Visst låter det smarrigt? Chokladkalas..
Om du liksom jag tycker att choklad är något som nästan är oemotståndligt kanske detta är något för dig?
Göteborgs Choklad & Delikatessfestival 21-23 oktober på Göteborgs Stadsmuseum.
Du hittar mer info här.
Att stimulera dessa njutningshormoner är väl kreativt om något? 
Smarriga dagar
Malou
Har besökt min kraftplats och vilken gåva det är. Att få stilla sig på en plats som mjukt omfamnar är en gåva.
Att lyssna på trädet är att lyssna på den vise.
En påminnelse om att du behöver en stark rot, du vet dina värderingar och de är förankrade i sanna upplevelser som ger näring för dig och ditt liv.
Du behöver förgreningar för att kunna se ur alla perspektiv, för att ta hand om alla dina intressen. Som är tillräckligt böjliga för att följa med i vinden och inte brytas av. Flexibilitet är gott till en viss del, är påverkan för stark från omgivningen kan du lätt brytas och det blir sår i din själ.
Det tar tid att läkas men det går. Med automatik sker helandet. Du behöver bara stilla dig själv och andas. Vår natur är en gåva, en gåva vi behöver besöka då och då för att vara i harmoni med oss själva och andra.
Samspelet..
Vilka platser har du där du känner din närvaro I samspel med naturen?
Malou
Tänk vad natten har en tendens att göra mig och kanske andra också, lite inåtvända.
Tankar som har svårt att göra sig hörda dagtid får plötsligt utrymmet att krypa fram.
Tankar som kanske inte alltid är av det roliga slaget. Tankar som väcker oron i magen.
Tankar som lägger ihop dagens, veckans och månadens intryck till något som enbart har med graden av självkänsla att göra. Eller?
Är det då som intuitionen talar som bäst?
Att det inte har med självkänsla att göra utan snarare då som intuitionens klara röst hörs? Eller är det båda?
Låt nattens tankar mogna I ljuset innan du bestämmer dig för att agera.
Malou
Någon som känner igen känslan från bilden?
Antingen att man har haft den själv eller att man tycker att man får den från någon annan?
Jag tycker mig kunna se ett problem som verkar vara växande.
Vi tar upp Jante-lagen som en ursäkt för att vi beter/känner oss som vi gör. Det är uppväxtens fel, omgivningens fel, vårt eget fel för vi visste/vet inte bättre, föräldrar, kompisar, myndigheter, lagen, skolan etc,etc.
Idag är det vanligt att texten till Jante-lagen är ändrad till positiva attribut istället. Vi ser hurra rop till höger och vänster, vi är bra, vi är bäst!
Jag tycker det är jättebra allt det här och jag har samtidigt lagt märke till att mer och mer trycker undan sina tankar och känslor.
- Jag är jättebra, jag fixar det här säger någon glatt. Hua, säger en tyst liten känsloröst på insidan, jag hoppas de inte kommer att avslöja mig.
- Att jag aldrig lär mig att tänka, jag duger som jag är. Jag undrar om jag inte börjar få Alzeimer. Jag glömmer allt hela tiden, det är värdelöst. Jag vet ju att det är bättre att tänka positivt, hur svårt kan det bli,jag måste vara dum.
Det är så enkelt att ryckas med i uppmuntrade och positiva tillrop och tro att det handlar om att sätta upp en positiv affirmation på väggen och sedan kommer solen alltid att lysa.
Man gör allt detta man ska, men ingen större förändring sker.
-Andra gör detsamma och där verkar det minsann som det sker massor. Hon strålar varje gång och är så pigg och glad. Jag måste anstränga mig nästa gång så hon inte börjar undra om något är fel och blir orolig eller tycker att jag inte anstränger mig tillräckligt.
Med det här vill jag helt enkelt säga, döm inte er själva för att det tar lite tid att hitta en mer positiv attityd till er själva.
Acceptera den tanken/känslan du har om dig själv, titta på den och se om det är en tanke/känsla som överensstämmer med verkligheten. Är det verkligen sant det du tänker?
Sätt inte bara en positiv affirmation över alla dina övriga tankar och känslor! Se till att den positiva tanken har ett bra underlag som den fäster på. Och fastna inte i en positiv attityd (påklistrad sådan) så att det tillslut blir den som ligger i vägen för det som är du.
Vi är alla värda att uppleva de som vi verkligen är.
Malou
Ibland känns det som om jag har mycket att säga men när det är dags att börja uttrycka blir det liksom lite stiltje i själva formen av uttryck. Lite konstig mening kanske men den säger på något konstigt sätt det som händer.
Gårdagens möte inkl filmvisning och dagens seminarium har varit intressanta. Tyvärr kan jag inte dela med mig av några bilder, då de bad oss låta bli att publicera de bilder som togs.
Jag har varit och tagit del av den information och det arbetet som dessa kvinnor gör för att försöka få världen att vakna och inse i vilket skick vår jord befinner sig i. Mona Polacca,är en Grandmother från The International Council of Thirteen Indigenous Grandmothers och Same Laila Spik, även hon titulerad Grandmother i dessa sammanhang gav oss deltagare sin syn på Moder Jords tillstånd.
“Två munkar var ute på pilgrimsresa. När de gick vägen fram kom de till en flod. Bron som ledde över floden hade rasat och vid stranden stod en förtvivlad kvinna. Den ena munken erbjöd sig att bära henne över floden, han tog henne på ryggen och vadade över. Munkarna fortsatte på sin vandring under tystnad.
Efter ett par timmar kunde den ena munken inte hålla tyst längre utan sa upprört till sin broder: -Hur kunde du göra så? Du har avlagt ett kyskhetslöfte om att inte ens röra vid en kvinna. Hur kunde du få för dig att bära henne på din rygg?
