•  
  • Archives for personlig utveckling (94)
  • Page 3

När slipade du din yxa sist..

Categories: Tankemönster
Comments: No Comments
Published on: September 4, 2012

Har ni hört sagan om en ihärdig vedhuggare som fällde 18 träd på sin första arbetsdag?

Han gick hem och föresatte sig att fälla ännu fler dagen efter. Dock så fällde han bara 15 den dagen och han tänkte att han nog behövde vila. Han gick och lade sig tidigare men fällde bara 10 träd dagen därpå.

Tillslut så gick han skamset till sin förman och berättade att inte längre platsade i laget även om han verkligen ansträngde sig till sist yttersta.

Förmannen tittade på honom och frågade: – När slipade du din yxa sist?

Och då undrar jag …när slipade du din yxa sist?

 

Jag är villig att ta till mig nya verktyg och vara öppen för förändringar.

Kram

Malou

 

 

Det där med energitjuvar..

Comments: No Comments
Published on: September 1, 2012

Visst är det så? Vad är det som gör att vi fortfarande går omkring med personer runt omkring oss i vårt liv som vi anser enbart dränerar oss?

Och har vi egentligen rätt till att överhuvudtaget ge någon ett namn som energitjuv?

Det är enkelt att sucka och säga..- oh, han/hon är en sådan energitjuv, det är så jobbigt att umgås med honom/henne. Eller – Jag blir alldeles dränerad och hon bara mal på hela tiden om sitt.

Men säg till då känner jag! Varför vara kvar i en situation som bara är plågsam? Umgås helt enkelt inte! Eller ett annat alternativ..fundera på vad det är som gör att du känner detta? Kan det vara så att det finns något hos dig som gör sig påmint och det är där problemet ligger?

Jag vet att det finns många förklaringar till varför man inte tar tag i detta. Det är släkt och för att det inte ska bli omöjligt att umgås, håller man god min. Det är arbetskamrater och för att det inte ska bli ohållbart på jobbet säger man inget. Och så fortsätter förklaringarna.

Men oftast går det att göra sin egen röst hörd,,men man måste orka att ta konsekvenserna utav det. Och kanske är det där som mycket av problemen ligger. Att man behöver ta konsekvenserna av det.

De personer som många idag kallar för energitjuvar har sin egen problematik att ta hand om. Många av dem är inte ens medvetna om att de av andra uppfattas som sådana och hur ska de då kunna göra något åt det? Många är svältfödda på närhet och gemenskap och vet inte hur de ska kunna närma sig någon på ett sätt som uppskattas.

Hittills har jag inte mött någon person som är energitjuv för att det på något sätt tillhör personens personlighetstyp, utan det har funnits andra skäl till detta. Sedan har det även funnits flera tillfällen när mitt mående har gjort att jag, med brist på egen energi, lägger över mitt eget mående och har energitjuv som en ursäkt.

Nej,,sluta använda ordet energitjuv som en ursäkt för att du inte klarar av att sätta gränser. Inte klarar av att ta konsekvenserna om du själv skulle öppna munnen och säga att vad du tycker och känner.

Jag är villig att sätta mina egna gränser och ta konsekvenserna av detta.

Kram

Malou

Vad vi ser, är det vad vi ser..

Categories: Tankemönster
Comments: No Comments
Published on: August 23, 2012

Underbart foto eller hur!

Även bilden under är fascinerande.

Hjärnan och sinnet formar omedelbart bilder till något som är välbekant eller till något som man vill se. Och har vi väl sett mönstret är det nästan omöjligt att få bort bilden från näthinnan. Fascinerande.

Den fina ballerinan finns ju egentligen inte,det vackra ansiktet är ju inte där eller hur? Eller är de det? Om jag ser dem så finns ju dem för mig, det är ju min upplevelse.

Och är det inte så med mycket i livet? Våra sinnen och ögon ser vad de vill se och ibland glömmer vi av att det finns andra bottnar och ett annat sätt att se på det också.

Ibland gör vår rädsla och osäkerhet att vi glömmer av att det finns andra “ögon” att se med. Vi tolkar bilden och känsla utifrån rädslan och är övertygade om att det är på ett visst sätt och ser inte något annat.

När man jobbar med intuition är detta oerhört viktigt att komma ihåg. Det som du uppfattar som en intuitiv känsla kan vara olika skeenden som du med automatik lägger ihop till något som de faktiskt inte är.

