Vi närmar oss återigen mörkermåne och aspekten som många känner rädsla och obehag inför. Hekate, nyckelbäraren närmar sig. Gudinnan som kan anlända när vi står inför vägval i livet och som är närvarande i kvinnans övergångsfaser i livet.
Mina starkaste upplevelser tillsammans med henne har jag fått i hennes roll som nyckelbärare även om hon även bär andra och är känd under andra namn också.
Har du bjudit in Hekate i ditt liv då har du bjudit in en resa som omfattar olika dimensioner. Det är inte en gudinna som bär på en lärdom utan du kommer att upptäcka att så fort du har öppnat en dörr så står du framför nästa.
Hon är en lärare som sannerligen undervisar i naturens cykler. Hon förkroppsligar det förflutna, nuet och framtiden. Man kan säga att hon gör som Kali, ( en gudinna i en annan kultur med likvärdiga egenskaper ) vars namn betyder ” den som dödar kal “, alltså den som dödar tiden.
Hekate är läraren som du inte kan undvika när du väl begett dig in i hennes domäner. Här står du plötsligt öga mot öga med det som är nuets realitet. Oavsett vilka demoner de innehåller. Men det är inte bara så att hon piskar dig att se, hon omfamnar dig och ger av hennes egen styrka när du är beredd att ge upp.
Hekate har överlämnat nycklar till många dörrar för mig, hon har varit min vägvisare ner i underjorden och hon har varit den som sett till att jag mött flera av mina nära som gått över och som jag inte hade blivit “sams” med innan.
Då jag egentligen inte haft några föräldrar eller annan äldre person som vakat över mig från det jag var 9 år, då min mor dog, har Hekates energi varit den som burit mig.
Många gånger har jag irrat i underjorden, blint rusat fram och tillbaka eller uppgivet krupit ihop då jag inte har hittat något ljus. Det är i dessa stunder som hon kommit. Hon har burit sin fackla högt så jag kunnat se att ett ljus närmat sig på håll. Så jag kunde förbereda mina ögon och öppna dem för att se att dörren inte var långt ifrån där jag satt. Hon fick mig att välja väg vid de vägkorsningar jag stått vid. Hon har fått mig att omfamna den ilska, sorg och skam jag har burit på.
Och detta är en del av det man kan förvänta sig när man ger sin i hennes värld. Vi får möta det vi kallar “mörkret” och det vi är rädda för. Våra egna känslor.
Men hon är medkänsla och hon bär på den vishet som kommer av erfarenhet. Som symbolen för den gamla, visa och The Crone, bär hon med sig sin ungdom, den mogna kvinnans fas och visar med en fast hand att för att växa behöver vi omfamna våra skuggor.
Mitt möte med Hekates hundar 
Vi är våra förmödrar
Att vara ensam, udda och ledsen
Broar
Varför ett altare?
Vilken lycka att få vara
Vilka spår lämnar du efter dig?
Not logged in