Frusna små ögonblick. De här fina bilderna som Anna Wedin Andersson har tagit påminner mig om det. Frusna små ögonblick.
Samtidigt så funderar jag över uttrycket. Det finns liksom inget fruset över ögonblicket. :)..Stilla absolut men det finns en rörelse och rörelsen går inåt. Utrymmet och vidvinkelsperspektivet försvinner, smalnar av och det går djupare och försvinner.
Plötsligt befinner jag mig bara i mig själv och allt det som pågår där. Allt som detta ögonblick berör inom mig själv. Jag omges av doftminnen, stilla skogsstigar, barnskratt och packade badväskor.
Alla dessa underbara frusna ögonblick som innehåller så mycket rörelser.
Tack Anna för denna möjlighet.
