertygelse om att det saknas insikt i vad denna tro innehåller.

Jag undrar om Sturmark har frågat alla dessa människor som varit i kontakt med Terry om de anser sig bedragna och han på något sätt fått i uppdrag att vara deras talesman? För de är väl i alla fall de enda som kan hävda detta i så fall?

Enligt min uppfattning pratar Terry utifrån sin upplevelse och det hymlar han inte med.

Något som jag tycker är värt att framhäva är att Sturmark är en privatperson som framhäver sina åsikter. Han är inte ( mig veterligen) representant för Vetenskapen och bara som ett litet tillägg, inte ens humanist. Det han gör nu tycker jag går stick i stäv med det som humanismen står för. Jag skulle inte ens vilja kalla honom för skeptiker, åtminstone inte en sann skeptiker. Han predikar utefter sin dogmatiska trosuppfattning och jag undrar hur många av de i den vetenskapliga och/eller den humanistiska sfären som anser att han är rätt person för just dessa områden att uttala sig. Kanske ser han sig själv som en frilansande präst i den vetenskapliga kyrkan?

Om det är så att han uttalar sig med något av vetenskapens olika avdelningar bakom ryggen tycker jag att han ska gå ut med detta och är det så att det är med den förening han själv har bildat, alltså med humanisternas goda minne tycker jag att han ska säga detta. Och är det inte det är det väl bra om han är väldigt tydlig med att han som privatperson har dessa privata åsikter.

Däremot har jag förstått att många uppfattar Sturmark som en företrädare för vetenskapen eftersom han så ihärdigt upprepar att han vill ha bevis. Och bevis är något som forskare strävar efter att få. Men då pratar vi om objektiva bevis, inte det subjektiva som det innebär att tro.

Jag tycker om och värderar vetenskap, den är oerhört värdefull, men däremot tycker jag inte om de världsbildsambitioner som lanseras. För att citera Karl-Erik Edris

” Vetenskapen är det kloka sättet att vinna kunskap om den objektiva aspekten av vår tillvaro och religionen och andligheten har potential att utvecklas till ett lika klokt sätt att systematiskt vinna och underhålla kunskap om tillvarons subjektiva aspekt.”

Jag fortsätter med ett annat utdrag av Karl-Erik Edris bok ” I ett annat ljus” där han skriver:

En…komplikation på vetenskapens område är att vetenskapen kommit att bli förknippad med en världsbild som bygger på ett grovt missförstånd av vetenskapens roll. Att man helt enkelt tror att den måste konkurrera med religionen, ja helst eliminera den. Och att den i konsekvens därmed bör försöka misskreditera och underkänna intuitionen så att intellektet får en oinskränkt maktposition när det gäller att fastställa kunskap om alla aspekter av den magnifika verklighet som vi lever i.

 

Det finns en klok andlighet, en andlighet som bygger på medmänsklighet. Den tro som jag följer har inte gjort mig till en svag, viljelös, hjälplös stackars människa. Den har inte gjort mig till en desperat person. Jag undrar om alla de personer som kommer till en seans eller ett föredrag skulle hålla med om den bild av sig själv som dessa “kritiker” ger dem?

Jag skulle kunna tänka mig att många av de som kommer är precis som jag, en normal hyfsat balanserad person. En person som både har integritet och tankeförmåga. Som har svagheter och styrkor och som har förmågan att välja själv om det jag hör, upplever och ser rimmar med min verklighetsuppfattning. Jag väljer bort det som jag inte tycker stämmer överens eller det som jag tycker är överdrivet. Och det här tror jag att de flesta gör. Så vad är det som är skadligt i detta?

Som vanligt har jag mycket mer att säga ;) men jag avslutar här men återkommer med allra största säkerhet till detta ämne.

Kvällsöppet

Categories: Allmänt
Comments: 2 Comments
Published on: February 14, 2012

Faktum var att när jag tittade på Kvällsöppet igår på TV4 blev jag förvånad. Jag trodde inte att Sturmark var fullt så inskränkt som han visade genom sina uttalanden igår. Jo, jag vet att han har dessa åsikter men på något sätt gick det liksom inte in att han skulle vara så begränsad.

