Någon som känner igen känslan från bilden?
Antingen att man har haft den själv eller att man tycker att man får den från någon annan?
Jag tycker mig kunna se ett problem som verkar vara växande.
Vi tar upp Jante-lagen som en ursäkt för att vi beter/känner oss som vi gör. Det är uppväxtens fel, omgivningens fel, vårt eget fel för vi visste/vet inte bättre, föräldrar, kompisar, myndigheter, lagen, skolan etc,etc.
Idag är det vanligt att texten till Jante-lagen är ändrad till positiva attribut istället. Vi ser hurra rop till höger och vänster, vi är bra, vi är bäst!
Jag tycker det är jättebra allt det här och jag har samtidigt lagt märke till att mer och mer trycker undan sina tankar och känslor.
- Jag är jättebra, jag fixar det här säger någon glatt. Hua, säger en tyst liten känsloröst på insidan, jag hoppas de inte kommer att avslöja mig.
- Att jag aldrig lär mig att tänka, jag duger som jag är. Jag undrar om jag inte börjar få Alzeimer. Jag glömmer allt hela tiden, det är värdelöst. Jag vet ju att det är bättre att tänka positivt, hur svårt kan det bli,jag måste vara dum.
Det är så enkelt att ryckas med i uppmuntrade och positiva tillrop och tro att det handlar om att sätta upp en positiv affirmation på väggen och sedan kommer solen alltid att lysa.
Man gör allt detta man ska, men ingen större förändring sker.
-Andra gör detsamma och där verkar det minsann som det sker massor. Hon strålar varje gång och är så pigg och glad. Jag måste anstränga mig nästa gång så hon inte börjar undra om något är fel och blir orolig eller tycker att jag inte anstränger mig tillräckligt.
Med det här vill jag helt enkelt säga, döm inte er själva för att det tar lite tid att hitta en mer positiv attityd till er själva.
Acceptera den tanken/känslan du har om dig själv, titta på den och se om det är en tanke/känsla som överensstämmer med verkligheten. Är det verkligen sant det du tänker?
Sätt inte bara en positiv affirmation över alla dina övriga tankar och känslor! Se till att den positiva tanken har ett bra underlag som den fäster på. Och fastna inte i en positiv attityd (påklistrad sådan) så att det tillslut blir den som ligger i vägen för det som är du.
Vi är alla värda att uppleva de som vi verkligen är.
Malou
För minnen och dess känslor har varit en stor del av helgens innehåll. I och för sig handlar det om minnen som producerar känslor som i sin tur producerar olika hinder för din möjlighet att vara här och nu, att vara i det som är du och inget annat än just du. I din medvetenhet eller medvetande eller hur du nu vill översätta ordet/tillståndet awareness.
Mitt möte med Hekates hundar 
Vi är våra förmödrar
Att vara ensam, udda och ledsen
Broar
Varför ett altare?
Vilken lycka att få vara
Vilka spår lämnar du efter dig?
Not logged in