Vart vill jag komma med detta?..Jo, det är oerhört viktigt att veta vem du är och ha en förmåga att ta ett steg tillbaka från dynamiken som skapas för att du ska kunna ha en riktig glädje av dem.

Jag vet att ballerinan är vatten, jag vet att ansiktet är grenar och eftersom jag vet det kan jag tillåta mig själv att fördjupa mig i symboliken och låta dem bära med mig på en härlig inre resa som berikar mig.

Jag är villig att använda mig av alla mina sinnen.

Kram

Malou

…………………………………………………………………………………

Jag tror att vatten fotot kommer från en sida som heter nice shot photography men det är svårt att luska ut om det är ursprunget eller ej då det är ganska spritt.

Bilden med ansiktet kommer från face or tree illusion.

 

Värderingar – jag trodde minsann jag hade koll..

Categories: Tankemönster
Comments: 2 Comments
Published on: August 12, 2012

Värderingar – en av de viktigaste grunderna som jag brukar arbeta med i mina kurser. Även något som jag konstant brukar ha lite koll på när det gäller mig själv.

Våra värderingar smyger in överallt, de kan ställa till det men även hålla oss upprätta och göra att vi går rakryggade. Många bär på värderingar som de fått med sig redan i blöjåldern och funderar inte så mycket över dem faktum är att de kanske inte ens är medvetna om att de finns.

I går råkade jag ut för en sådan liten uppstickare minsann. Funderar fortfarande vad jag tycker om den. :)

Satt på ett fik i Haga i Göteborg. Ett väldigt mysigt ställe att bege sig till. Härliga kullerstensgator och välbevarade hus. Trånga små butiker och trånga är även fiken och det är även gott om dem och tätt intill varandra ligger de.

Fina dagar är stolar och bord utställda på gågatan och där finns inte speciellt mycket plats så de står utställda längs kanterna. Igår var en sådan fin dag. Vi bestämde oss för att fika och var lyckliga nog att hitta ett ledigt bord. Bredvid fiket finns en glassbutik som serverar hemgjord glass, mycket populärt kan jag tillägga.

Mannen gick in för att inhandla den eftertraktade fikat och jag satt med den lilla terroristen till hund utanför och väntade snällt i solgasset. Så börjar jag lägga märka till att personer som är inne och handlar glass i butiken bredvid sätter sig på caféstolarna. Jag blir alltså märkbart störd av detta.

Inte bara ett par gör detta utan flera och jag blir mer irriterad.

Här kom alltså en värdering upp,,man sätter sig helt enkelt inte på en plats som är avsedd och också utplacerad av ett fik om man inte har handlat på densamma. Grejen var att de som arbetade på fiket tydligen inte hade några problem med det som jag nu satt och förstörde min stund på. De gick omkring och plockade bort tomma fikamuggar bland glassätande kunder utan att visa med en min att det inte var okey.

Vilket då förmodligen betydde att det inte heller var något som störde. Men mig störde det minsann. Det finns rätt och det finns fel och detta var tydligen fel enligt min inre värdemätare.

Jag andades in och accepterade min irritation över detta och därefter andades jag ut och släppte taget om den. Det var inte mitt café och jag hade min fikaplats. Om jag nästa gång inte får någon fikaplats och borden är upptagna med glassätande personer får jag väl helt enkelt säga till om jag inte vill vänta ut dem.

Hur har du det med dina gömda och glömda värderingar? Finns det sådan här små uppstickare även hos dig?

Jag är villig att acceptera och släppa taget om sådant som inte är mitt ansvar.

Kram

Malou

Få drömkroppen…

Categories: Tankemönster
Comments: No Comments
Published on: August 9, 2012

Ja, det var ett mejl som kom till mig idag. Få drömkroppen!..Men faktum är att jag har min drömkropp och det är min. Den som tillhör mig och som gör ett ypperligt arbete att ta hand om mig. Den gör inget annat än att reagera på hur jag behandlar den. Lite genetiskt finns naturligtvis med som orsakar både glädje och sorg det ska jag inte sticka under stolen med. Men på det stora hela…det är mina tankar, mina känslor, mina behov och mitt agerande som skapar min kropp.

Jag har drömkroppen för i stort sett så gör den det som jag får den att göra. Att älska och ta hand om sin kropp är viktigt och stort.

