Så sätter jag mig för att börja skriva efter 2 mycket intensiva veckor och vad händer..Ingenting.
Är det inte typiskt? Men också helt typiskt för så som jag fungerar och även hur vi fungerar rent generellt.
Mycket och varierande saker att göra, tajta tider och helst ingen tid alls egentligen, då händer det saker minsann. Ju närmare en deadline, ju mer blir det gjort på alla möjliga plan.
Men det finns gränser som sagt, med 2 veckor i oerhört intensivt tempo så säger både hjärna o kropp Stopp! Och det är tomt.
Och det är okey, även om det tar en stund att acceptera detta. I tomheten processas det och bitar hamnar på plats. Om jag accepterar min frustration och inte jobbar mot den, då lämnar den mig strax.
Så istället för att pressa mig tar jag och gör lite PSYCH-K istället (psychological kinesiology). Balans är alltid bra att ha.
Med PSYCH-K kan du kommunicera med ditt undermedvetna. Med den tekniken kan du identifiera och även förändra det som begränsar ditt tankesystem. Blockerande och negativa tankar!? Bort med dem!..
Tänker förresten lägga ut att jag söker klienter för att “öva” mig på när det gäller den här tekniken. Så är du intresserad kan du höra av dig.