Jag läste ett inlägg i dag på Facebook som tog upp något som jag tycker är så viktigt. Inlägget handlade om en text från relationsexperten.
Ett inlägg som tog upp dilemmat med alla dessa uttalanden om att man är ansvarig för sitt eget liv. Vidare skrev hon i bloggen att hon trodde att detta uttalandet kunde skapa skuld hos personer som verkligen behöver hjälp och som då inte klarar av att be om det.
Det är ju ett problem med alla dessa visa uttalanden eftersom det finns en tendens att missbruka dem i tid och otid.
Det är klart att man är ansvarig för sitt eget liv men det innebär inte att man ensam måste klara av allt som händer i sitt liv. Man är också ansvarig för att be om hjälp, och idag också då, klara av att be om hjälp.
Att be om hjälp är något stort och idag en ganska modig sak att göra för oss som vuxit upp med att vi ska reda oss själva i allt.
Citat och meningar som även visar att det är ditt problem om du stör dig på mig etc. hamnar ungefär under samma irritationsruta.
Visst det finns en sanning i det och det kallas projektioner men det är också att plocka bort det egna ansvaret för hur man själv beter sig.
Om alla går omkring och lever utefter detta får vi snart ett samhälle där ingen griper in, ingen öppnar munnen och talar om för mig att när du gör så eller när du säger så blir jag ledsen. Om personen som går omkring och beter sig dels inte får veta det och dels använder sig av ett uttalande som ovan, så får vi snart ett samhälle som består av skitstövlar rent ut sagt.
Det är sanningar men som allt annat behöver det finnas en balans när man använder sig av dem som sanningar.
Jag är jag och du är du, vi är två individer, vi är båda del av samma system, ett system av energi som vi delar. Vi hör ihop och är då även en del av varandra. Om jag inte bryr mig om dig så bryr jag mig inte om mig.
Mitt ansvar mot mig själv är att jag ska leva ett rikt och fullödigt liv vilket innebär att jag tar på mig ansvaret att hjälpa dig om och när jag kan, jag tar på mig ansvaret för att se om det är en projektion eller om det är dags att vända på spegelbilden. Jag tar på mig ansvaret för om jag vill ha kvar dig i mitt liv och det är värt kostnaden som det innebär att uttrycka mig och jag tar ansvaret för att be om hjälp när jag behöver det. Jag tar på mig ansvaret för att fundera på om det är så att det är jag som har ett attitydproblem innan jag talar om för dig att det är ditt problem att du tycker att jag har det.
Medmänsklighet är viktigt och avgörande för hur vi mår är min uppfattning och medmänsklighet innebär för mig att jag funderar över vilken sanning det är som jag ska ta ansvar för. Det finns alltid perspektiv i olika riktningar att ta hänsyn till.
Mitt möte med Hekates hundar 
Vi är våra förmödrar
Att vara ensam, udda och ledsen
Broar
Varför ett altare?
Vilken lycka att få vara
Vilka spår lämnar du efter dig?
Not logged in