En text som jag idag tycker det finns anledning att titta på igen. Jag upptäcker att jag om och om igen behöver komma tillbaka till detta.
“Man får inte vara så rädd för att göra människor ledsna att man gör dom illa” ett citat från Ludvig Jönsson som jag länge har haft med mig och som jag gärna delar med mig av.
Och är det inte så att vi faktiskt riskerar att göra andra personer illa genom att vi inte klarar av att dra en gräns? Framförallt när det gäller våra barn eller andra närstående. Det gör så ont att sätta gränser ibland. Vi vill ju att de omkring oss är glada och lyckliga, och framförallt känns det så hemskt i oss själva!
Vår egen oförmåga att ta hand om det som händer i oss själva ställer till en hel del och jag har hört oändligt många ursäkter för att inte stå kvar. De flesta ursäkterna handlar inte om den egna oförmågan utom om just det att den andra personen “kan behöva det just nu”, “behöver lite uppmuntran” m.m. Inte många säger – Jag fixar inte att säga nej! Jag mår dåligt av att säga nej, jag blir orolig, tror inte att jag är omtyckt, jag har inte tid till något annat just nu m.m.
Det blir oändligt mycket enklare att stå fast vid ett beslut ( som man faktiskt anser är det bästa) om man tänker på citatet och funderar på vilka konsekvenser det blir i slutändan om man alltid går omkring och är rädd för att göra andra ledsna.