•  
  • Home
  • Page 47

Tacksamhet….eller?

Comments: 1 Comment
Published on: November 10, 2011
graur razvan ionut / FreeDigitalPhotos.net

I var och varannan bok om personlig utveckling finns tipset om att man ska skaffa sig någon form av “må-bra-dagbok”. En anteckningsbok där man kan skriva ner sina funderingar, drömmar, visioner m.m.

I denna kan man även skriva ner tacksamhetstankar. Att skriva ner vad man är tacksam över varje kväll innan man går till sängs är ett sätt att tydliggöra om allt det i livet som är gott.

Jag kommer ihåg när jag för många år sedan bodde i en liten by utanför Alingsås. Den känslan av tacksamhet som jag kände när jag stod där i trädgården under en stjärnklar himmel den är svår att slå. Hela mitt sinne fylldes och jag kunde jubla av tacksamhet.

Det finns mycket som jag är tacksam för och jag vet att det ibland kan vara svårt att uppleva just den där jublande känslan. För ofta är det något som pockar på uppmärksamhet. Det brukar alltid finnas något som man tycker kunde vara annorlunda, något man önskar sig på ett annat sätt.

Och nu när jag sitter och skriver detta undrar jag om verkligen begreppet tacksamhet är det ord som jag vill använda?

Handlar det inte om att kunna uppskatta ögonblick som är nu och kanske till och med uppskatta den förmåga som vi har att minnas och att drömma om framtiden? Så kanske kan vi ha ett uppskattningsögonblick på kvällen istället? För vem ska man egentligen vara tacksam inför? Sig själv genom att jämföra sig med andra?

Jag är tacksam för att jag har mat på bordet…för att det har inte många andra? Jag är tacksam för att jag är frisk….för det är inte alla andra?

Jag kan också kanske vara tacksam mot mig själv. Jag är tacksam för att jag gav mig det här ögonblicket att njuta av det som är just nu?

Kanske var det så att jag inte egentligen var tacksam där jag stod på natten och tittade upp mot stjärnhimlen? Kanske var det så att jag uppskattade ögonblicket så som det var och att jag levde till fullo i min känsla just då?

För mig känns det just nu i alla fall som om ordet uppskattning rimmar bättre än tacksamhet och det är vad jag ska börja med. Jag ska ta mig själv en stund varje kväll för fundera över vad jag uppskattat under dagen!

I kväll uppskattar jag känslan av att få uppleva hur jag fylldes av glädje när jag fick möjlighet att lyssna på ett program- det var ett rikt ögonblick.

Vad har du uppskattat idag?

Att använda sig av sina verktyg

Comments: No Comments
Published on: November 9, 2011

Ibland behöver man påminna sig själv om att vi har en kropp.

Jo, jag vet att den minsann gör sig påmind själv på alla möjliga och omöjliga sätt och jag menar mer att vi behöver medvetandegöra för oss själva kroppens betydelse.

Om din kropp talar till dig och säger att den har ont, det molar här och där behöver vi naturligtvis ta hand om det. Mina handleder och knän brukar då och då tala om för mig att hur engagerad och roligt jag än tycker att det är att skriva så behöver jag vila. Röra på mig och syssla med något annat.

Och precis som jag kan uppmärksamma dessa signaler kan jag låta kroppen ge signaler till mig.

Det går att styra din upplevelse, dina känslor genom att kroppen tar en annan ställning.

Kroppen speglar ju på många sätt hur du mår. Är du lite deppig eller bekymrad över något är det ganska vanligt med lite slokade axlar och nedsänkt huvud. Det är svårt att fortsätta att vara i samma känslostadium om man höjer huvudet och ser rakt framför sig. Att gå med lite längre och bestämda steg gör underverk för humöret. Vem vet, kanske du till och med kan fatta det där beslutet som upptar dina tankar!

Jag vill bara slänga in en liten påminnelse så här om att använda de verktyg som du har..en liten väckarklocka. Jag vet att jag behöver en ordentlig ringsignal då och då..

Puh

Comments: No Comments
Published on: November 8, 2011

Hur ofta brukar du verkligen stanna till och bara känna efter hur du mår?

 

Poesi och visor är inte saker man hittar, utan det är saker som hittar en. Och det enda man kan göra är att gå där de kan få tag på en.

~Nalle Puh~

För kanske är du som jag? Plötsligt kommer du på att du är på helt fel plats, ditt mående säger dig att du ska vara på helt annan plats för att du ska få vad du behöver.

Träna dig på att låta magkänslan få styra då och då..

På tal om näring

Categories: Glimtar om mig
Comments: No Comments
Published on: November 8, 2011
Kamil Fazrin Rauf | Dreamstime.com

Något som ger mig näring är när Aha-känslan sätter in. När hela kroppen inordnar sig och allt pekar åt samma riktning. Jag får så mycket energi av detta, prata om att känna sig levande.

När jag leder mina bergsmeditationsgrupper är detta en känsla som oftast kommer. Det är som om energin, tanken och känslan studsar runt i kroppen till olika små punkter för att tillslut sammanfogas i mitten och där uppstår AHA..Heureka,,jag har det!