Hur många gånger har inte kroppen fått höra de mest nedsättande ord? Hur många gånger har den inte förtvivlat försökt få plats i de mest hemska utstyrslar enbart för att tillfredsställa egot hos dess ägare? Inte konstigt att den ibland bara totalvägrar och går ut i strejk!

Idag har jag klappat om min kropp..ömt uppskattat benen som fortfarande bär mig, ett par fötter som stadigt kan gå även i kuperat terräng och hitta fäste i bergen. En mage som visserligen hittar vägar ut från de byxor jag vill stoppa in den i men som är mjuk, varm och som gungar friskt i takt med mina steg.

Armar som pendlar i takt och händer som kan greppa tag i det jag behöver. Fingrar som fortfarande lyder och att det inte blir så vackra tavlor som jag målar kan jag inte skylla dem för.

En hjärna som fungerar även om fokus ibland flyter iväg. Är man en drömmare så är man liksom.

Överhuvudtaget är jag tacksam..jag har en kropp…jag har min drömkropp och jag försöker att vårda den ömt och med kärlek.

Jag är villig att älska den kropp jag själv har skapat.

Kram

Malou

…………………………………………………………………………..

Bild: google

Ett makalöst ögonblick

Categories: Mina inre symboler
Comments: No Comments
Published on: July 27, 2012

Dejt med mig själv! Härligt, viktigt och lustfyllt. Och idag hade jag detta..besökte dottern i Alingsås och satt i den varma bilen på väg hem. Motorväg..mycket sol..och en varm härlig känsla.

Såg mig omkring och fylldes av ännu mera värme,,hur bra jag har det,,vilket bekvämt liv jag egentligen har här i Sverige,,tankarna snurrade omkring i ganska stilla takt.

Plötsligt fick jag en så stark känsla av ..kärlek..jag kan inte beskriva det på något annat sätt och i precis samma stund kändes det som att något öppnades i magtrakten. Låter förmodligen väldigt underligt när man beskriver det så men det är det närmaste jag kan komma. I och med “öppnandet” var det som att något knöt sig i magen.

Du vet,,så där som det kan kännas när man plötsligt blir orolig eller spänd..det knyter sig i magen. Men detta var inte av oro eller spänning och kändes inte så heller,,det var som en liten spark och plötsligt strömmade bara intrycken in i mig. Allt flödade och det var så oerhört vackert och ja,,kärleksfullt….så småningom började andra intryck komma vilket jag inte går in på men hela upplevelsen tonade sakta av och blev lite mer hanterbart. Fortfarande nu..efter ca 2 timmar finns det kvar.

En nåd…

Jag är villig att uppleva det jag upplever och göra det verkligt.

Kram

Malou

Quantumfysisk mentorutbildning

Categories: Glimtar om mig
Comments: 2 Comments
Published on: July 24, 2012

Ny utbildning, nya utmaningar!…Har precis påbörjat Bröderna Tranbergs Quantumfysiska mentorutbildning.

Låter det krångligt?…Nja..om man inte har rört sig i områden som handlar om medvetandet-tankar-energi så är det nog ganska jobbigt att ta in informationen men annars är det faktiskt ganska okey än så länge. Än så länge använder sig Jörgen sig mer av ord som inte är så vanliga att röra sig med än med begrepp som är okända.

Ser med tillit fram emot en intressant och mycket givande kurs,,vissa områden mer tilltalande än andra. Medveten närvarande närvaro låter väl lite kuligt?!..eller stillhetens kommunikativa 7 rörelsenivåer…

De quantumfysiska lagarna har vi börjat gå in på redan idag och kanske är det en förutsättning för att förstå de övriga stegen :)

Men det är klart om man inte är van vid att använda ord som …fördelaktiga biokemi, neuroplasticitet tillsammans med hela er fysiologi med gynnsamma rörelseprocesser så vill det till att lyssna ordentligt.

Jörgen Tranberg är naturläkare, har en doktorsexamen och har varit verksam som komplementärmedicinsk terapeut i över 25 år så visst har han lite erfarenhet inom området som han lär ut i. Han har även fördjupat sig i den buddistiska läran och praktiserar sig även av den i sitt liv.

När jag läser det kompendium som vi hittills har fått ut tycker jag att det märks,,tänker på den buddistiska läran,,tycker även att mycket av det tangerar taoism och jag känner även igen filosofin från Buber ex, från den lilla boken Mellan Du och Jag.

9 månaders träning,,visst låter det mumma? Nya erfarenheter, nya insikter.

