Att erkänna och acceptera sin skugga.
Jag tror att alla egenskaper eller energier som man inte tillåter sig att uppleva eller uttrycka kommer att dyka upp förr eller senare.
Jag upplever att många människor som sysslar med personlig/andlig utveckling mer än gärna identifierar sig med egenskaper som är stillsamma och fridfulla. Kärlek till allt och alla och att ha ett generöst sinne är något som man strävar efter.
I den här strävan är det lätt att förneka andra sidor av sin personlighet, allt det där som anses vara oandligt trycks ner, accepteras inte och blundas för. Att känna aggressivitet, att vilja hävda sig själv, att vara sårbar m.m. förnekas ofta.
Jag tror att genom förneka dessa “skuggsidor” av oss själva så bidrar vi till att behålla och även tillåter att dessa energier växer i världen.
Jag tror precis som Shakti Gawain skriver:
Det kan vara en riktig chock att inse att om vi identifierar oss alltför starkt med fred och kärlek och förnekar vår inre krigare, då bidrar vi inte till att skapa fred i världen.
Om vi inte erkänner vår inre krigare och kanaliserar detta på ett konstruktivt sätt i våra liv, drar krigaren sig tillbaka till skuggan i vårt individuella och kollektiva psyke och bidrar till att vidmakthålla krig på vår planet.
Jag tror på att acceptera alla aspekter av mig själv. Jag tror på att när jag sluter fred med alla mina sidor och när jag inte identifierar mig med något av dem, det är då som jag kan leva i den personliga andliga utvecklingen. Det är då jag kan leva i medvetenhet.
Att utforska och omfamna vårt mörker är det enda sättet att verkligen kunna leva i ljuset.
Mitt möte med Hekates hundar 
Vi är våra förmödrar
Att vara ensam, udda och ledsen
Broar
Varför ett altare?
Vilken lycka att få vara
Vilka spår lämnar du efter dig?
Not logged in