Ibland kan vi behöva hjälp med att fånga våra känslor. Orden kanske inte riktig räcker till eller känslan kanske inte har funnit sig själv inom oss.
Ett sätt att hitta hem och/eller en ny upplevelse kan exempelvis vara att låta upplevelsen få en färg. Eller en form, en smak och varför inte en lukt?
Utifrån detta kan du sedan gå vidare och vem vet om du inte hittar en vinkling som du inte sett förut…
Afrodite, förmodligen inte en Gudinna som man först förknippar med kommunikation. Men för mig hör hon i allra högsta grad ihop med kommunikation. Kommunikation och kreativitet.
Jag har alltid varit djupt fascinerad av historia, arkeologi och myter. I min utbildning till symbolterapeut kom jag ännu djupare i min kontakt med myterna och framförallt med de Grekiska Gudinnorna. Varje Gudinna har sin arketyp, egenskaper som vi lätt kan applicera på oss själva. Afrodite är den Gudinnan som kan ge en djupare insikt, inte bara om kvinnans sensibilitet och sexualitet, utan även om hur vi kan kommunicera.
Afrodites medvetande är fokuserat men ändå mottagande. Kanske kan man säga att det är en aning likt en förälskelse. Jean Shinoda Bolen jämför Afrodites speciella medvetande med teaterljuset. Det ljus som lyser upp en hel scen.
“Detta speciella ljus hjälper oss att bli känslomässigt hänförda av en symfoni, att påverkas av en pjäs eller av en talares ord. Känslor, sinnesintryck och minnen aktiveras inom oss som ett svar på det vi ser och hör.”
Afrodites förmåga att både vara sårbar och osårbar hjälper till i en kommunikationssituation. Att vara fokuserad, vara engagerad och samtidigt bibehålla en viss distans så att man inte förlorar sig i sin egen känsla. När distansen går förlorad är vi inte längre den empatiske lyssnaren längre.
Att lära känna Afrodite, att ta till sig hennes energi är att omfamna sig själv.
Blogginlägg som är en repris
Jag tror på det där med enkelhet. Jag tror också att det kan vara det som är svårt. Ibland verkar det som att ju mer tillkrånglat en situation/känsla/händelse är desto enklare har vi för att ta itu med det. Saker måste vara svårt för att det ska ha någon betydelse.
Är det så för dig? Tar du till dig det som är enkelt eller går du på ..det är så uppenbart att det inte kan vara så? Samma fenomen som uppstår när det gäller sjukdomar..en traumatisk sjukdom kräver långa och mödosamma provtagningar annars är de svåra att ta in.
Jag försöker att skrapa bort det som gör min tanke kaotisk, ju renare och rakare tanken blir desto lättare blir den att omfamna. Jag försöker hela tiden ha i minnet att det är min tanke som är det avgörande för mig, inte vad andra anser även om jag i ett första läge tar in och smakar på dessa. I slutändan är det ju min inställning till mig själv som är avgörande, är jag en person som strävar efter enkelhet eller vill jag ha det svårt?
Och så mycket kaos som jag befunnit mig i och många gånger själv skapat så vet jag svaret idag….Enkelhet!
Häromkvällen hade vi ett samtal jag och min som slutade med att jag bara flöt ut i skratt som bara inte ville sluta.
Han har minst sagt ett gott självförtroende och frågar man honom får man veta att han är störst, bäst och vackrast på alla möjliga vis. 
Vi hade i alla fall ett samtal om vår hund Ozzy och huruvida han skulle ner i gryt eller ej. Eftersom han är jakthund och den här rasen är mycket “grytvänliga” så att säga är det kanske inte så underligt.
Jag är lite tveksam eftersom en tysk jaktterrier inte är berömda för att ge sig och ner i gryt skulle sannolikt sluta med att han får sig en och annan känga.
- Men då blir han så där snyggt ärrad säger mannen. Du vet som han, vad är det nu han heter den där ärrade hjälten? Han som finns i mina kalsonger!
Att jag inte bara gick sönder! Nog för att han är självsäker och kaxig men någonstans får det väl finnas gränser.
Han menade naturligtvis Salming men hans sätt att uttrycka detta är verkligen min man i ett nötskal..
Jag tänker på ordet framgång och jag leds till ord som mål, feedback och lyckats. Vad menar jag då med att man inte ska nöja sig med framgång.
För mig handlar det om att inte fastna i den materiella framgången, önskan om den där bästsäljaren eller den där tv-showen.
