Tänk att jag har hittat dig till slut. Ett du som varit så separerad att jag under lång tid inte ens förstått att du fanns. Min längtan efter “mer” drev mig till att söka något som jag inte visste vad det var. Inte förrän jag sprang på det förstod jag att du var en del av mitt jag. Ett jag som drev dig till förvisning för länge sedan. En förvisning som hade sitt ursprung i rädsla, förnekelse och mitt behov av bekräftelse. Tänk att jag kunde vara utan dig så länge, idag förstår jag inte hur jag lyckades förtränga dig i så många år. Idag känner jag hur jag tar sats och springer tillsammans med det vilda i mig, jag spränger gränser och kastar mig hejdlöst ut i min inre instinktiva värld.

Jag slänger mig handlöst och rullar runt i min inre världs marker, jag stryker runt i dessa vildmarker och markerar mina revir. Jag låter månens magi ta mig i besittning och kalasar på jordens energi. Jag låter vinden ta tag i mig och jag springer sick-sack mellan regndropparna.

Tänk att min rädsla för min egen styrka varit så stark att jag undanhållit mig själv denna upplevelse. Vad mera är, det har varit min rädsla för min rädsla och inte rädslan för min styrka. Konstigt? Inte alls!

Tänk vilken energi vi lägger ner på att hålla ifrån oss det som vi upplever oss skrämda av, den energin skulle kunna driva vilken storstad som helst.

Att vara kvinna mitt i livet är en fördel. Ta till vara på den här tiden. Låt din ungdomstid få vara din ungdomstid och minns att de ögon som tittade på världen runt omkring är fortfarande dina ögon. Den person som blickade ut genom dina ögon när du gick upp i morse är fortfarande du. Ett du med mer erfarenhet och kunskap. Den person som blickade ut genom din barndoms ögon är fortfarande du. Din barndom, din ungdom, din eventuella småbarnsmamma period, ja allt det som du har erfarit genom åren, det är fortfarande du. Du har allting kvar av det du upplevt men du kan inte hålla fast vid perioder som redan försvunnit.

Passa på nu när du är mitt i ditt liv och blås liv i dina instinkter, de som du glömt och gömt för att de inte passade in i mönstret. Det du förträngt för att omgivningen såg med ogillande ögon och snörpta munnar på det som var och är din inre styrka, den person som du i grunden är.

Plocka fram det vilda som bor i ditt bäcken, kvinnan som går med liv i stegen. Titta ut på världen med din vilda kvinnas blick och låt din själ få tala med dig. En själ som är stark och tålmodig, här finns lojaliteten mot flocken och individualismen. Titta dig i spegeln och se din nyfikenhet vakna för den person som ser tillbaka på dig.

Låt det vilda i dig spränga dina gränser, gränser uppbyggda genom årens lopp, upptäck din kropp på nytt och använd dig av den för din skull. Inte för någon annan. Låt dina fötter ta med dig på spännande utfärder och dina lårs muskler spänna sig eller slappna av, allt efter din själs signaler. Rulla runt i din egen sensualitet och låt din röst äntligen få ljuda på det sätt som den vill.

Att vara kvinna mitt livet innebär att du har en möjlighet att hedra dig själv. Tillåt dig själv att använda dig av din makt. En makt som inte är någon annan förunnat än just dig, som kvinna. Instinktivt, sensuellt, klokt och med din vildkvinna levande i dig.

………………………………………………………………..

Foto: kortet är spritt på nätet och det är svårt att hitta någon som är upphovsman. Kortet tillhör alltså inte mig.