Han ansåg bl.a. att tro på andar etc var vidskeplighet och att denna vidskeplighet var farlig. Vidare sa han att vi var tvungna att vidga vårt sätt att se på det och gå utanför Sverige. Ut till tredje världen där kvinnor blir dödade, anklagade för att vara häxor.

Han uttalade då inte att de blev dödade för att de ansåg att det finns andar eller att själen fortsätter att leva men då programmet och hans övriga uttalanden handlade om detta tar jag detta för givet att det var det han menade.

Han säger även att människor får tro vad de vill..vad han egentligen vill ha sagt måste då vara att han säger…tro vad du vill men uttala det inte högt. Och framförallt uttala inte den upplevelsen att du kan få kontakt med dessa själar som gått vidare.

När vi uttalar detta visar vi då vår vidskepelse och genom detta uppmuntrar vi då människor till att döda!

Och han menar att vi är farliga och måste stoppas!!

Min personliga åsikt är att han helt enkelt inte riktigt tänkt färdigt!

Om hans uttalande grundar sig på värderingen att han gör det för att skydda sina medmänniskor kanske han ska ta och vända siktet mot sina egna uttalanden och det som han säger sig stå för?

Är det inte personer som inte har möjlighet att inse att världen inte alltid vill och kan bete sig på det sätt som man själv vill och då tar till våld för att försöka få kontroll som är de som är farliga? Borde han inte argumentera för människans rättigheter att utöva sin personliga tro? Borde han inte gå i bräschen för dessa häxor och uttala sin avsky mot dessa som utövar våld och inte tvärtom?

Han anser att vi får tro på vad vi vill men när vi säger att vi har upplevelsen av att ha kontakt med avlidna personer, att vi har kontakt med själarna då är vi bedragare? Och att detta är farligt! Människor kommer, enligt honom, när de är i sorg. Dessa personer, enligt honom, är då svaga och lättlurade.

Om vi då säger att det är människor som är i sorg och samtidigt då att alla dessa svaga och lättlurade som anlitar ett medium eller som kommer till en seans och då får kontakt med en person som har gått över..på vilket sätt är detta farligt?

Enligt min erfarenhet lämnar en person ett medium stärkta och mer rakryggade än när de kom.

Visst finns det bedragare inom denna andliga rörelse precis som det finns inom andra områden i livet. Och det är sorgligt och det är kanske inte någon som upprörs så mycket som de som arbetar med detta. Att en person anser sig ha rätten att ta 20 000 kr eller mer för att bota din cancer är fruktansvärt. Detta är  bedrägeri och detta är farligt.

Att en person lägger över sitt eget liv och hopp om att få fortsätta leva en stund till en person som säger sig kunna heala dig är dock en helt annan sak än att en person går till ett medium som förmedlar eller underlättar en kontakt med de som redan har gått över.

Det finns mycket att säga om detta men jag tar ett djupt andetag och avslutar här.

Jag hoppas att det kommer den dagen då Sturmark vaknar och inser att den religion som de själva predikar kanske är den som är farlig för mänskligheten. Jag tror också att han skulle göra sig en tjänst genom att verkligen sätta sig in i verklighet som vi lever i just nu. Att undersöka denna andlighet som han förkastar så starkt. Han uttalande tyder på, tycker jag, att han tror att vi fortfarande lever under medeltiden.

Efter 10

Categories: Glimtar om mig
Comments: 1 Comment
Published on: February 3, 2012

Hade morgon-Tv på när jag satt o planerade idag ( hm, jag vet, bra fokus! ;)) I vilket fall som helst var det om “sjätte sinnet” och hur det på en man hade utvecklats efter en olycka.

Något som ständigt upprepades under programmets gång var just att det är så många som har dessa privata upplevelser som vi aldrig pratar om.

Som vi aldrig pratar om på grund av….. orsak?

Allvarligt talat så är jag ganska trött på att det ska vara en nödvändighet idag att förklara allt i vetenskapliga termer. Att vår bild av det som är sant eller ej är format av den vetenskap som vi själva har skapat.

