Tillhör du dem som låter dina drömmar om något att förhindra dig att njuta fullt ut av nuet?
Visst kan man känna igen sig i detta? Att drömma sig tillbaka till önskningar man haft och känna ett litet stygn av sorg eller bitterhet?
Tänk om jag hade tagit det där året och läst i USA? Om jag bara hade gått färdigt min utbildning? Kanske jag skulle ha flyttat med till Frankrike?
Eller när man möter en gammal bekant och man känner ett litet stygn av avund när de berättar allt de åstadkommit när man själv har varit här i det man tycker är vardagsliv?
Att man känner så här betyder inte att man inte uppskattar det liv man har just nu, men det kan vara den lilla ryggsäck av sorg som kan göra att du inte uppskattar och njuter av din vardag såsom du skulle kunna göra.
En bra fråga till dig själv kan vara: Vad är det du ångrar att du aldrig gjorde?
Det du en gång önskade att du gjort, har en drivkraft i sig. En drivkraft och grund som förmodligen fortfarande finns kvar.
Denna drivkraft kan du fortfarande ta fram. Det är inte nödvändigt att det utformas som visionen du hade. Var det volontärarbete utomlands du ville göra? Volontärarbete finns här?
Var det kock du ville bli? Du kan leda en kurs på ett studieförbund.
Min tanke är att det går att utforska den ursprungliga pulsen i det du ångrar att du aldrig gjort. Fundera över de föreställningar du har.
Låt inte dina önskningar bli en ryggsäck.
Malou
Med tillstånd från Bobo Oad. En tjej som ger bilder en känsla.