I min personliga pilgrimsvandring som jag har i min vardag har Paulo Coelhos böcker korsat min stig några gånger. Alla böckerna finns kvar i hyllan för jag tycker om att gå tillbaka och läsa stycken då och då.
Paolo Coelho & Pilgrimsvandringen är en av hans böcker som finns här och just nu finner jag att jag tycker om att läsa den igen.
Petrus hade fullkomligt rätt. Det skulle vara en gudomlig orättvisa att bara låta lärda människor som har tid och råd att köpa dyra böcker få tillgång till den sanna kunskapen. ‘ Det finns bara tre sätt att känna igen visdomens sanna väg’, sa Petrus. ‘För det första måste den ha agape, ….För det andra måste den gå att tillämpa i ditt liv. Annars blir kunskapen meningslös och ruttnar som ett svärd som aldrig används. Och slutligen måste den vara en väg som var och en kan gå’.
utdrag ur Paolo Coelho & Pilgrimsvandringen
Jag tror att det är nyttigt att då och då höra gamla sanningar. Och dessa meningar är en påminnelse som jag tror att vi alla skulle må bra av att höra ibland.
Det är så enkelt att fastna i någon lära, fastna för en förebild som pratar om något som du behöver höra och fastna för någon form av idealisering.
Enkelt för att vi tror oss själva till att ha den kunskapen vi gärna vill ha. Men alla har vi tillgång till den eftersom den är personlig.
Att läsa eller att gå i lära för någon i något som du inte har en möjlighet att tillämpa i din vardag ger dig inte visdom. Möjligt att den ger dig kunskap men kan du inte praktisera detta i din verklighet falnar den. Du behöver kunna använda dig av det i ditt liv nu.
Och agape..att låta vägen vara grundad i kärlek. En vänskaplig kärlek, kärlek till din medmänniska är det som öppnar ditt hjärta, för möjligheter och även för dig själv.
Att förenkla saker är gott även om det kan vara svårt. Svårt för enkelheten har din spegelbild som sällskap. Den enkla vägen blir svår då vi behöver acceptera sidor inom oss själva. Vi kan inte lämna över till andra att gå vår väg.
Vi behöver vandra vår egen pilgrimsväg.