Det är lustigt det där med våra skuggor tycker jag. Ibland undrar jag om det inte är de som har oss i ett grepp och låter oss dingla hit och dit.
I alla fall om vi är så oerhört rädda för att närma oss dem eller att låta andra se de skuggor som vi är medvetna om.
Alla har vi ju skuggor. Vi bär på erfarenheter som vi inte alltid vill veta eller som vi gör allt för att förtrycka.
Men ju mer vi undviker vår skugga……ju mer undviker vi vårt ljus.
Och skina vill vi ju, eller hur?
Där skuggan finns, där finns också ljuset.
Så kanske är det dags att sluta sprattla, sätta ner fötterna på golvet och vända sig om och se vad skuggan består av. Målet är ju trots allt att leva i det ljus som vi verkligen består av.
Bild; russ and reyn