•  
  • Home
  • Page 5

Kalender – Månens symbolik 7 december

Comments: No Comments
Published on: December 7, 2013

 

Storhet, smärta, kärlek och lust. Hur ska man kunna sätta ord på allt det som vi bär inom oss?

Att födas, dö och födas igen. För att slutligen nå in till vår inre kvinna, till den del av oss som är i oss alla, behöver vi dö. Enbart för att med nästa andetag födas igen.

Vi är i vår storhet vi kvinnor och de som har svårast för att se det är vi. Vi har alla den delen inom oss och vi delar den med varandra. En del medvetet och andra är omedvetna.

Våra förmödrar finns i våra bäcken, i våra senor och i våra andetag. Vi bär på urmodern, vi bär på kraften att födas, att dö och att födas igen.

………………………………

länk till skapare av bild.

Kalender – Månens livskraft 5 december

Comments: No Comments
Published on: December 5, 2013
Freydoon Rassouli

Låt din livskraft synas. Dansa och visa din stolthet för all den kärlek och känsla som du har inom dig. Låt fötter, lår och bäcken svänga i takt med tonerna från ditt hjärta.

Svep dina färger runt dig och låt andra ta del av din skönhet. Du är jordens kraft och du bär på livet i din kropp. Andas in denna storhet. Du är moder oavsett om du har barn eller ej.

Du har den livgivande styrkan och den bor i dig. Låt det synas.

Kalender – månens essens 4 december

Comments: No Comments
Published on: December 4, 2013

Stanna till..andas..var närvarande.

Du hittar det som är viktigt för dig när du är i din medvetna närvaro. Tillåt dig att uppleva naturens underverk av vilka du är en. Du är allt och allt är i dig.

Milda ögon, ögon som påminner oss om den mildhet som berör våra hjärtan och sinnen.

Ha tålamod med dig såväl som andra, vänd din milda ömma blick mot din egen spegelbild och omfamna din själ.

………………………………..

Bild;okänt ursprung..hittad på facebook

Kalender – månglitter i ögonvrån 3 december

Categories: Lust
Comments: No Comments
Published on: December 3, 2013

MoonShine_Wallpaper_22d0qFortfarande har mörkermånen kraft och nu börjar jag känna av en lust att agera. Kanske är det skyttens inverkan som gör att jag känner att det börjar glittra i ögonvrån och lusten att spänna bågen kommer allt mer.

Jag känner mig alltmer modig och känner av spänningen av nya planer och steg som behöver tas. Jag tar tillfället i akt och gör mig en drömcollage, en tavla där jag ritar, skriver och sätter upp bilder på det som vill tillföra i mitt liv.

Jag får en överblick och kan ta ytterligare en funderare över om detta är det jag vill skapa i mitt liv just nu. Här får jag plats med både de långa planerna och de som ligger mer nära i tiden. Jag lägger dem på månadsbasis så jag kan fundera över dem i nästa mörkermånefas.

Jag känner även hur jag blir inspirerad av världen runt mig och hur jag kan föra ut det som är min unika gåva och talang. Skyttens lust är verkligen inspirerande! :)

Kanske är dagens budskap att föra ut visioner, att känna att man är en del av något större och ändå inte glömma av det som är unikt med sig själv. Att hålla den egna sanningen högt och ändå inte bortse från det som är oförutsett. Då och då hamnar skyttens pil på något spännande som vi inte väntat oss och det vore ju dumt att blunda för vad vägen har att erbjuda när vi snart börjar ta steget ut och säger adjö till Hecate, nyckelbärarens gudinna den här gången.

 

Kalendertid – mörkermåne 2 december

Categories: Balans
Comments: No Comments
Published on: December 2, 2013

1476068_570106276375877_762489001_nMörkermåne, en tid då vi behöver lyssna på det som vår kropp och själ ropar efter. Tid för eftertanke och att lyssna på vår inre röst. Idag har många svårt för att lyssna på den där lilla viskningen inom oss som säger att vi behöver tid för oss själva, tid för att förstå oss själva och den väg vi vandrar.

Om man följer månens faser gör vi det enklare för oss. Det är nu en naturlig fas att gå längs den väg som leder inåt oss själva. En väg som visserligen kan vara kantad av allehanda hinder men fördelen är att vi faktiskt kan se dessa hinder under den här perioden.

Vi behöver alla ta itu med det som ligger i vägen, att se vad det är som pågår inom oss och se vart vi är på väg om vi fortsätter på det sättet som vi har startat. Alla projekt behöver en period av stillhet. En period då vi kan upptäcka vad som kan stoppa oss, en period då vi kan fundera över om det kommer att ge det resultat som vi vill. Och vad är det vi vill egentligen?