Små, små lyckomoln för min själ och väldigt mycket näring. Näring som varar betydligt längre än en middag..

 

Mätt och belåten säger jag god natt!

Malou

 

Insiktsfråga

Comments: No Comments
Published on: November 7, 2011

För ganska länge sedan fick jag en fråga som gav mig en hel del insikter om mig själv.

Varför inte ta och fundera lite du också?

Vilken metod skulle du använda dig om du ville få en person bli tokig/må dåligt?

Livslustbrev

Categories: Allmänt
Comments: No Comments
Published on: November 6, 2011

För alla er som valt att prenumerera på mitt nyhetsbrev!!

Min dator krånglar lite och vill inte vara med om just det programmet.

Håller på och försöker lösa det,,,så lite mer tålamod så hoppas jag att det snart ska fungera.

Håll-tummarna-hälsning

Malou


Att känna sig utanför

Comments: No Comments
Published on: November 6, 2011

Eva Dahlgren sa i programmet “Så mycket bättre” att hon alltid känt sig utanför, alltid lite annorlunda. En person som hela tiden känt sig fel. Hon hade fel hatt, fel kläder etc.etc. Hon hade hela tiden upplevelsen att alla andra var i grupp och hon var den som inte tillhörde.

Idag ser hon att alla andra förmodligen hade samma upplevelsen som hon själv. Och visst är det så! Även i en grupp är alla individer som brottas med sina personliga frågor och väldigt vanligt är att varje individ i gruppen är den person som känner sig udda och lite utanför.

Oftast är det en fråga om din egen upplevelse och inte gruppens upplevelse. Så mycket fakta som kan härledas till situationer där gruppen verkligen har ställt dig utanför brukar inte finnas. Men självklart finns detta också.

Det finns ju alla dessa situationer med mobbing exempelvis. Det finns även i dessa grupper som består av personer som är fullt upptagna av att beundra varandra. Personer som tror och tycker att de mår så mycket bättre och även att de får ett bättre liv om de utesluter andra som de inte kan känna igen sig själva i eller som de upplever som ett hot mot den egna självkänslan.

Så om du hamnar i en sådan situation där du börjar känna dig utanför,,ta ett steg tillbaka. Fundera över om det verkligen är sant det du tror och känner. Om du för dig själv ärligt kan säga att det är sant, att det är en grupp som är rädda för att uppmuntra och peppa dig i ditt växande för att de tror att de själva blir mindre då,,gå därifrån. Men enbart om du verkligen kommer fram till att det är så.

För trots allt är det vanligare att den egna självkänslan har en tendens att slå undan benen på oss.

Spöken?

Categories: Glimtar om mig
Comments: No Comments
Published on: November 5, 2011

I natt såg jag nog ett spöke!

Jag arbetar extra på lite olika boenden och då arbetar jag oftast ensam.

Det kommer ytterligare en person två gånger per natt då vi hjälps åt och i natt ringde han och sa att han är lite sen. Där jag är nu är ett låst boende och jag tänkte jag skulle börja förbereda tills han kom.

Jag öppnade och ställde dörrarna öppna så att han kunde komma in utan problem ( dörrarna inom huset alltså) och gick in till en av de boende där. Jag lät även denna dörr vara öppen så att jag kunde se och även personen som skulle komma, kunde se vart jag var.

Jag hör en knackning och tänkte att nu kommer han nog då. Jag står och pratar med den boende samtidigt som jag tittar mot dörren. Då ser jag en mörk figur, men han går förbi dörröppningen. Jag ropar hans namn och tänker att han kanske går direkt till en annan person som vi brukar vara två hos.

Jag hör en knackning igen..underligt..jag går ut ur rummet och knackningen kommer igen. Där står då personen som ska hjälpa mig utanför köksdörren. Han har aldrig kommit in och aldrig gått förbi rummet där jag står.

Att förnimma andar, att se och uppleva dessa inom mig själv är jag van vid och det är inget skrämmande. Men denna skugga blev lite hua måste jag erkänna. Framförallt då hela den här byggnaden är lite “dov”. Det finns en konstant närvaro som inte har så stor lust att prata.

Jag förnimmer och ser ofta skuggor så där i ögonvrån men det här var något helt annat. En solid skugga på något sätt.

Vem vet,,kanske är det för att det är Allhelgonahelgen..nu är nätterna tunna sägs det. Ett svagt dis skiljer världarna åt och det ska vara enklare att kommunicera med de som har gått före oss.

Ta hand om dig och prioritera en stund där du kan känna närvaron av de du håller kär.

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
«page 47 of 71»
Om du vill prenumerera på mina inlägg…
Om du tittar ovanför detta inlägg, i bottenkanten av bilden högst upp så ser du ett litet orange rss tecken. Klickar du på den kan du sedan ställa in så att inläggen kommer till dig.
Följ bloggen med Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin
--------------------------------------------------------

Min Facebook sida

Liv Lust Balans

Marknadsför din sida också




Blogglistor

TräningsbloggarHälsa



Hälsa

SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

SvenskaLänkar.com

1000länkar.com - gratis länkkatalog

Dagens Länkar

RSS

Welcome , today is Sunday, May 3, 2026