Förändringar – tålamod och mer tålamod.
Förändringar är oftast svårt för oss människor, det är väl något som är fastställt gång efter annan i otaliga undersökningar. Vi är oftast trygga i det som är och blundar och låtsas inte om lite olägenheter. Eller så kan vi inte tänka oss att något skulle kunna vara bättre än det som är just nu.
Framförallt när det gäller våra arbetsplatser kommer den här förändringsobenägenheten in. Idag är det väl inte heller helt otänkbart att vår ovilja beror på alla dessa omorganisationer som många företag har genomfört.
Det finns ett sätt som många använder sig av för att få igenom förändringar och det är att påpeka allt det som inte fungerar med den nuvarande ordningen att göra saker. Man lägger inte så mycket krut på förändringen man vill genomföra utan man fokuserar på det som är dåligt och illa fungerande.
Ett annat sätt är att faktiskt agera utefter den förändring man vill ha till stånd. Och det här gäller inte bara företag/organisationer, utan kan lika gärna handla om ett moraliskt handlande, värderingar av sig själv som innebär ett förändrat agerande eller något liknande.
Personligen tror jag att en hel del av de normer som vi har idag är uppbyggda genom “den hundrade apan” effekten. En person har börjat agera efter en viss värdering/bästa sättet att göra det på och därefter har person efter person hakat på.
“Den hundrade apan” effekten kommer ifrån ett försök man gjorde på en ö utanför Japans kust.Vetenskapsmän lade ut potatis på stranden så att aporna skulle slippa leta efter mat på det vanliga sättet. Efter en tid började en hona, gå ut i vattnet och tvätta den innan hon åt den. Efter ett tag började medlemmarna av hennes familj att följa hennes exempel. De andra aporna fortsatte länge som förut, men gradvis började fler och fler tvätta sina potatisar. När turen så småningom kom till den hundrade apan hände något intressant. Plötsligt tvättade alla apor sina potatis och det förunderliga var att även på andra öar började nu apor plötsligt att använda vattnet för att tvätta sin mat.
Det verkade alltså som om det behövdes en ökad medvetenhet hos ett visst antal individer, den så kallade kritiska massan, för att idén skulle sprida sig.
Letar man lite på nätet efter information finner man att det finns undersökningar som visar att det här är en myt och en omkonstruktion av vad som verkligen hände. Med det finns ett värde i historien som inte går att förneka.
Om jag gör något som är av värde för mig, som innebär att mitt liv blir bättre och enklare, är det förmodligen så att detta även skulle innebära att någon annans liv också skulle bli bättre och enklare och i så fall nästa och nästa och nästa. När tillräckligt många gör detta blir det något av en självklarhet att man gör samma sak.
Tänk igenom dina värderingar.
Stå för vad du säger.
Gör som du säger.
Vänta inte på att andra ska börja.
Pröva på nya saker.
Tålamod, tålamod och tålamod.
Foto: Anna Wedin Andersson
Mitt möte med Hekates hundar 
Vi är våra förmödrar
Att vara ensam, udda och ledsen
Broar
Varför ett altare?
Vilken lycka att få vara
Vilka spår lämnar du efter dig?
Not logged in