Den här mörkermåneperioden har jag valt att fokusera på mina drömmar och mina visioner. Jag tyckte att det låg i linje med att mörkermånen är i skyttens tecken som i mångt och mycket har med stora drömmar och visioner att göra.

Är mina visioner skapade utifrån rätt föresättningar? Är det något jag behöver ändra på? Något jag kan lägga till eller något jag kan släppa taget om? Har jag rätt attityd gentemot mig själv och mot andra, låter jag mitt inre ljus få plats att verkligen lysa så att andra kan se det och ser jag det verkligen själv?

De senaste dagarna har det varit något som verkligen pockat på från mitt inre och sakta men säkert har jag börjat få ett grepp på vad det här handlar om genom att ta hjälp av den här fasen. Nu ska jag bara låta det få vila lite innan jag tar nya tag och låter den något omdefinierade bilden styra mina steg.

Spännande ceremonier – att återupprätta själen

Categories: Balans, Liv, Lust
Comments: No Comments
Published on: November 20, 2013

Cornice of the Western Arch, once 16m high.Uninterrupted worship of the feminine, the chapel is dedicated tThe Kallichoron / Well of Fair Dances existed from earliest time

 

 

 

 

 

 

“Syftet med mysterierna var att återupprätta själen i sin ursprungliga renhet, eller det tillstånd av fullkomlighet som den hade fallit från. “

Det här är berättelsen om “The Eleusinian Mysteries”

Mysterier ägde rum för ca 2000 år ( förmodligen tidigare än så ) sedan och som fortsatte fram till 347 efter Kristi födelse. Faktum är att det nu finns arkeologer och forskare som anser att denna “tro” har fortsatt och finns även idag.

Det finns inte  mycket kunskap runt det som ägde rum i dessa ceremonier på grund av att de som initierades också svor en tysthetsed. Det finns vissa uttalanden som är nedskrivna som gör att man kan dra vissa slutsatser om vad som egentligen ägde rum i det, som det brukar nämnas, “större” mysteriet.

Mysterierna var religiösa seder som kännetecknas av initiationsriter, renande och extatiska “metoder” och en kod av tystnad.
Eleuseos betyder “det kommer”, så ordet Eleusinian refererar till ett andligt event. Mysterion innebär att “stänga munnen eller ögonen”, dess rot mu imiterar ljudet som görs med slutna läppar.
Mysteria innebar en händelse som definieras genom att man stänger läpparna, stänger ögonen, och går in i mörkret.

Mysteriet bygger på berättelsen om Gudinnorna Demeter och Persefone ( Demeters dotter)

Persephone_and_Demeter1

Bakgrund till de Eleusinian Mysteries

Demeter som ansågs vara växandets gudinna, fruktbarhetsgudinna, jordens moderliga gudomlighet (bland annat) fick en dotter, Kore/Persefone, tillsammans med Zeus.

Utan Demeters kunskap gav Zeus sitt tillåtande att Hades    ( underjordens gud ) skulle få äkta Persefone. Persefone levde väldigt lyckligt tillsammans med sin mor tills den dag då Hades förälskelse i henne fick honom att kidnappa henne ner till underjorden då hon var och plockade blommor. Under nio dygn letade Demeter förtvivlat efter sin dotter, hon åt inte, sov inte och tog sig inte heller tid att tvätta sig. I gryningen den tionde dagen mötte hon Gudinnan Hecate, mörkermånens och vägkorsningarnas gudinna, och Hecate rådde Demeter att höra med Helios, solens gud ( en naturgud som delade denna titel med Apollo ) om han visste något. Helios berättade att Hades hade kidnappat Persefone med Zeus tillåtelse.

Rasande begav sig Demeter till Zeus men kunde inte få Zeus att bryta sitt löfte till sin bror Hades. Demeter begav sig iväg från Olympus, hon övergav sina plikter och förklädde sig till en gammal kvinna och vandrade omkring på jorden. En dag nådde hon Eulesis, där hon satt vid en brunn ( well of the maiden ) då hon hittades av döttrarna till Keleus som var härskare över Eulesis.

Well of the maiden
Well of the maiden

Hon tog en tjänst hos Keleus där hon tog hand om Demophoon, en baby. Hon födde upp honom med Ambrosia och höll honom i hemlighet över en eld, vilket skulle honom odödlig. När modern, Metanira, en dag såg detta och skrek av fruktan för att han skulle bli skadad, blev Demeter arg och läxade upp Metanira för hennes dumhet och avslöjade även sin rätta identitet som gudinnan Demeter.

