Efter en helg borta från hemmet är jag full av upplevelser. Upplevelser som på något sätt landar idag och förmodligen även under veckan. Jag tycker att när man beger sig hemifrån, från det som är hemtamt och vant då bäddar man liksom för olika upplevelser som blir uppenbara på ett annat sätt än de som har i sin vanliga vardag.
Att komma till en stad som man inte är van vid att röra sig blir att sinnena tar in och registrerar på ett annat sätt. Nu har jag ju varit på kurs och då blir det också en massa möten med nya personer och för mig en annan situation då jag varit deltagande och inte kursledare. Det blir ett annat sätt att ta in upplevelser.
En hel helg med meditationer öppnar upp sinnet och det blir tydligt att vi tolkar utefter vår egen världsbild och utefter den säkerhet på oss själva som vi har. Bilden ovan exempelvis kan tolkas på hur många olika sätt som helst även om bilden som sådan är konstant. Det är våra erfarenheter, våra upplevelser som styr vår känsla inför det som vi får till oss eller ser. Det är spännande att vara med om.
Sinnet fortsätter sedan att vara öppet under en tid. Åtminstone är det så för mig och det blir enklare och mer självklart att få nya perspektiv, nya tolkningar. Men även en öppenhet för att bli överrumplad av något som du egentligen inte vill vara öppen för. Smärtsamma känslor.
Ett telefonsamtal idag överrumplade mig,,det blev smärtsamt. En doft som jag inte ville känna överrumplade mig ,,det blev smärtsamt.
Nu är det upp till mig att tolka detta. Jag måste välja om jag vill leva kvar i den smärtan eller välja att se upplevelserna som något annat.
Vilken sanning är det jag ska välja?