“You cannot push anyone up the ladder unless he is willing to climb.”— Andrew Carnegie
Det här påminner mig om alla de gånger som någon sagt en “sanning” till mig. Gång på gång kan detta ha upprepats men det är inte förrän “sanningen” har fått rötter inom mig själv som jag kan ta till mig innehållet.
Samma är det med stegen,,det finns ingen som kan få upp mig om jag inte själv känner att det är värt allt att klättra upp.
Och inte att förglömma,,stegen/sanningen som är det uppenbara för någon annan betyder inte att det nödvändigtvis är den stege/sanning som är rätt för mig att ta till mig.
Not logged in