Ett tempel skulle byggdes till henne och där slog hon sig sedan ner och vägrade att sköta sina uppgifter. Detta innebar att ingenting kunde växa på jorden. Hungersnöd och katastrof väntade. Till slut ingrep Zeus och skickade Hermes ( gudarnas budbärare ) till Hades för att hämta Persefone.

(I underjorden fanns en regel som sa att om man åt någonting medan man var där var man tvungen att stanna där för evigt.)

Innan Persefone begav sig iväg till sin mor igen bjöd Hades Persefone på kärnor från ettPersefone granatäpple. Persefone tog emot några och åt dessa. Eftersom hon nu gjorde detta var Persefone tvungen att återvända till underjorden 4 månader under året.

Demeter återställde nu fruktsamheten och växtligheten på jorden när hon nu hade sin dotter nära sig igen.
(Persefone beger sig dock till underjorden och sin make för 4 månader per år vilket kan tolkas som vår vintertid. Tiden då växtligheten går i träda.)

Innan Demeter återvände till Olympus  instruerade hon härskaren över Eleusis om hur man firar riterna i hennes tempel , som skulle vara ” Mysterier ” ( hemliga läror ) .

“Vittnesbesrättelser” från deltagandet av det stora mysteriet.

Platon, som initierad själv ( som Sokrates var före honom ) nämner mysterierna specifikt i sin berömda dialog om själens odödlighet , “The Phaedo” ,

” våra mysterier hade en mycket verklig mening : han som har renats och initierats skall bo tillsammans med gudar “( 69 : d , FJ Church träns) .

Plutarchos skriver till sin hustru, angående deras dotters död ,

” på grund av de heliga och trofasta löftena i mysterierna … *vi tar det* för en obestridlig sanning att vår själ är omutlig och odödlig . Låt oss uppföra oss följaktligen ” ( Hamilton , 179 ) .

* min översättning.

Och , säger vidare ,

” När en människa dör han är lik dem som är invigda i mysterierna . Hela vårt liv är en resa genom slingriga vägar utan uttag . Vid tidpunkten för avslut, kommer skräck , rysningar av rädsla , förvåning . Sedan ett ljus som rör sig mot dig, rena ängar som tar emot dig , sånger och danser och heliga uppenbarelser ” ( Hamilton , 179 ) .

Cicero skriver,

” Ingenting är högre än dessa mysterier … de har inte bara visat oss hur vi ska leva med glädje , utan de har även lärt oss hur man dö med ett bättre hopp “

Historikern Durant påstår ,

” I denna extas av uppenbarelser …  kände de samhörighet med Gud och Guds enhet med själen, de lyftes upp ur villfarelsen om individualitet och kände friden som kom genom en sammansmältning med gudomen ” ( Durant , 189 )

Waverly Fitzgerald sammanfattar upplevelsen med ,

” det sades  om dem som initierades vid Eleusis att de inte längre fruktade döden och det verkar som att denna myt bekräftar den cykliska livssynen som är central i hednisk andlighet : att döden är en del av cykeln av liv och är alltid följt av återfödelse . “

 Hur man tror att det stora mysteriet gick till utifrån de fynd som har gjorts.

Man är ganska överens om att det fanns mindre mysterier som pågick varje år i Agrae, öster om Akropolis i Aten, under februari,  (Anthesterion) och att de stora mysterierna skedde under september, början på oktober månad (Boedromion) var femte år. Man var tvungen att vara initierad i de mindre för att kunna vara med på det stora mysteriet. Alla var välkomna att vara med så länge man pratade grekiska och inte hade begått mord.

Enligt källor fanns det fem nivåer. De första två var rituella reningsceremonier, den tredje innehöll ceremonier som skulle förbereda de som skulle initieras, den fjärde nivån var de mindre mindre mysterierna dedikerade till Persefone och de som klarade dessa kallades mystes, de initierade. Den femte nivån var de större mysterierna av Demeter och de som klarade den här nivån kallades för de som ser, en som ser saker så som de verkligen är ( epoptes ).

Det stora Eleusinian Mysteries pågick under 9 dagar. Dagar som skulle symbolisera Demeters letande efter sin dotter.

På första dagen samlades de som ville delta för att visa att de hade rätt kvalifikationer   ( talade grekiska och inte mördat ). På den andra dagen marcherade de till Saronic Gulf nära Eleusis. Vattnet ansågs ha helande verkan och i de här ceremonier användes det för rening. På tredje dagen började en fasta och fokus på de som låg bortom det materiella till minne av Demeters sökande av sin dotter. På den fjärde dagen offrade man till Demeter och Persefone. För greker hörde offrande ihop med fest för alla som deltog och det på ett sätt som skulle glädja gudarna.