 

Jag är villig att öppna mig för nya ögonblick

Kram

Malou

 

Att se varandra med respekt

Categories: Citat och vackra ord
Comments: 2 Comments
Published on: July 22, 2012

En text hittad på facebook. Värt att spara och sprida. När ska vi lära oss att SE varandra oavsett i vilken ålder vi är?

 

When an old man died in the geriatric ward of a nursing home in an Australian country town, it was believed that he had nothing left of any value.
Later, when the nurses were going through his meagre possessions, They found this poem. Its quality and content so impressed the staff that copies were made and distributed to every nurse in the hospital.

One nurse took her copy to Melbourne. The old man’s sole bequest to posterity has since appeared in the Christmas editions of magazines around the country and appearing in mags for Mental Health. A slide presentation has also been made based on his simple, but eloquent, poem.

And this old man, with nothing left to give to the world, is now the author of this ‘anonymous’ poem winging across the Internet.

 

Cranky Old Man

What do you see nurses? . . .. . .What do you see?
What are you thinking .. . when you’re looking at me?
A cranky old man, . . . . . .not very wise,
Uncertain of habit .. . . . . . . .. with faraway eyes?
Who dribbles his food .. . … . . and makes no reply.
When you say in a loud voice . .’I do wish you’d try!’
Who seems not to notice . . .the things that you do.
And forever is losing . . . . . .. . . A sock or shoe?
Who, resisting or not . . . … lets you do as you will,
With bathing and feeding . . . .The long day to fill?
Is that what you’re thinking?. .Is that what you see?
Then open your eyes, nurse .you’re not looking at me.
I’ll tell you who I am . . . . .. As I sit here so still,
As I do at your bidding, .. . . . as I eat at your will.
I’m a small child of Ten . .with a father and mother,
Brothers and sisters .. . . .. . who love one another
A young boy of Sixteen . . . .. with wings on his feet
Dreaming that soon now . . .. . . a lover he’ll meet.
A groom soon at Twenty . . . ..my heart gives a leap.
Remembering, the vows .. .. .that I promised to keep.
At Twenty-Five, now . . . . .I have young of my own.
Who need me to guide . . . And a secure happy home.
A man of Thirty . .. . . . . My young now grown fast,
Bound to each other . . .. With ties that should last.
At Forty, my young sons .. .have grown and are gone,
But my woman is beside me . . to see I don’t mourn.
At Fifty, once more, .. …Babies play ’round my knee,
Again, we know children . . . . My loved one and me.
Dark days are upon me . . . . My wife is now dead.
I look at the future … . . . . I shudder with dread.
For my young are all rearing .. . . young of their own.
And I think of the years . . . And the love that I’ve known.
I’m now an old man . . . . . . .. and nature is cruel.
It’s jest to make old age . . . . . . . look like a fool.
The body, it crumbles .. .. . grace and vigour, depart.
There is now a stone . . . where I once had a heart.
But inside this old carcass . A young man still dwells,
And now and again . . . . . my battered heart swells
I remember the joys . . . . .. . I remember the pain.
And I’m loving and living . . . . . . . life over again.
I think of the years, all too few . . .. gone too fast.
And accept the stark fact . . . that nothing can last.
So open your eyes, people .. . . . .. . . open and see.
Not a cranky old man .
Look closer . . . . see .. .. . .. …. . ME!!

Remember this poem when you next meet an older person who you might brush aside without looking at the young soul within. We will all, one day, be there, too!

PLEASE SHARE THIS POEM (originally by Phyllis McCormack; adapted by Dave Griffith)

The best and most beautiful things of this world can’t be seen or touched. They must be felt by the heart!

Very Respectfully,
Scott Sonnon

———————————————————-

Foto: www.sxc.hu/profile/leroys

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
«page 3 of 12»
Om du vill prenumerera på mina inlägg…
Om du tittar ovanför detta inlägg, i bottenkanten av bilden högst upp så ser du ett litet orange rss tecken. Klickar du på den kan du sedan ställa in så att inläggen kommer till dig.
Följ bloggen med Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin
--------------------------------------------------------

Min Facebook sida

Liv Lust Balans

Marknadsför din sida också




Blogglistor

TräningsbloggarHälsa



Hälsa

SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

SvenskaLänkar.com

1000länkar.com - gratis länkkatalog

Dagens Länkar

RSS

Welcome , today is Wednesday, March 26, 2025