•  
  • Tips och trix för självutveckling (101)
  • Page 3

Skriv ner komplimanger och positiva uttryck

Comments: 4 Comments
Published on: March 5, 2012

Jag pratade med en vän häromdagen som var hjärtinnerligt trött på alla dessa positiva affirmationer och hurtfriska hejaramser som gavs som råd om man hade dålig självkänsla.

Hon själv ansåg att om man hade riktigt dålig självkänsla så köpte man inte det där att man skulle stå framför en spegel och tala om för sig själv att man var vacker, klok och duktig på alla sätt och vis.

- Man känner sig som en idiot där man står, sa hon. Vem tror du att du lurar! Det var vad ansiktet som hon såg i spegeln sa tillbaka till henne.

Hon har slutat och har nu börjat skriva upp alla positiva kommentarer som hon får istället. Hon har med sig en liten anteckningsbok och i den har hon skrivit ner allt från, vad fin du är i håret till vad bra att du kom i håg att köpa papper.

När hon läser allt vad andra har sagt till henne och om henne, blir hon stärkt och i den tittar hon när hon känner sig nedstämt eller är lite deppig. Ibland blir det flera gånger på en dag och ibland blir det bara en. Men hon börjar alltid sin dag med att kika i den.

Inte ett helt fel tips tycker jag!!

————————————————————————————————————

Image: Salvatore Vuono / FreeDigitalPhotos.net

Det ena ger det andra

I närheten av något händer något annat.

Visst är det så att vi ibland behöver bli påminda för att komma ihåg? Självklart eller hur? Det som inte finns medvetet, finns ju naturligtvis inte där. Men är det inte underligt att saker som egentligen är det viktigaste för oss har en tendens att sjunka långt ner och vi låter oss bli överhopade av andra detaljer mest hela tiden?

När nu övergången från ett liv till ett annat återigen gör sig påmind blir jag medveten om behovet av att se över värderingar igen.

Ifrån vilket håll tittar vi på våra handlingsplaner och mål?

Då och då tittar jag på mitt liv, mitt agerande, mina planer från perspektivet “en dag kvar här och nu”. Det ger mig en inblick i hur jag lever efter det som jag värderar högst och om jag är sann mot mig själv.

Och nu när jag är i närheten av något då dyker frågan upp igen som det mest naturliga i världen.

Om jag inte finns i morgon, vad vill jag idag då? Vad vill mitt hjärta och vad är det min själ sträcker sig efter?

Jag låter frågan väcka mig till liv och bosätta sig i mig. Jag låter frågan väcka upp mina avsikter med mitt liv.

Det är känslan som kommer upp som är den värdering som behöver styra mina mål, mina planer.

Jag låter känslan leva med mig under dagen, återigen bygga bo i min kropp och under kvällen tänker jag låta den inreda och inventera mina planer igen.

Nu stänger jag ner min dator och åker för att hälsa på min väninna. Väninnan som är i övergången och som ger mig gåvan att bli påmind.

Bråttomhögen

Comments: No Comments
Published on: February 16, 2012

Den här veckan är  lite tajt så det blir inte mycket över till att skriva. 3 nätter extra arbete, sovtid och sedan meditationsgrupper, möten och förberedelser för helgens möten uppe i Stockholm gör att kreativiteten inte är på topp.

Gårdagens prova-på Bergsmeditationen gick bra och jag upplevde att de som var där var nöjda och inspirerade när de gick därifrån. :)

Jag insåg igår att jag hade en liten hög framför mig som det var bråttom med. och bara den känslan gjorde att jag tog itu med den egentligen utan att tänka efter.

När jag startat började jag fundera på vad det var jag gjorde och kom på det att flera utav de där sakerna faktiskt inte behövde göras alls. Det var liksom inga viktiga bråttom saker. På något underligt sätt kändes de bara som det var nödvändigt att göra det så fort som möjligt. En del kunde jag delegera bort, en del kunde helt enkelt slängas som sagt och en del kunde vänta tills jag fått lite mer tid att fundera över det.

Kontentan av detta..tja, det är värt att fundera över och vara i nuet oavsett hur stressad eller hur mycket du än känner att du komprimerat din dag.

Att känna sig upplöst

Comments: 2 Comments
Published on: February 1, 2012

Här lägger jag in en text som jag hade på Facebook för ca 1 år sedan. En händelse idag gjorde att jag kände att jag behövde uttrycka det igen. För just idag är en sådan dag.

Ibland händer saker i livet som gör att man plötsligt känner sig helt upplöst. Grunden, din trygghet och din känsla av att vara en hel person är plötsligt bara borta.

Vad som är svårt i den situationen är att greppa det faktum att du har din egen gravitation. Det som splittras, det som går sönder och splittras ut i miljoner små bitar utifrån dig, stannar inom din sfär.

