Bobo Oad

Tillhör du dem som låter dina drömmar om något att förhindra dig att njuta fullt ut av nuet?

Visst kan man känna igen sig i detta? Att drömma sig tillbaka till önskningar man haft och känna ett litet stygn av sorg eller bitterhet?

Tänk om jag hade tagit det där året och läst i USA? Om jag bara hade gått färdigt min utbildning? Kanske jag skulle ha flyttat med till Frankrike?

Eller när man möter en gammal bekant och man känner ett litet stygn av avund när de berättar allt de åstadkommit när man själv har varit här i  det man tycker är vardagsliv?

Att man känner så här betyder inte att man inte uppskattar det liv man har just nu, men det kan vara den lilla ryggsäck av sorg som kan göra att du inte uppskattar och njuter av din vardag såsom du skulle kunna göra.

En bra fråga till dig själv kan vara: Vad är det du ångrar att du aldrig gjorde?

Det du en gång önskade att du gjort, har en drivkraft i sig. En drivkraft och grund som förmodligen fortfarande finns kvar.

Denna drivkraft kan du fortfarande ta fram. Det är inte nödvändigt att det utformas som visionen du hade. Var det volontärarbete utomlands du ville göra? Volontärarbete finns här?

Var det kock du ville bli? Du kan leda en kurs på ett studieförbund.

Min tanke är att det går att utforska den ursprungliga pulsen i det du ångrar att du aldrig gjort. Fundera över de föreställningar du har.

Låt inte dina önskningar bli en ryggsäck.

Malou

Med tillstånd från Bobo Oad. En tjej som ger bilder en känsla.

“If you want others to be happy, practice compassion. If you want to be happy, practice compassion.” - Dalai Lama

Varför utveckla och praktisera medkänsla i ditt liv?

För att det är just detta som undersökningar säger ger dig mest varaktig lycka. Inte bara det, att utveckla och praktisera medkänsla innebär att du ökar den hormonhalt som motverkar åldringsprocesser och samtidigt minskar du dina “stresshormoner”.

Medkänsla för andra personer får du bland annat genom att faktiskt SE andra. Att identifiera dem som människor som precis som du har känslor och en bakgrund.

Du kan tänka..precis som mig,,så söker den här personen lycka i sitt liv

…………………..precis som mig,,så försöker den här personen undvika att lida i sitt liv.

…………………..precis som mig,,så har den här personen erfarenhet av ensamhet,förtvivlan och att vara ledsen

………………….precis som mig,,så söker den här personen att fylla på sina behov.

………………….precis som mig,,så lär sig den här personen om livet.

info från zenhabits.net

En gammal text som jag tycker är värd att läsas igen.

Rädslor är på tapeten. I så många sammanhang låter vi våra rädslor stå i vägen för oss. Många bagatelliserar sin rädsla, många förlamas av den, många försöker låtsas som om den inte finns, många gör den större än vad den är.

När man har påbörjat ett arbete med sin egen personliga utveckling, själv eller i något kurssammanhang, är det vanligt att synen på sig själv och även på omgivning börjar förändras. Denna förändring väcker ofta rädsla. Rädslan består i många fall av den konflikt som uppstår mellan den känslan av det som vi vill vara/bete oss och hur vi tror att andra vill att vi ska bete oss. Det är så ofta att vi känner oss tvingade att leva upp till andras förväntningar för att bli accepterade. Rädslan för att bli avvisad är så stor och så vanlig.

Vad som också är vanligt, när dom väl vågar visa vem dom är och vad dom vill, är att den rädslan är överdriven. Men det vill till att våga! Våga se rädslan, möta rädslan och framförallt hantera rädslan.

Ett sätt att hantera rädslan är att se positivt på den. Jag läste en bok för ganska länge sedan, kan tyvärr inte påminna mig vilken det var, som fångade mitt intresse angående synen på rädsla. Författaren pratade där om att ändra sin syn och låta rädslan bli positiv. Att se rädslan som en faktor som hjälper dig att utvecklas. Att det var möjligt att till och med bli stimulerad på ett positivt sätt när rädslan uppenbarade sig. Jag arbetar själv med den här metoden, jag hanterar mina rädslor som en positiv utvecklingsmöjlighet. Den ger möjlighet att få en djupare inblick i mig själv.

Följande text hämtade jag från den här boken och har haft sedan dess som en påminnelse till mig själv.

” I boken Fruktan och bävan säger filosofen Kierkegaard att “

”rädslan alltid ska uppfattas som ett steg på vägen mot frihet. Frihet är målet för personlig utveckling och Kierkegaard definierar frihet som valmöjligheter.”

Rädslan förhindrar mig att göra det som är bäst för mig, den låser in mig i en liten box och tillåter mig inte att välja själv. Jag låter rädslan välja för mig. Och mitt val är att inte låta min rädsla låsa in mig. Jag vill inte låta min känsla regera över mig.

