Tänkte skriva en serie om de grekiska Gudinnorna i samband med åldrandet och hur detta kan påverka de olika personligheterna. För det är ju det som gudinnorna är arketyper för, personligheter och mönster som vi känner igen. Tusenåriga myter som fortfarande har den kraften att väcka känslor av igenkänning inom oss.
Demeter
Demeter är gudinnan som står för växandet och berättelserna om henne handlar mest om hennes roll som uppfostrare och moder. Hon är det som vi kallar modersarketypen och hennes modersinstinkt är väldigt stark. Denna instinkt kan visa sig genom havandeskap naturligtvis men även genom att både fysiskt och psykiskt ta hand om andra. Hon när växandet när det gäller grödor och hon tillför även andlig näring.
En person har oftast flera olika gudinnearketyper inom sig där en eller två har starkast påverkan. Om man har Demeter starkast är man uppfylld av en längtan av att bli mor och när hon fått sitt barn så går hon helt upp i rollen som mamma. ( Madonnan och barnet )
En Demeter- personlighet är överhuvudtaget väldigt mån om att ta hand om andra, är generös och tycker om att ge. Växande och näring är ett signum för henne vilket innebär att hon är förtjust i att föda andra. Hon gör rikliga måltider och solar sig i uppskattningen av detta och känner sig som en god mor.
Andra egenskaper hon har är envishet, tålamod och ihärdighet. Vilket visar sig när barnen på något sätt far illa. Hon ger sig inte en tum om det är något hennes barn behöver, oavsett om det gäller sjukvård eller inom skolvärlden.
Demeter och förluster
När en kvinna som har mycket av Demeter inom sig råkar ut för förluster då börjar hon också sörja, djupt och intensivt. Enligt myten om henne gick jorden i träda då hon sörjde hennes dotters försvinnande. Denna sorg kan komma exempelvis när hennes barn flyttar hemifrån. Det som har varit och fortfarande är det viktigaste för henne, hennes barn, innebär att hon upplever att hennes enda viktiga roll i livet har försvunnit.
Hon kan bli besatt av den här förlusten och allt annat blir betydelselöst. Det är nu som hela hennes personlighet förändras. Suckar och att få andra att känna sig skyldiga blir vardagsmat. Hon börjar röra sig långsamt, kryper ihop och ger ett fruset intryck.
Om en Demeter kvinna inte fått barn och hon nu är i medelåldern kan hon bli djupt deprimerad och behöver hjälp med att rikta om sitt behov till något som kan berika hennes liv.
Varje kvinna som har Demeter starkt inom sig behöver hitta en balans och inte falla för frestelsen att knyta andra så tajt intill sig. Att lära sig nej och inte låta sig utnyttjas är viktigt. När hon instinktivt säger ja till alla som behöver något av henne blir hon alltför engagerad och hon är inte den obegränsade resurs som både hon själv och alla andra tror. Hon behöver komma ifrån sitt behov av att bli behövd och att hålla andra i ledband.
Det finns så otroligt mycket att säga om Demeter och detta är enbart ett litet axplock. Det är ganska lätt för en kvinna att känna igen sin Demeter personlighet men det är däremot ganska svårt för dem att se de negativa effekterna av detta. För att kunna göra det behöver det lite avstånd från sig själva och kunna se helheten. Det krävs att man plockar fram andra gudinnors arketyper för att balansera upp detta.
Om en kvinna har mycket Demeter inom sig och inte har skaffat sig en något mer nyanserad bild av sina behov innan hon når sin menopaus kan hon utveckla all den offermentalitet, en inre vrede och en känsla av att vara orättvist behandlad som innebär att hennes år under denna period och senare i livet inte blir de fruktbara år som de kan vara.
Texten ovan utgår ifrån Jean Shinoda Bolens som är en jungiansk analytiker och psykiater och mina egna studier och erfarenheter.