Svårt att förstå och inse när man befinner sig mitt i detta, men så är det. Det som är du finns fortfarande kvar, det kan sväva ut i det som du uppfattar som ingenmansland för ett tag men sakta och säkert kommer din dragningskraft att vinna.

Om du klarar av att stå kvar, att inte försvinna iväg till en annan planet, inte ta det första bästa “ufo”farkost, kommer bitarna tillbaka.

Kanske formas du på ett litet annat sätt, kanske blir en bit på ett ställe där du inte är van vid att ha den, men är de inte det som kallas erfarenhet?

Försök att bibehålla ditt lugn och ha tillit till att du “finns” mitt i kaos. Var säker på att dina “atomer” kommer tillbaka till dig, din dragningskraft är tillräcklig.

 

Lekande lätt

Comments: No Comments
Published on: January 27, 2012

Läste en artikel av Linda Backman där hon menar att det går att dra nytta av dataspelens psykologi i vardagen..

Roligt idé tänkte jag och började läsa. Och visst känner jag igen mig själv ( och många andra också för den delen) när hon börjar sin artikel med att ta upp alla de saker i vardagen som det ibland bara inte fungerar att göra. De känns inte belönande och de är inte heller roliga att göra. Hon undrar sedan: ” Vad är det för mekanismer som gör att människor utan svårigheter tar sg vidare i meningslösa spel som Tetri och Word feud samtidigt som de upprepade gånger misslyckas med att tömma sin överfyllda tvätt-eller mejlkorg?”

Enligt boken “Glued to games” hävdar psykologforskare och spelutvecklare att det finns tre principer som förklarar vad det är i dataspel som gör att vi blir spelberoende.

1. Det ger dig en upplevelse av att vara kompetent 2. Självständig och 3. Socialt bekräftad.

Dessa principer omvandlas nu till att få vardagssysslorna gjorda.

1. Handlar då om att göra dina mål nåbara. Om målet i ett spel verkar vara ouppnåligt tappar man lätt intresset, detsamma gäller mål ute i vardagen.

Om du har en inre målbild av ett hem som skiner så rent så att man skulle kunna utföra en operation på hallgolvet då är det en ganska nedslående målbild. :( 

I stället ska du alltså unna dig ett lågt mål, det kan gälla att bara städa en hylla, eller bara att ägna en viss tid åt en sak.

I varje bra spel kan spelaren se hur långt hon har kommit och hur lngt det är kvar på en karta eller mätare Så här gör du då: Rita en linje, eller mätare där du kan pricka av varje steg du tar i rätt riktning.”

2. Påbörja. Spel är ofta konstuerade så att man går över till nästa bana nästan omärkligt. Genom detta lockas/luras man att slutföra nivå efter nivå.

Genom att påbörja upplever du att du redan har kommit en bit på väg. Dessutom är det så finurligt att vi minns saker bättre om de är påbörjade och vi minns det absolut bättre än om vi inte skulle ha påbörjat det och vi minns även de påbörjade bättre än de avslutade. ( Tänk vad finurligt det passade in i mitt förra inlägg o då hade jag inte läst detta ännu)

Ta alltså ett första steg, du får försöka överlista dig själv. Slå upp numret till den person du ska ringa men du behöver inte ringa själva telefonsamtalet, sortera tvätten utan att tvätta m.m. ( Påminner om min 10 minuters sysselsättning)

3. Se till att du blir belönad så ofta du kan. I ett spel blir du hela tiden belönad när den här snabba återkopplingen kommer blir du motiverad att fortsätta. Mer och mer poäng vill du ha.

Här ska du fundera över vilka mönster du har? Det blir knappast någon snabb belöning om du har som vana att slå dig ner i soffan innan du ska påbörja städningen exempelvis.Det blir mer damm!

4. “Var din egen enarmade bandit.”

Skriv ner på lappar din att-göra-lista. Varje lapp ska innehålla en tidsbegränsad aktivitet, tex städa i köket, 20 minuter.

Skriv även belöningslappar, typ äta en chokladbit, köp en rolig tidning etc.

Alla lapparna lägger du sedan i en burk och från denna kan du sedan dra en lott.

5. “Se till att du får andras bekräftelse”.

Använd de program som finns ex till smartphone, eller varför inte FB eller liknade sidor. Tränar du, lägg in dina resultat. Lägg ut kommentarer som att du nu har städat hela köket och invänta alla “gillaknapptryck” eller uppmuntrande tillrop.

start och stopp

Comments: 1 Comment
Published on: January 26, 2012

Jag tycker ofta att jag hör folk prata om att de har svårt för att komma i gång med saker. Att få “tummen ur” är inte alltid lätt. Det finns ju så oerhört många saker som detta kan bero på.

Inte lika ofta tycker jag att jag hör någon prata om att det är så svårt för att sluta med saker i tid, även om det sker då och då.

