•  
  • Archives for June 2012 (20)
  • Page 3

På tal om Venus-passage

Categories: Mina inre symboler
Comments: No Comments
Published on: June 5, 2012

Venus inom romersk mytologi är samma som Afrodite inom den grekiska.

Hur många ser sig själv som en Afrodite/Venus? Som en kärlekens och skönhetens Gudinna, som en person full av oemotståndlig charm?

Inte allt för många skulle jag tro, bilden är alltför förknippad med det som vi inte får tycka om oss själva. Många har även svårt för att överhuvudtaget tycka om någon del av vare sig själv eller kroppen och detta är en anledning till varför så många motar bort den arketyp som Afrodite/Venus är från sitt medvetande. Och det är synd för Afrodite/Venus är väl värd att lära känna.

Om man går bakom ytan på Afrodite/Venus hittar man det som gör henne till den kärlekssymbol som hon har blivit. Där finns den energin som har förmågan till att trollbinda sin omgivning. Den makt till förändring som hon har.

Afrodite/Venus energier handlar i mångt och mycket om kommunikation. Hur du kommunicerar, hur du lyssnar, vilket känslomässigt engagemang du har som grund för din kommunikation etc. Afrodite/Venus är inspirationen till viljan att lära känna och att bli förstådd. Afrodite/Venus energin är som Jean Shinoda Bolen uttryckt det

som rampljuset. Det är ett medvetande som både tar in det som det ger akt på och påverkas av det samtidigt. Det speciella ljus som hjälper oss att bli känslomässigt hänförda. Känslor, sinnesintryck och minnen aktiveras inom oss. Samtidigt kan det som har rampljuset på sig inspireras av publikens gensvar”.

Afrodite/Venus lockar fram, inspirerar och transformerar som den alkemiska Gudinna hon är. Afrodite/Venus är den bästa mentorn du kan ha, någon som ser dig och uppmuntrar dig, som gör det möjligt för dig att plocka fram potentialer du inte trodde du hade.

Om du kan välkomna henne som en del av dig då välkomnar du det sensuella och sinnliga. Du tar hand om dina känslomässiga upplevelser och kan finna njutning i den kreativa processen som även den, är sinnlig för många. Du tillåter dig själv att synas som om det är det naturligaste i världen och det är det som är vackert. Vackert och oemotståndligt. Den charm och attraktionskraft som visar sig när man talar, rör sig och handlar utifrån sitt djupaste engagemang är svår att slå på fingrarna.

Låt dig inte förblindas av det som till det yttre enbart verkar vara Afrodites/Venus egenskaper. Låt alkemins Gudinna hjälpa dig att förvandla det som är obearbetat till guld. Tillåt dig själv att närma dig din egen Afrodite/Venus så du kan uttrycka den kvinna som du är.

En av dina intentioner skulle kunna vara ( nu när så många är påverkade och medvetna om venus-passagen) att öppna sig för transformation. Att öppna sig för det som vackert och medmänskligt. Att öppna sig och tillåta sig själv vara den som man är.

Låt det som är du stråla ut till din omgivning, låt dem bli bländade av den skönhet som du är…..

Jag är villig att vara öppen för skönheten I mitt liv.

Kram Malou

Omsorg och medmänsklighet

Du som tänkt läsa “Munken som sålde sin Ferrari”…läs inte detta om du inte vill höra ett kortare stycke från boken.
————————————————————
Den här texten hade min vän Urban Gattzén på sin facebook blogg häromdagen. Eftersom jag då och då hoppar in extra inom bemanningen och då ibland hamnar även inom åldrings- och demensvården tyckte jag att denna passar på den syn som jag tycker råder ibland. Inte alltid men alltför ofta.
Det handlar inte om hur barnen behandlar sina föräldrar och inte heller egentligen om hur personal behandlar de äldre,,utan snarare om hur politiker och beslutsfattare behandlar våra äldre idag. Eller rättare sagt både äldre och funktionshindrade. Jag kan lika gärna ta med långtidssjuka och de som behöver psykologisk hjälp av något slag.
Jag kan bli så inibomben upprörd, ledsen, sorgsen och uppgiven på de sätt som man skjuter undan medmänskligheten åt sidan på samma sätt som paret i berättelsen gjorde.
Det var en gång en svag gammal kvinna vars kärleksfulla make just dött.
Strax efter hans bortgång flyttade hon hem till sonen och bodde där tillsammans med honom, hans hustru och deras dotter.
Hennes syn och hörsel försämrades för varje dag, och ibland darrade hennes händer så mycket att ärtorna rullade iväg när hon åt och hon spillde soppa på golvet.

Hennes son och hans fru blev irriterade på röran, och en dag bestämde de att det fick vara nog.
De ställde upp ett litet extrabord i ett hörn intill städskåpet och sa åt den gamla kvinnan att hon hädanefter fick äta ensam vid det bordet.

Och så blev det.

De såg hennes tårfyllda blickar under måltiderna men de talade aldrig till henne förutom för att banna henne när hon tappade en gaffel eller sked.
Så en kväll strax före middagen, såg sonen sin dotter sitta och leka med byggklossar på golvet. ”Vad bygger du för något?” frågade han intresserat. ”Jag bygger ett litet bord till dig och mamma”, sa flickan, ”så att ni kan sitta för er själva i ett hörn och äta när jag blir stor.”

