Dalai Lama declared the world would be saved by the Western woman!

Uttalandet gjorde han på toppmötet om fred i Vancouver 2009.
Citat gick varmt på twitter och andra sociala medier under lång tid och många har tolkat det utefter egna värderingar.

Citat ramlade över mig idag när jag letade efter fakta för en artikel och jag fastnade där. Jag kände att det var något som betydde något för mig. Det gav mig ett sammanhang tillsammans med andra saker som sker i mitt liv.

Jag har nämnt det förut att jag inte har satt mig in i den förändring som många tror sker just nu, men samtidigt så tror jag på att uppmärksamheten visar på något.

Historien kan visa att viktiga förändringar i världen syns även i våra filmer, böcker och det vi uppmärksammar i press. Och det är ju knappast någon nyhet att vår jord behöver uppmärksamhet och omsorg i våra dagar. Och kanske är det denna uppmärksamhet som behövs. En förändring till den feminina kraften.

Och med detta leder Dalai Lamas uttalande till samma sak.

Jag tror att alla kvinnor runt om på vår jord har samma förmåga till att skapa förändring men alla har kanske inte samma möjligheter. Kanske är det så att västvärldens kvinnor behöver vakna och ta sitt ansvar. Jag har inte den kunskap så jag kan säga att vi har mer möjlighet till att förändra än kvinnor i öst exempelvis. Men jag tror att vi i väst har en annan politisk arena, en annan ekonomisk situation och en kultur som skulle kunna möjliggöra en god start.

Och jag tror att det måste börja med att vi ser vår egen styrka. Allt för ofta jämför vi vår styrka med den maskulina kraften. Allt för ofta beskrivs handlingsplaner och målsättning utifrån det maskulina perspektivet.

Min personliga upplevelse är att mitt andliga perspektiv är feminin, kraftfull, handlingsinriktad och målstyrt. Jag har mer gånger än jag kan räkna sett höjda ögonbryn och sneda leenden när jag har pratat om Gudinnans kraft och många av dessa höjda ögonbryn har tillhört kvinnor som inte vill höra talas om det som de tror är andlighet.

För mig är min andlighet och min inre Gudinna samma sak som en inre styrka som tillåter mig att hitta det som är mina inre värderingar och ett meningsfyllt liv. Det är en styrka och en bärkraft som jag är född med och som jag traderat från generationer tillbaka.

En kraft som innehåller förmågan till att ge liv. Inte bara liv i bemärkelsen barn, utan förmågan till att omhänderta, vårda och transformera det som är. En förmåga att använda medkänsla och intuition precis lika mycket som kreativitet och handlingskraft. För alla dessa egenskaper är nödvändiga när det kommer till att ge liv.

“Some people may call me a feminist….But we need more effort to promote basic human values — human compassion, human affection. And in that respect, females have more sensitivity for others’ pain and suffering.”

- Dalai Lama

Min känsla är att det handlar om att rädda oss själva och därmed även världen. Vi behöver upptäcka vilka vi är och våra värderingar behöver influera vår omvärld.
Att hitta tillbaka till förmågan att lyssna på sig själv, att leva ut sin arketyp och omfamna vår möjlighet till förändring och till att ge liv.

Och jag tänker ta ännu mer avstamp genom att ta beslut som innebär att ta mer steg mot en verklighet som rimmar med min syn på hur jag vill att världen ska se ut.

Vara noga med att mina värderingar syns i mitt handlande och varje dag påminna mig om att det är min födslorätt att vara den person som jag är.

Jag tänker stå för min rätt till att vara medkännande och tacksam. Till att värna om mig själv och min omgivning. Till att tycka att gemenskap och samhörighet är livsnödvändigt för mig likväl som för alla andra.

Jag tänker fortsätta gråta när jag är ledsen och skratta när jag är glad och uppmuntra andra att göra detsamma. Och jag tänker fortsätta att tycka att det är viktigt med bekvämlighet och en mätt mage och hoppas på att den dagen aldrig kommer då jag känner att mitt materiella liv “äger” mig.