Men egentligen är ju det jätteviktigt att sluta göra saker som det är att börja göra saker? I vissa fall är det prestationsspöket som kommer in, det är aldrig bra nog och i andra fall är det helt enkelt så att vi fortsätter att göra saker bara av gammal vana.

Ett annat problem som jag själv nyss tagit itu med är att det ligger en massa projekt runt omkring mig som är påbörjade med aldrig avslutade. Att de ligger där de ligger innebär även att de kostar energi. Jag slutar aldrig att slösa min energi på något som bara ligger i högar. Eftersom jag vet att de finns där är jag påverkad, mer och i vissa fall mindre.

Idag har jag tagit itu med dessa påbörjade projekthögar och jag har haft inställningen “sluta göra” och inte “avsluta” projektet.

Jag gick helt enkelt igenom högen och tittade efter hur många av dessa projekt som fortfarande var aktuella för de mål, önskningar och fantasier jag har för mitt liv just nu.

De som inte kunde kvala in, oavsett hur bra de var, blev till små sönderrivna papperstussar som hamnade i återvinningen.  Jag slutade helt enkelt att ha kvar dem.

I samma “sluta-göra” anda ändrar jag nu på mitt beteende att passa på att ta med mig det, eller slänga det, eller vattna den blommen när jag egentligen ska fokusera på att hämta nytt papper till skrivaren….:)

Att lyckas, vågar du det?

Comments: No Comments
Published on: January 19, 2012
Foto: Anna Wedin-Andersson

Vågar du visa att du lyckas? Oavsett med vad.

Visar du att du nått det där som gör att du känner…Yes, Yiaha!

Kanske visar vi inte som vuxna samma oförbehållsamma lycka som killen här bredvid, men visar du det överhuvudtaget?

 

Är det inte jättevanligt att vi i stället drar ihop oss, försöker ha en sådan tillbakahållen glädje som möjligt? Allt för att inte väcka omgivningens avundsjuka eller ilska?

 

Eller för att inte verka “kaxiga” och bli illa omtyckta?

 

 

Om du gör det, om du inte visar din lycka, kanske är det dags att ta en funderare på varför?

Var hittar du orsaken till detta?

Kanske är det lite både ock? Känslor inom dig och känslor som finns i din omgivning?

Du är värd att lyckas! Du är berättigad till att visa din lycka! Du får leva i din lycka!

 

 

 

Låt inte det du inte kan göra stoppa dig…

Comments: 1 Comment
Published on: January 15, 2012
farconville / FreeDigitalPhotos.net

Låt inte det du inte kan göra stoppa dig från att göra det du faktiskt kan göra.

~Anders Haglund~

Visst är det lätt hänt att vi gör detta? Vi låter tankar om det vi inte kan göra något åt eller just nu inte kan uppnå, hindra oss från saker som vi kan göra.

Ibland upptar det så mycket av energin att det helt enkelt inte finns utrymme för tankar som är mer givande och kreativa för oss.

Jag kommer ihåg stunder från när jag var yngre, (framförallt barn/tonårstiden) när jag inte kunde vara med på något alldeles speciellt i mitt tycke jättekul. Hela dagar och ibland veckor gick åt för att tjura för detta.

Och som vuxen är det lätt hänt att vi gör samma sak. Bara det att vi inte utåt tjurar och protesterar längre, men insidan sparkar bakut och förhindrar tankar och impulser att komma upp enbart för att vi har det som vi inte kan göra i fokus.

ACCEPTERA! Mitt honnörsord kommer upp igen. Att acceptera gör underverk för dig och din energi och det som kommer till dig.

Acceptera din känsla att du är irriterad eller sur, uttryck den där det är passande och acceptera att stunden har varit, DEN ÄR INTE LÄNGRE. För varje gång du går tillbaka eller ältar så är du fast och det är DU och ingen annan som håller dig fast. Vad vinner du på att vara fast i den här känslan?

Det är Du som väljer, du kan välja att älta, du kan välja att helt lämna det bakom dig och du kan välja att undersöka om det finns något som du kan göra för att du nästa gång ska kunna delta/göra etc för att kunna göra det som du denna gång inte kunde göra.

 

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
«page 3 of 13»
Om du vill prenumerera på mina inlägg…
Om du tittar ovanför detta inlägg, i bottenkanten av bilden högst upp så ser du ett litet orange rss tecken. Klickar du på den kan du sedan ställa in så att inläggen kommer till dig.
Följ bloggen med Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin
--------------------------------------------------------

Min Facebook sida

Liv Lust Balans

Marknadsför din sida också




Blogglistor

TräningsbloggarHälsa



Hälsa

SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

SvenskaLänkar.com

1000länkar.com - gratis länkkatalog

Dagens Länkar

RSS

Welcome , today is Friday, October 18, 2019