Att bli mottagen är ett behov som ligger i det kreativa arbetet, alla behöver vi feedback och ett mottagande av ett arbete för att kunna lägga det bakom oss och fortsätta. Men någonstans på vägen så känns det som att det finns en risk att vi tappar den ursprungliga glöden. Det fokus som har varit på att uttrycka det som är viktigt för oss eller görandet av det som innebär samma som vårt liv, övergår till behovet av att nå framgång. Framgång som innebär “kändisstatus” av vad det nu än månde vara.
Jag läser en text som till innehållet vänder sig främst till skribenter men som i mitt tycke kan omvandlas till att vända sig till alla som har lyckan att få arbeta med det som är “drivet” i deras liv.
” Gör inte marknadsföringen till ditt huvudsakliga fokus eller den ekonomiska framgången till målet med arbetet. Behandla sådan saker på samma sätt som alla andra logistiska detaljer som håller ihop vardagen – tvätt, räkningsbetalning, gräsklippning eller disk. Var fullständigt närvarande när du är där, och släpp sedan tankarna på det. Gör vad som krävs för att föra ut ditt arbete i världen med de resurser som står dig till buds, antingen det rör sig om en internationell bokturné eller högläsning på närmaste pub, men släpp föreställningen om att dessa saker ska ha några konkreta resultat.”
Och jag känner när jag säger orden till mig själv- Nöj dig inte med framgång – att det är viktigt för mig.
Personligen vill jag bli mottagen, jag har behov av feedback men jag vill inte fastna i något behov av att bli framgångsrik om det innebär att jag tappar det som idag driver mig. Jag vill inte att framgång i den meningen ska vara målet, jag vill att mitt engagemang och mina värderingar ska vara det som driver mig.
Så jag vill inte nöja mig med att bli framgångsrik, jag vill mer och detta mer är att mitt arbete ska innehålla det som är inom mig själv och samtidigt det som är större än mig.
Då och då är det inte helt fel att se vardagen med “stjärnstatusögon”. Att inte använda sig av det där lätt ironiska tonfallet som lätt verkar komma fram när det handlar om vad man gjort under dagen utan se det du verkligen gör.
Alla dessa små detaljer som oftast inte blir synliggjorde men som verkligen är värda en Oscar.
Förgyll din egen vardag och lägg den på den nivån som den sannerligen är värd. Rulla ut den röda mattan och stig upp på den med värdighet.
När jag ber dig lyssna på mig, och du börjar ge mig råd,
då har du inte gjort det jag bad dig om.
När jag ber dig lyssna på mig, och du börjar berätta för mig varför jag inte borde känna så,
då trampar du på mina känslor.
När jag ber dig lyssna på mig, och du känner att du måste göra något för att lösa mina problem,
då har du svikit mig, hur konstigt det än kan verka.
Lyssna! Allt jag bad om var att du lyssnar, inte pratar eller gör – bara hör på mig.
Och jag klarar mig själv. Jag är inte hjälplös. Kanske modfälld och bristfällig, men inte hjälplös.
När du gör någonting för mig, som jag kan och behöver göra själv,
då bidrar du till min ångest och svaghet.
Men när du accepterar som ett faktum, att jag känner vad jag känner,
oavsett hur irrationellt det än är, så kan jag sluta försöka övertyga dig,
och jag kan börja arbetet med att förstå vad som ligger bakom denna irrationella känsla.
Och när det är klart, då är svaren uppenbara och jag behöver inga råd.
Sinnlig medvetenhet. För mig innebär det att bli medveten med hjälp av mina sinnen mer än med mina tankar.
Häromdagen blev jag oerhört inspirerad av en bok jag läste och istället för att leta rent mentalt vad det var jag reagerade på satte jag mig och började smaka på inspirationen.
Ofta så börjar tankarna med automatik sätta etikett på känslorna och man börjar fundera över varför känslan finns där men du kan få en helt ny upplevelse om du börjar utforska vad känslan betyder för dig.
När jag satte mig ner och upplevde “inspiration” blev jag ganska snart medveten om en böljande form inuti mig. En form som inte var stilla och statisk utan som rörde sig inom mig. Jag blev fascinerad över hur tydligt jag upplevde den. Inspiration är inte något som är låst i en form utan som är rörligt och som påverkar flera delar av mig.