113ec5b3e72På den femte dagen var det dags för deltagarna att vandra två och två bärande på facklor fram till Demeters tempel i Eleusis. De leddes av två fackelbärare som symboliserade solen. Denna procedur symboliserade Demeter sökande med hjälp av facklor på natten. Fastan ska ha avslutats för de som skulle bli initierade med samma dryck kykeon som Demeter önskade att få istället för vin då hon först ankom till Celeus.

( vissa källor hävdar att även symboler av Dionysys var med under vandringen. Dionysys var som Demeter en representant för agrikulturen, hon för tillväxt och bröd, han för vinet. Detta skulle innebära att de var personifierade som substans och ande, de två principerna i Naturen och på jorden. Bröd och vin känner vi ju också igen ifrån den kristna tron )

På kvällen den sjätte dagen var det dags för den högsta initieringen, “den som ser”. Eftersom det inte finns något egentligt “bevis” för vad som sedan hände har flera forskare försökt sig på en tolkning av vad som kan ha hänt.Eleusis_templephoto

Ceremonierna är kända som legomena (saker sägs), tiromena (saker görs) och daiknumina (saker visas). De kallades för det “som inte kan upprepas” och straffet för att avslöja något om dem var döden.

Initieringen skedde på natten i den stora (30mx27m) Telesterionhallen. I den stora hallen fanns även ett mindre smalt rum, Anaktoron, där de heliga symbolerna fanns. Vad dessa symboler bestod av vet ingen men att de ingick i ceremonin har man förstått av skrifter.

” The following is the token (or password) of the Eleusinian mysteries; I have fasted, I have drunk the kykeon; I have received from the box; I having done, I put it into the basket, and out of the into the chest”

 

De personer som lyckades med initieringen hade blivit renade, initierade och fått en förändrat medvetandetillstånd där de kunde uppleva ett gudomligt medvetande.

Det var de som uppfattar saker och ting som de verkligen är. Forskare menar att epoptes betyder

” det stadiet av gudomlig klarsyn när allt som hör till den här jorden försvinner, och den jordisk synen är förlamad, och själen är enad fri och ren med sin Ande eller Gud” (Isis Unveiled 2:90 ).”

Detta är handlingen av den  intuitiva delen av vårt medvetande.

Proclus skrev,

“initiering och epopteia är symboler för en outsäglig tystnad, och i union med mystiska naturer, genom begripliga  visioner” (teologi av Platon, bk. Iv).”

“Målet av mysterierna var att aktivera ett högre sinne. En som lyckades flytta sitt medvetande upplevde och uppfattade verkligen en uppenbarelse, och kan kalla sig “en som ser.”

Invigning i de gamla mysterierna , för de som tog det högtidligt och allvarligt , var en förberedelse för själen, för medvetandetillstånd efter döden . Vissa, däribland de grekiska mysterierna , presenterade initiering i betydelsen av ens medvetande eller själ tillfälligt går in i andra stadier för att vara , till exempel uppleva döden och underjorden medan de fortfarande lever .
De finns de som anser att mysterierna menar att själen vill återfå sin frihet och att detta är möjligt på jorden genom metoder såsom fasta och rening, i initiering och under djup sömn. Dessutom, om sådana metoder inte påbörjats av oss på jorden, kommer själen fatta sina önskemål om materiella ting i stadiet efter döden och på olika sätt torteras av de behov för smaker och ägodelar den inte längre har.

Den tionde dagen begav sig alla deltagare hem igen.

En historia som fascinerar mig, som symbolterapeut frossar jag i all den symbolik som finns. Som intresserad av gudinnor och dessa myter är jag lyrisk.

Jag har hämtad fakta och bilder från;

archaeolink.org 
latsis-foundation.org
philipharland.org
theosophy-nw.org

 

 

 

 

 

 

Behöver vi acceptera vårt ego för att bli hela?

Categories: Balans
Comments: No Comments
Published on: November 12, 2013

Är det “fel” fråga? Är det så att vi behöver komma bort från vårt ego för att bli hela?

Jag har under lång tid protesterat mot att vi alltid trycker ner och tycker illa om vårt ego. Egot har varit till nytta för mig i mitt liv och om jag inte accepterar detta så accepterar jag inte mig själv heller.

Egot har sett till att jag har överlevt. Visserligen på ett sätt som gör att jag idag måste arbeta med skal som jag idag inte vill ha men det har beskyddat mig så gott som det kunde. Egot har varit en medhjälpare till att jag idag är den person som jag är, det har sett till att jag är där jag är.

