Martin Buber berättade:
En upplyst lärd man vid namn Zusya, satt ofta och grubblade över om han levde ett äkta liv.
” Om jag i nästa liv blir tillfrågad ‘Varför var du inte Moses?’ vet jag vad jag ska svara. Men om jag blir tillfrågad ‘Varför var du inte Zusya?’, har jag inget att säga.”
Tänkvärt?!
Vad sägs om att släppa loss din fantasi lite? Lek med ditt sinne!
Vilka tre ovanliga saker skulle du göra om ingen fick reda på det?
Om du fick 1 års betald “semester”, vad skulle du hitta på?
Vilka tre sysselsättningar låter mest spännande även om du själv aldrig skulle pröva det?
Hur skulle du tillbringa en semester om allt var betalt?
En värld av under väntar på dig om du bara vågar att experimentera lite.
(bild dryicons/vectoropenstock.com)
Precis som naturen har format dessa vackra raukar som finns på Öland, har vi en tendens att formas av det som omger oss.
Här har havet konstant slagit in över klipporna och sakta men säkert har det blivit dessa formationer.
Står vi still i samma miljö, med samma omgivning formas vi precis som klipporna, sakta men säkert. Till skillnad från klipporna kan vi förflytta oss, både fysiskt och mentalt.
Är du nöjd med den natur du befinner dig i, kan du tillåta dig att bli mer utmejslad av naturkrafterna. Du får tydligare konturer genom att tillåta vattnet och vinden (känslor och tankar) bli en större del av dig.
Är du missnöjd? Fundera över hur du vill att det ska se ut runt omkring dig? Vilken natur vill du vara i? Kanske tycker du att det är påfrestande att stå oskyddad mot vädrets makter? Kanske vill du själv vara den som påverkar vad det är som formar dig? Fundera i så fall på vad det 
är som håller fast dig där du befinner dig.
Dimman på väg.
Och strax var den där.
Perfekt väder för att låta fantasin och kreativiteten komma till tals.
Dimman formar sig till de figurer som du vill. Den kommer närmare, går igenom och förbi. Den samlar sig och sveper in. Dansar runt och utan att du kan göra något är du en del av den och den av dig.
Små figurer letar sig fram och dansar bredvid mig, de berättar om tider som varit och tider som kommer. Just där och då är jag ett med tiden och djupt tacksam.
Promenaden i Trollskogen påminde mig om samtal som handlar om samverkan.
Skogen och alla dess invånare ger oss härliga lektioner om relationer. Om vikten av att ha ett friskt och gediget rotsystem, att det fungerar att samverka trots olikheter.
Att det blir intressant att vara i sammanhanget när man ger möjlighet för egna uttryck, när man släpper in det som inte är arttypiskt. Att det finns tillväxtmöjligheter för det nya och kanske lite sköra. Att tillåta sig själv stå i skydd av det som är äldre och stabilare tills man själv vuxit till sig.
Att förstå att alla liv inte ser ut på samma sätt. En del har möjlighet att gå rakt på målen och andra får ta en annan väg. Att vi alla har en möjlighet att växa på vårt eget sätt. Hur vi kan sno oss runt på allehanda sätt och någonstans har vi ändå längtan till “det där” ljuset.
Att förstå hur det som varit före oss ger oss en grund och näring för hur vi kan växa i dag. Hur vi kan ta till oss denna näring och låta något annat få liv.
Visst är det fantastiskt med dessa skolsalar?
Första dagen av min 7 dagars semester anlände vi till Öland. Soligt men inte så varmt. Inte mycket folk! Inga bilköer!
När vi letar efter ett ställe att sätta upp vårt lilla övernattningstält är det plötsligt som att åka in i ingenmansland. Vi ser hur dimman bara sköljer in över landskapet och vägen vi åker på.
I den här dimman hittar vi stället att tillbringa natten på. Lilla tältet upp och en öl förstås.
Därefter en liten promenad längs omgivningarna. Eftersom det var i en naturpark ( tältning tillåten en natt) var det mycket ljud. Ljud som man upptäcker att man saknar ifrån våra vanliga “utflyktsmål”. Alla dessa fåglar!! Inte bara duvor, måsar och skator där inte!
Ozzy överlycklig och röjde runt bland alla dessa nya lukter. När en mink letade sig fram precis framför benen på honom och Ronny blev det full kalabalik. Det blev för Ronny att snubblande hänga med i Ozzys tempo där ett tag. Egentligen var det synd att inte släppa Ozzy där eftersom mink inte kan vara så kul att ha i dessa fågelområden. Men livet är tufft för en jakthund och det blev snällt att försöka finna sig i att bara sitta och känna dofterna.
Frukost dagen efter. Dimma!! Tror aldrig att jag varit med om så mycket dimma förut. Är det de nya på Östkusten tro? Varje kväll dimma och varje morgon. Den här gången blev det frukost uppe hos Långe Jan. Efter en stund släppte det lite och vi traskade runt bland fyrvaktarhusen.
Uppe vid trollskogen fastnar jag naturligtvis vid vartannat träd. Tycker det är så otroligt rogivande och härligt att vandra där. Fascinerande är även det gamla skeppsvrak och delar som ligger utslängda längs kusten där. Som vanligt är det som om jag går direkt in i historien. Plötsligt har jag en film framför ögonen där jag kan se besättningens kamp och förvirring. 
Trolleken. 8-900 år gammal. Här gick jag in i en ödmjuk koma tror jag. Vilket underbart träd.
