Läste en artikel av Linda Backman där hon menar att det går att dra nytta av dataspelens psykologi i vardagen..
Roligt idé tänkte jag och började läsa. Och visst känner jag igen mig själv ( och många andra också för den delen) när hon börjar sin artikel med att ta upp alla de saker i vardagen som det ibland bara inte fungerar att göra. De känns inte belönande och de är inte heller roliga att göra. Hon undrar sedan: ” Vad är det för mekanismer som gör att människor utan svårigheter tar sg vidare i meningslösa spel som Tetri och Word feud samtidigt som de upprepade gånger misslyckas med att tömma sin överfyllda tvätt-eller mejlkorg?”
Enligt boken “Glued to games” hävdar psykologforskare och spelutvecklare att det finns tre principer som förklarar vad det är i dataspel som gör att vi blir spelberoende.
1. Det ger dig en upplevelse av att vara kompetent 2. Självständig och 3. Socialt bekräftad.
Dessa principer omvandlas nu till att få vardagssysslorna gjorda.
1. Handlar då om att göra dina mål nåbara. Om målet i ett spel verkar vara ouppnåligt tappar man lätt intresset, detsamma gäller mål ute i vardagen.
Om du har en inre målbild av ett hem som skiner så rent så att man skulle kunna utföra en operation på hallgolvet då är det en ganska nedslående målbild. :(
I stället ska du alltså unna dig ett lågt mål, det kan gälla att bara städa en hylla, eller bara att ägna en viss tid åt en sak.
“I varje bra spel kan spelaren se hur långt hon har kommit och hur lngt det är kvar på en karta eller mätare Så här gör du då: Rita en linje, eller mätare där du kan pricka av varje steg du tar i rätt riktning.”
2. Påbörja. Spel är ofta konstuerade så att man går över till nästa bana nästan omärkligt. Genom detta lockas/luras man att slutföra nivå efter nivå.
Genom att påbörja upplever du att du redan har kommit en bit på väg. Dessutom är det så finurligt att vi minns saker bättre om de är påbörjade och vi minns det absolut bättre än om vi inte skulle ha påbörjat det och vi minns även de påbörjade bättre än de avslutade. ( Tänk vad finurligt det passade in i mitt förra inlägg o då hade jag inte läst detta ännu)
Ta alltså ett första steg, du får försöka överlista dig själv. Slå upp numret till den person du ska ringa men du behöver inte ringa själva telefonsamtalet, sortera tvätten utan att tvätta m.m. ( Påminner om min 10 minuters sysselsättning)
3. Se till att du blir belönad så ofta du kan. I ett spel blir du hela tiden belönad när den här snabba återkopplingen kommer blir du motiverad att fortsätta. Mer och mer poäng vill du ha.
Här ska du fundera över vilka mönster du har? Det blir knappast någon snabb belöning om du har som vana att slå dig ner i soffan innan du ska påbörja städningen exempelvis.Det blir mer damm!
4. “Var din egen enarmade bandit.”
Skriv ner på lappar din att-göra-lista. Varje lapp ska innehålla en tidsbegränsad aktivitet, tex städa i köket, 20 minuter.
Skriv även belöningslappar, typ äta en chokladbit, köp en rolig tidning etc.
Alla lapparna lägger du sedan i en burk och från denna kan du sedan dra en lott.
5. “Se till att du får andras bekräftelse”.
Använd de program som finns ex till smartphone, eller varför inte FB eller liknade sidor. Tränar du, lägg in dina resultat. Lägg ut kommentarer som att du nu har städat hela köket och invänta alla “gillaknapptryck” eller uppmuntrande tillrop.