När jag tar några mer djupa andetag och sjunker ännu mer in i mig själv upptäcker jag att den har sin bas i solar plexus, den är varm på ett mjukt men ändå uppfordrande sätt. Färgerna är obestämbara och är mer glittriga än något annat.
Jag går tillbaka till boken och försöker finna ut när inspirationen startar och låter den ge mig en bild, en känsla som kan hjälpa mig på vägen. Omedelbart får jag bilden av vad jag tolkar som min själ. Det glimrar och sprider sig över hela min kropp och strålar ut från alla håll av min kropp.
I slutändan får jag klart för mig att den här typen av text, sättet att förmedla inre tankar är vad min själ behöver. Och när min själ får näring blir jag även inspirerad.
Det blir ett helt annat “slut” och en helt annan “uppstart” när jag låter sinnet undersöka mina känslor istället för att mentalt försöka komma på vad det är.
Mitt möte med Hekates hundar 
Vi är våra förmödrar
Att vara ensam, udda och ledsen
Broar
Varför ett altare?
Vilken lycka att få vara
Vilka spår lämnar du efter dig?
Malou Thorman, personalvetare, symbolterapeut.
För företag och privatpersoner som vill arbeta med sin kreativitet, intuition och personliga utveckling.
Bergsmeditationer.
Jaha, kände jag när jag läste igenom det mejl jag fått. Ett mejl som var ifrågasättande och en aning kritiskt. Och kritiken och ifrågasättandet gällde att jag var bekant med en annan person! Varför skickar man mig ett mejl som gäller någon annan? Texter som handlar om skuggor och att inte bedöma varandra, för att[...]
För länge sedan dök mitt intresse upp för Gudinnan. Vår patriarkaliska kyrka har inte fångat mitt intresse och jag har funderat över vilken betydelse det har för oss kvinnor att inte känna igen oss i den Gudsbild som ges. Personligen kan jag fortfarande inte riktigt identifiera mina andliga upplevelser som vare sig feminina eller maskulina[...]
Tillhör du dem som låter dina drömmar om något att förhindra dig att njuta fullt ut av nuet? Visst kan man känna igen sig i detta? Att drömma sig tillbaka till önskningar man haft och känna ett litet stygn av sorg eller bitterhet? Tänk om jag hade tagit det där året och läst i[...]
Memory Lane …Idag började jag nynna på en låt som jag tror är en av alla de som heter Memory Lane. Åtminstone är det de ord som jag ständigt upprepar. Och så skulle jag då sätta mig och skriva in något om fullmånen, som redan påverkar, men som du kan se som en rund glimrande[...]
Fullmåne – och en massa känslor Nu på onsdag är det fullmåne och den här gången i kräftans tecken. Ett vattentecken som är känslor. Och känslor, som vi pratar om dessa känslor! Hur många gånger läser man inte på facebook, hemsidor, artiklar och i böcker om känslor? Du känner vad du känner och din känsla[...]
Det är lustigt det där med våra skuggor tycker jag. Ibland undrar jag om det inte är de som har oss i ett grepp och låter oss dingla hit och dit. I alla fall om vi är så oerhört rädda för att närma oss dem eller att låta andra se de skuggor som vi är[...]
Idag kom den första veckans kreativitetsboost från Elena. Elena är symbolpedagog och har på sin hemsida lagt ut tips på hur man kan plocka upp sin egen lust att skapa. Egentligen så spelar det ingen roll vad det är tänkt att man ska använda kreativiteten till. Jag menar även om du vill skriva är det[...]
Januaris måne kallas bland annat varg måne. Namnet kommer ifrån ursprungsbefolkningen runt om i världen och inte bara från USA även om det kanske är vanligast där. Föreställ dig ett landskap täckt av snö i skog och på barmark, kallt och med ett sken som nästan blir isande blått när fullmånen skiner. Det är ont[...]
Epiphany – 6 januari Den stora festen är nu här. I vissa länder är det fortfarande en dag/kväll som firas. Gåvor överlämnas, olika ritualer och ceremonier görs och det är fest och glam. Epiphany härstammar från antikens Grekland och betyder manifestation och plötslig uppenbarelse. Det är ett ord som beskriver en plötslig och slående insikt.[...]
12 dagar av Jul Denna dag har tre namn på sin lista och utav dessa har jag valt Julian the Hospitaller eller Julian den fattige som han också har kallats. Man har inga exakta datum för när han levde men under 700 talet e.Kr ska det ha varit. Det sägs att hans far såg häxor[...]
Not logged in