“Musik ska byggas utav glädje- Av glädje bygger man musik..” så startar Puntctum Saliens sin bloggutmaning den här månaden. Musikens betydelse för mig. Det går ju inte att gå förbi tänker jag och i nästa stund..hm hur i hela friden ska det gå till?
Jag har ju absolut inte en enda låttitel och inte heller någon artiskt i mitt huvud. Jag är lite lätt avundsjuk på alla de som hör en låt eller en artist och sedan faktiskt kommer ihåg vad den, han/hon heter. Fantastiskt tycker jag.
Däremot så älskar jag musik. Jag blir oerhört påverkad av toner. Musik hjälper mig på många olika sätt.
Jag kan sätta på en låt och sedan snurra runt och dansa loss så det står härliga till. Jag njuter av att dansa både hemma och ute.
Musik hjälper mig att förlösa sådant som har svårt för att släppa själv. Musik gör att jag kan gå in i en känsla och låta den virvla fritt i kroppen och bara helt enkelt ta över. Den drar sig ner ända ner i tårna och upp till vartenda litet hårstråfäste.
Musik kan även göra att jag släpper taget om mig själv och går utanför. Den kan få mig lätt, avslappnad och i balans.
Dess rytm kan försätta mig i djup meditation och få mig att resa till min inre världar med upplevelser som är svårt att sätta ord på. Den kan få mig att resa i världarna med hjälp av små suggestiva rörelser, trance dans.
Musik kan få mig lycklig, fnittrande och in i en barnslig yra.
Jag använder mig också av mycket musik i det arbetet som jag gör. I mina kurser/grupper kan deltagarna få gestalta upplevelser, få följa en enda ton, få dansa sin känsla eller låta en meditation ta iväg dem till sina världar. Musik är en del av livet och ju mer vi kan integrera toner i vår vardag desto bättre mår vi tror jag.
Vilken musik sedan då? Phu! Som sagt jag är allätare,,jag kan lyssna på allt från klassisk till grupper som Rammstein.
Jag får helt enkelt ta det som kommer upp i sinnet eftersom jag har så svårt för att komma på namn.
Den första som kommer upp är Norah Jones…helt underbar. “Come away with me”
En som påminner om mig själv som den “brokiga” lilla själ är Anders F Rönnblom
“Din barndom ska aldrig dö”.
En annan som har mycket minnen i sig är Gloria Gaynors “I will Survive”
En låt som gör mig pinsamt uppmärksam på att det där med att tycka om musik absolut inte är samma sak som att kunna sjunga så att det är njutbart. En låt som mina vänner presenterade mig för på min 40-årsdag. Japp! När ögonbindeln åkte av stod jag i en inspelningsstudio. CD:n är väl gömd vill jag inflika..
Det finns så mycket mycket mer…men en bit av mig har ni här ovan…;)..
Gillar dina utmaningar Elisabeth!!
Mitt möte med Hekates hundar 
Vi är våra förmödrar
Att vara ensam, udda och ledsen
Broar
Varför ett altare?
Vilken lycka att få vara
Vilka spår lämnar du efter dig?
Not logged in