Egot har också sett till att jag inte har gjort de förändringar jag kunde ha gjort för länge sedan. Egot är inte så förtjust i förändringar utan vill gärna ha kvar mig i den zon som det tycker är den säkra zonen.

Egot har både sina ljusa och mörka sidor som allt annat har. Och för att bli hel, för att hitta den helhet som jag tycker mig se att vi alla söker, behöver vi se och acceptera alla delar av oss själva.

Jag tror att det är oerhört viktigt att förstå att vi har ett behov av vår omgivning, av andra för att bli bekräftade. Och där har vi ju egot minsann. Att bli sedd. Jag tror också att vi alla har ett behov av att nå dit vi vill göra i livet, att få göra det som vi brinner för. Minsann kom inte egot in igen där.

För mig kan egot innebära en drivkraft och vad vi behöver göra är att försöka förmå denna drivkraft att jobba med oss på ett sätt som är positivt. Vi behöver prata med det för att det ska förstå att det inte är farligt att göra förändringar, att det inte är farligt att tycka att andra är fantastiska och att det inte innebär att vi blir osynliga.

Vi behöver förstå att vi lurar oss själva om vi tror att det är möjligt att vara helt igenom goda. Precis så som Deepak Chopra säger. “Föresatser som att vi aldrig mer ska ljuga, bedra, känna svartsjuka, tappa humöret eller ge efter för oro fungerar aldrig. Livet kommer med utmaningar från den mörka sidan. Vi behöver inte demonisera skuggan; den är källan till nästan varje utmaning värd att anta. Vi lever i illusionen att livet tvingar oss att välja mellan gott och ont. I verkligheten finns det en tredje väg, som är att vara hel. Med helhetsperspektivet kan man balansera mörker och ljus utan att vara slav under någondera.”

Och slav under sitt ego är också de som hela tiden gör allt vad de kan för att vara i “ljuset”. De som hävdar att de är goda för att de minsann “ser” sig själva. De som går och ber och sedan försöker få ut sin egen skugga genom att se till att andra känner sig mindre värda. De som tycker att de kan trycka ner andra genom att anse att de har de “rätta” svaren.

Alla använder vi vårt ego och vi har alla svårt för att se när vi gör det eftersom egot är så fullt av våra drivkrafter.

Deepak Chopra säger också; “Helhet är, visar det sig, detsamma som att hitta källan. Det finns ingen uppdelning vid källan. Du behöver inte besegra varje aspekt av dig själv som är färgad av mörker ( något som ändå skulle vara omöjligt ).”

Vi behöver höja oss över skuggan, inte kämpa mot den. Inte försöka mota vårt inre att inte känna av vårt ego.

Att varje dag höja oss och se att vi inte är i världen, utan att världen är i oss. Att vi inte hittar trygghet genom att bygga upp försvar för oss själva. Vi hittar vår trygghet vid vår inre källa. Och källan består av helhet inte av separation.

Varje dag försöker jag få egot att drivas mot det som är till det bästa för mig, att gå en väg som för mig framåt. Att jag höjer mig över min egen rädsla, att jag inte trycker undan eller låtsas om att den inte finns.

Jag tackar för att den har gjort det som den trott varit det bästa och försöker visa att jag nu inte behöver alla de försvar längre. Men att den får vara kvar, jag försöker inte att förvisa den för jag vet att jag består av både ljus och mörker.

Alberto Pancorbo
Alberto Pancorbo

 

 

Ledarskap – några perspektiv

Categories: Balans
Comments: No Comments
Published on: November 11, 2013

Nu har jag pratat i webradio Ariton om vissa delar av ledarskap som jag tycker är viktiga. Det går ju helt enkelt inte att ta upp allt i ett pogram som är 45 minuter och som också ska innehålla lite musik.

Faktum är att jag inte tror att det går att få fram alla tankar och känslor inom ett ämne utan att man får lite feedback, frågor eller andras input inom ett ämne. Det ena ger ju gärna det andra.

Webradio Ariton

radio

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
«page 5 of 71»
Om du vill prenumerera på mina inlägg…
Om du tittar ovanför detta inlägg, i bottenkanten av bilden högst upp så ser du ett litet orange rss tecken. Klickar du på den kan du sedan ställa in så att inläggen kommer till dig.
Följ bloggen med Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin
--------------------------------------------------------

Min Facebook sida

Liv Lust Balans

Marknadsför din sida också




Blogglistor

TräningsbloggarHälsa



Hälsa

SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

SvenskaLänkar.com

1000länkar.com - gratis länkkatalog

Dagens Länkar

RSS

Welcome , today is Friday, May 1, 2026