En vetenskap som i sin tur är skapat av vår “tro” att detta är den “sanning” som är grunden för allt liv. En vetenskap som är formad av vår, människans, behov av förståelse och kontroll. ( Min slutsats)

En vetenskap som fick sitt starka fäste (enl. Karl-Erik Edris, författare till boken “I ett annat ljus”) bl.a. som ett resultat av det avståndstagande som man tog från kyrkans makt.

Vetenskapen har blivit vår religion. En trossats som vi ska akta oss noga för att försöka ifrågasätta. För aj då vad vi blir påhoppade, eller blir sedda över axeln på.

Någonstans tycker jag att det har blivit samma häxjakt på de som anser att deras subjektiva upplevelser är upplevelser som är meningsfulla och “sanna” som de som kyrkan hängav sig åt förr.

Och kanske jag ska modifiera mitt uttalande med att säga att min upplevelse så här långt är att det är de som är anhängare av den vetenskapliga tron som är mer besatta av att misskreditera de som inte tror att vetenskapen har svar på allt, än de forskare som faktiskt är insatta i den vetenskapliga världen.

Karl-Erik Edris anser också, vilket jag till fullo håller med om, att vetenskapen idag på något sätt anser att de måste konkurrera med religionen och allra helst eliminera den. Och jag citerar från hans bok:

Och att den i konsekvens därmed bör försöka misskreditera och underkänna intuitionen så att intellektet får en oinskränkt maktposition när det gäller att fastställa kunskap om alla aspekter av den magnifika verklighet som vi lever i.

 

Kan det vara så att vetenskapen ( inom ovanstående genre) lever på grund av att vi har gjort oss själva till “offer” och slavar under det som vi själva har skapat? Vi underminerar våra egna möjligheter till utveckling genom att frivilligt begränsa oss?

Om fler av oss faktiskt vågar vara och uttrycka allt det som vi faktiskt är då kanske det är den signal som behövs? Varför leva detta liv i det fängelse som vi själva har skapat?

Jag tror på mina upplevelser. Min tro gör att jag är jag, den skapar mina möjligheter eftersom den är en del av det som är jag. Min tro är en tro i dess egentliga mening. Inte en tro som att jag “anar” eller “gissar”, utan en tro som är en levande del av mig. Det är en tro som jag inte kan ge förklaringar på eftersom min hjärna och dess logik vill begränsa och inte förstår.

Denna tro hindrar mig inte från att vara en skeptiker. Jag är oerhört skeptiskt. Jag tar in och funderar, försöker se vad som kommer från mina önskningar och behov. Jag väger in mina erfarenheter/upplevelser från min uppväxt och vad som kan komma från dessa. Jag är en analytiker av ohejdad vana. Kanske till och med lite för analytisk ibland.

Detta hindrar mig inte från att vara öppen för andra verkligheter än den som jag har gjort till min. Jag instämmer till fullo med Adrian Parkers (forskare Gbg:s universitet) i det svar han gav i en frågeställning insänd till tidningen “Modern Psykologi”

Enligt sociologiprofessorn Marcello Truzzi finns det flera sorters skepticism. Den äkta skeptikern söker inte bara normala förklaringar till påstådda fenomen utan granskar också sin egen skepticism. Den äkta skeptikern är också beredd att avstå från ställningstaganden tills vi vet mer. Denna inställning stämmer överens med de gamla grekernas användning av ordet skeptikoi som en väg mot ny kunskap.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
page 1 of 1
Om du vill prenumerera på mina inlägg…
Om du tittar ovanför detta inlägg, i bottenkanten av bilden högst upp så ser du ett litet orange rss tecken. Klickar du på den kan du sedan ställa in så att inläggen kommer till dig.
Följ bloggen med Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin
--------------------------------------------------------

Min Facebook sida

Liv Lust Balans

Marknadsför din sida också




Blogglistor

TräningsbloggarHälsa



Hälsa

SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

SvenskaLänkar.com

1000länkar.com - gratis länkkatalog

Dagens Länkar

RSS

Welcome , today is Tuesday, October 23, 2018