Vilken källa till energi och kunskap.
Under några dagar ska jag nu ta mig tid till att göra mina egna avtryck i sanden.
Jag ska ta mig dit min vilja tar mig. Jag ska stanna där det ser ut att vara en bra plats att stanna vid.
Under några dagar ska jag bara vara.
Jag hoppas att ni alla har det härligt precis där ni är.
En text som jag idag tycker det finns anledning att titta på igen. Jag upptäcker att jag om och om igen behöver komma tillbaka till detta.
“Man får inte vara så rädd för att göra människor ledsna att man gör dom illa” ett citat från Ludvig Jönsson som jag länge har haft med mig och som jag gärna delar med mig av.
Och är det inte så att vi faktiskt riskerar att göra andra personer illa genom att vi inte klarar av att dra en gräns? Framförallt när det gäller våra barn eller andra närstående. Det gör så ont att sätta gränser ibland. Vi vill ju att de omkring oss är glada och lyckliga, och framförallt känns det så hemskt i oss själva!
Vår egen oförmåga att ta hand om det som händer i oss själva ställer till en hel del och jag har hört oändligt många ursäkter för att inte stå kvar. De flesta ursäkterna handlar inte om den egna oförmågan utom om just det att den andra personen “kan behöva det just nu”, “behöver lite uppmuntran” m.m. Inte många säger – Jag fixar inte att säga nej! Jag mår dåligt av att säga nej, jag blir orolig, tror inte att jag är omtyckt, jag har inte tid till något annat just nu m.m.
Det blir oändligt mycket enklare att stå fast vid ett beslut ( som man faktiskt anser är det bästa) om man tänker på citatet och funderar på vilka konsekvenser det blir i slutändan om man alltid går omkring och är rädd för att göra andra ledsna.
Mitt möte med Hekates hundar 
Vi är våra förmödrar
Att vara ensam, udda och ledsen
Broar
Varför ett altare?
Vilken lycka att få vara
Vilka spår lämnar du efter dig?
Malou Thorman, personalvetare, symbolterapeut.
För företag och privatpersoner som vill arbeta med sin kreativitet, intuition och personliga utveckling.
Bergsmeditationer.
Jaha, kände jag när jag läste igenom det mejl jag fått. Ett mejl som var ifrågasättande och en aning kritiskt. Och kritiken och ifrågasättandet gällde att jag var bekant med en annan person! Varför skickar man mig ett mejl som gäller någon annan? Texter som handlar om skuggor och att inte bedöma varandra, för att[...]
För länge sedan dök mitt intresse upp för Gudinnan. Vår patriarkaliska kyrka har inte fångat mitt intresse och jag har funderat över vilken betydelse det har för oss kvinnor att inte känna igen oss i den Gudsbild som ges. Personligen kan jag fortfarande inte riktigt identifiera mina andliga upplevelser som vare sig feminina eller maskulina[...]
Tillhör du dem som låter dina drömmar om något att förhindra dig att njuta fullt ut av nuet? Visst kan man känna igen sig i detta? Att drömma sig tillbaka till önskningar man haft och känna ett litet stygn av sorg eller bitterhet? Tänk om jag hade tagit det där året och läst i[...]
Memory Lane …Idag började jag nynna på en låt som jag tror är en av alla de som heter Memory Lane. Åtminstone är det de ord som jag ständigt upprepar. Och så skulle jag då sätta mig och skriva in något om fullmånen, som redan påverkar, men som du kan se som en rund glimrande[...]
Fullmåne – och en massa känslor Nu på onsdag är det fullmåne och den här gången i kräftans tecken. Ett vattentecken som är känslor. Och känslor, som vi pratar om dessa känslor! Hur många gånger läser man inte på facebook, hemsidor, artiklar och i böcker om känslor? Du känner vad du känner och din känsla[...]
Det är lustigt det där med våra skuggor tycker jag. Ibland undrar jag om det inte är de som har oss i ett grepp och låter oss dingla hit och dit. I alla fall om vi är så oerhört rädda för att närma oss dem eller att låta andra se de skuggor som vi är[...]
Idag kom den första veckans kreativitetsboost från Elena. Elena är symbolpedagog och har på sin hemsida lagt ut tips på hur man kan plocka upp sin egen lust att skapa. Egentligen så spelar det ingen roll vad det är tänkt att man ska använda kreativiteten till. Jag menar även om du vill skriva är det[...]
Januaris måne kallas bland annat varg måne. Namnet kommer ifrån ursprungsbefolkningen runt om i världen och inte bara från USA även om det kanske är vanligast där. Föreställ dig ett landskap täckt av snö i skog och på barmark, kallt och med ett sken som nästan blir isande blått när fullmånen skiner. Det är ont[...]
Epiphany – 6 januari Den stora festen är nu här. I vissa länder är det fortfarande en dag/kväll som firas. Gåvor överlämnas, olika ritualer och ceremonier görs och det är fest och glam. Epiphany härstammar från antikens Grekland och betyder manifestation och plötslig uppenbarelse. Det är ett ord som beskriver en plötslig och slående insikt.[...]
12 dagar av Jul Denna dag har tre namn på sin lista och utav dessa har jag valt Julian the Hospitaller eller Julian den fattige som han också har kallats. Man har inga exakta datum för när han levde men under 700 talet e.Kr ska det ha varit. Det sägs att hans far såg häxor[...]
Not logged in