- Jag bar henne över vattnet och lämnade henne på den andra stranden, svarade den andre munken.
- Bär du henne fortfarande?”
Zenbuddhistisk berättelse
Helgen har varit minnesvärd, eller jag undrar om David skulle godkänna uttrycket? 
För minnen och dess känslor har varit en stor del av helgens innehåll. I och för sig handlar det om minnen som producerar känslor som i sin tur producerar olika hinder för din möjlighet att vara här och nu, att vara i det som är du och inget annat än just du. I din medvetenhet eller medvetande eller hur du nu vill översätta ordet/tillståndet awareness.
Oavsett ovanstående har jag fått många bekräftelser på mina egna tankar och det som jag själv använder mig av till mina grupper och kurser. Härligt! Vi använder oss av olika språk och olika sätt att framföra det men innehållet är detsamma. Jag kommer att skriva mer om detta och ge mig in i olika situationer så småningom.
Under tiden passar jag på att njuta av att jag nog fick en liten bekräftelse på en titel till en bok som jag har i tankarna.
Under min resa upp till kursgården satt jag och funderade över en titel som också kunde ge mig den röda tråd som jag känner att jag behöver ha för strukturen. Tyckte mig få en titel, åtminstone en arbetstitel som kändes riktigt bra i magen. Under första kvällen med David pratar han om just detta och inte nog med det, han säger nästan ordagrant den mening/innehåll som jag själv tänkt i bilen på vägen upp. Lite kul är det!!
David är en mycket bra kursledare/ föreläsare, med humor och känslighet visar han att släppa taget om känslor inte behöver bli så tunga ämnen. Jag rekommenderar honom starkt för er som vill lära er mer om hur tanken kan hålla fast era möjligheter till utveckling. Han pratar inte bara om själva metoden Sedona utan visar/pratar om saker som mer pekar åt det filosofiskt/existentiella området.
När du tittar på dina båda tassar, behöver du bara bestämma dig för vilken som är den högra, sedan kan du vara säker på att den andra är den vänstra. ~Puh~
Visst är det så att när man slutligen har bestämt sig så är det många andra saker som faller på plats. Så där lite med automatik!
Mitt möte med Hekates hundar 
Vi är våra förmödrar
Att vara ensam, udda och ledsen
Broar
Varför ett altare?
Vilken lycka att få vara
Vilka spår lämnar du efter dig?
Malou Thorman, personalvetare, symbolterapeut.
För företag och privatpersoner som vill arbeta med sin kreativitet, intuition och personliga utveckling.
Bergsmeditationer.
Jaha, kände jag när jag läste igenom det mejl jag fått. Ett mejl som var ifrågasättande och en aning kritiskt. Och kritiken och ifrågasättandet gällde att jag var bekant med en annan person! Varför skickar man mig ett mejl som gäller någon annan? Texter som handlar om skuggor och att inte bedöma varandra, för att[...]
För länge sedan dök mitt intresse upp för Gudinnan. Vår patriarkaliska kyrka har inte fångat mitt intresse och jag har funderat över vilken betydelse det har för oss kvinnor att inte känna igen oss i den Gudsbild som ges. Personligen kan jag fortfarande inte riktigt identifiera mina andliga upplevelser som vare sig feminina eller maskulina[...]
Tillhör du dem som låter dina drömmar om något att förhindra dig att njuta fullt ut av nuet? Visst kan man känna igen sig i detta? Att drömma sig tillbaka till önskningar man haft och känna ett litet stygn av sorg eller bitterhet? Tänk om jag hade tagit det där året och läst i[...]
Memory Lane …Idag började jag nynna på en låt som jag tror är en av alla de som heter Memory Lane. Åtminstone är det de ord som jag ständigt upprepar. Och så skulle jag då sätta mig och skriva in något om fullmånen, som redan påverkar, men som du kan se som en rund glimrande[...]
Fullmåne – och en massa känslor Nu på onsdag är det fullmåne och den här gången i kräftans tecken. Ett vattentecken som är känslor. Och känslor, som vi pratar om dessa känslor! Hur många gånger läser man inte på facebook, hemsidor, artiklar och i böcker om känslor? Du känner vad du känner och din känsla[...]
Det är lustigt det där med våra skuggor tycker jag. Ibland undrar jag om det inte är de som har oss i ett grepp och låter oss dingla hit och dit. I alla fall om vi är så oerhört rädda för att närma oss dem eller att låta andra se de skuggor som vi är[...]
Idag kom den första veckans kreativitetsboost från Elena. Elena är symbolpedagog och har på sin hemsida lagt ut tips på hur man kan plocka upp sin egen lust att skapa. Egentligen så spelar det ingen roll vad det är tänkt att man ska använda kreativiteten till. Jag menar även om du vill skriva är det[...]
Januaris måne kallas bland annat varg måne. Namnet kommer ifrån ursprungsbefolkningen runt om i världen och inte bara från USA även om det kanske är vanligast där. Föreställ dig ett landskap täckt av snö i skog och på barmark, kallt och med ett sken som nästan blir isande blått när fullmånen skiner. Det är ont[...]
Epiphany – 6 januari Den stora festen är nu här. I vissa länder är det fortfarande en dag/kväll som firas. Gåvor överlämnas, olika ritualer och ceremonier görs och det är fest och glam. Epiphany härstammar från antikens Grekland och betyder manifestation och plötslig uppenbarelse. Det är ett ord som beskriver en plötslig och slående insikt.[...]
12 dagar av Jul Denna dag har tre namn på sin lista och utav dessa har jag valt Julian the Hospitaller eller Julian den fattige som han också har kallats. Man har inga exakta datum för när han levde men under 700 talet e.Kr ska det ha varit. Det sägs att hans far såg häxor[...]
Not logged in