Båda hennes föräldrar stod som lamslagna en lång stund, och sedan började de gråta.
De hade omedelbart blivit medvetna om innebörden i sina handlingar och hur mycket sorg de givit upphov till.

Samma kväll ledde de den gamla kvinnan tillbaka till det gemensamma middagsbordet, och från den dagen åt hon tillsammans med dem.

Och när det råkade falla ner mat på golvet någon gång verkade det inte vara någon som brydde sig om det.

/ Ett utdrag ur “Munken som sålde sin Ferrari”

På motsatta sidan blir jag lika glad, mjukt förundrad, ödmjuk och porlande lycklig när jag läser inlägg, även det på facebook, som Marie Bergman lagt in.
Idag – först Toning med vårdpersonalen på Tumba äldreboende i Botkyrka utanför Stockholm – wow vilka härliga människor, jag gläder mig att arbeta med ljuden och brukarna som bor där i höst, känner stort stöd av personal och ansvariga. Jag ska ha en grupp brukare en gång i veckan och samtidigt lära upp personalen i Toning. Mer kultur i vården! Det vinner vi alla på. Om åtta år är vi flera äldre än …yngre i Skandinavien, vem ska ta hand om alla som behöver? Dags för nätverkande, stödgrupper, bra självhjälpsredskap och mer toning, glädjekörer och inspirerad musik som livsuttryck. Vi behöver inte bara underhållning, vi behöver också nåt som håller under.

Vi behöver varandra eller hur?

Kram

Malou

 

Upplevelser..

Categories: Tankemönster
Comments: No Comments
Published on: June 4, 2012

Efter en helg borta från hemmet är jag full av upplevelser. Upplevelser som på något sätt landar idag och förmodligen även under veckan. Jag tycker att när man beger sig hemifrån, från det som är hemtamt och vant då bäddar man liksom för olika upplevelser som blir uppenbara på ett annat sätt än de som har i sin vanliga vardag.

Att komma till en stad som man inte är van vid att röra sig blir att sinnena tar in och registrerar på ett annat sätt. Nu har jag ju varit på kurs och då blir det också en massa möten med nya personer och för mig en annan situation då jag varit deltagande och inte kursledare. Det blir ett annat sätt att ta in upplevelser.

En hel helg med meditationer öppnar upp sinnet och det blir tydligt att vi tolkar utefter vår egen världsbild och utefter den säkerhet på oss själva som vi har. Bilden ovan exempelvis kan tolkas på hur många olika sätt som helst även om bilden som sådan är konstant. Det är våra erfarenheter, våra upplevelser som styr vår känsla inför det som vi får till oss eller ser. Det är spännande att vara med om.

Sinnet fortsätter sedan att vara öppet under en tid. Åtminstone är det så för mig och det blir enklare och mer självklart att få nya perspektiv, nya tolkningar. Men även en öppenhet för att bli överrumplad av något som du egentligen inte vill vara öppen för. Smärtsamma känslor.

Ett telefonsamtal idag överrumplade mig,,det blev smärtsamt. En doft som jag inte ville känna överrumplade mig ,,det blev smärtsamt.

Nu är det upp till mig att tolka detta. Jag måste välja om jag vill leva kvar i den smärtan eller välja att se upplevelserna som något annat.

Vilken sanning är det jag ska välja?

Jag skapar mitt liv.

Kram Malou

Ändra perspektiv

Categories: Tankemönster
Comments: 4 Comments
Published on: June 1, 2012

 

 

 

 

 

 

 

Vad kan man ha den till? frågar Tommy misstroget när Pippi förtjust gräver fram en gammal rostig plåtburk ur gräset.

-O, den kan man ha till mycket, sa Pippi. Ett sätt är att lägga kakor i den. Då blir det en sån där trevlig Burk Med Kakor. Ett annat sätt är att inte lägga kakor i den. Då blir det en Burk Utan Kakor, och det är visserligen inte riktigt lika trevligt men det duger bra det också.

 

Vad lätt det är att förkasta något som inte passar in i den mall man har. Ibland möter man någon som förvånat frågar – Nämen, varför gjorde du inte så här…..? och man står där med gapande mun och förvirrat sinne och förstår inte vad hjärnan tagit vägen.

Idag övar jag mig ständigt för att kunna vidga min tankebox. Psych-K och massor av andra övningar som gör att jag ställer mig “utanför” min lilla ordinarie värld och kan tänka nytt.

 

Jag skapar mitt liv.

Kram Malou

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
«page 3 of 3
Om du vill prenumerera på mina inlägg…
Om du tittar ovanför detta inlägg, i bottenkanten av bilden högst upp så ser du ett litet orange rss tecken. Klickar du på den kan du sedan ställa in så att inläggen kommer till dig.
Följ bloggen med Bloglovin

Follow my blog with Bloglovin
--------------------------------------------------------

Min Facebook sida

Liv Lust Balans

Marknadsför din sida också




Blogglistor

TräningsbloggarHälsa



Hälsa

SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

SvenskaLänkar.com

1000länkar.com - gratis länkkatalog

Dagens Länkar

RSS

Welcome , today is Tuesday, June 2, 2026