Så ett råd från mig är att försöka se rädslan som en positiv utvecklingsmöjlighet.

———————————————-

bild:wall.alphacoders

Jag fortsätter att tänka på positiva affirmationer och allt vad som tillhör. Eller nej, inte kanske allt eftersom ämnet är stort men jag tänker i vilket fall som helst i vidare perspektiv.

Jag vet att det finns dem som tycker att se framåt, att visualisera sina mål och att ha med sig att allt går att uppnå, är det som är vägen mot ett lyckligt liv. Och visst jag säger inte emot, jag tror på attraktionslagen. Men jag tror också på att det inte hjälper hur många gånger som jag läser på en lapp där det står…Jag älskar mig själv…om jag faktiskt inte gör det.

För att min framtid ska kunna bli realiserad på det sättet som jag tänker mig behöver jag arbeta och acceptera allt det där som är mina “skuggsidor” också. Att trycka undan, gömma och inte låtsas om är för mig att ge “skuggorna” än mer makt över mitt sinne.

Då ligger de där och dyker fram som gubben i lådan, starkare och starkare ju mer jag trycker undan. “Delad glädje är dubbel glädje”..Jajamänsan, det stämmer. Men ..då ska den också vara delad..fullt ut. Inte tusan hjälper den och arbetar för mig om jag samtidigt trycker undan den lilla avundsjuka rösten inom mig..men jag då!..

Ska det bli en delad glädje behöver jag se vad det är som rör sig inom mig och acceptera att den finns där. Inte försöka gömma och glömma och trycka till mig själv med tankar som att jag inte får känna så,,gud, vad dum jag är, det är ju jättekul för hen etc..

Jag tror också att det går att nå fram till de mål man ställer sig även om man inte arbetar med de s.k. skuggsidorna…men frågan är vad man kommer fram till? Min upplevelse är att många som nått fram till sina drömmars mål och som ändå inte blir lyckliga inte egentligen har funderat över sig själva och sina värderingar.

Vilja att nå och att bli..stämmer liksom inte riktigt ihop med den innersta känslan.

Har ni hört sagan om en ihärdig vedhuggare som fällde 18 träd på sin första arbetsdag?

Han gick hem och föresatte sig att fälla ännu fler dagen efter. Dock så fällde han bara 15 den dagen och han tänkte att han nog behövde vila. Han gick och lade sig tidigare men fällde bara 10 träd dagen därpå.

Tillslut så gick han skamset till sin förman och berättade att inte längre platsade i laget även om han verkligen ansträngde sig till sist yttersta.

Förmannen tittade på honom och frågade: – När slipade du din yxa sist?

Och då undrar jag …när slipade du din yxa sist?

Jag är villig att ta till mig nya verktyg och vara öppen för förändringar.

Kram

Malou

Den här bilden är tagen ifrån min och Maria Äxters annons om vår kurs

Upp Lev Hela Dig, som startar i september. Den första omgången ska vara i Piteå.

I vår kurs kommer vi att lägga en hel del tyngd på hur du som högkänslig person kan skaffa dig verktyg som gör att du kan hantera din vardag på ett bättre sätt. Vi kommer att använda oss av vår egen erfarenhet av att vara “starksköra” och dela med oss av det som fungerat för oss.

Även du som inte känner att du kan identifiera dig med den högkänsliga personen har mycket glädje av kursen. Det kommer att bli en spännande och fullmatad helg fylld med härliga verktyg som du kan använda dig av efter kursens slut.

Det handlar helt enkelt om att Upp Leva Hela Dig, alla dina potentialer som du har inom dig. Att upptäcka och skala av det som du inte behöver och ta till dig det som du saknar. Att hitta din balans och att börja våga lite på den som är Du.

Jag skapar mitt liv eller hur?

Kram Malou

Den här veckan är  lite tajt så det blir inte mycket över till att skriva. 3 nätter extra arbete, sovtid och sedan meditationsgrupper, möten och förberedelser för helgens möten uppe i Stockholm gör att kreativiteten inte är på topp.

Gårdagens prova-på Bergsmeditationen gick bra och jag upplevde att de som var där var nöjda och inspirerade när de gick därifrån.

Jag insåg igår att jag hade en liten hög framför mig som det var bråttom med. och bara den känslan gjorde att jag tog itu med den egentligen utan att tänka efter.

När jag startat började jag fundera på vad det var jag gjorde och kom på det att flera utav de där sakerna faktiskt inte behövde göras alls. Det var liksom inga viktiga bråttom saker. På något underligt sätt kändes de bara som det var nödvändigt att göra det så fort som möjligt. En del kunde jag delegera bort, en del kunde helt enkelt slängas som sagt och en del kunde vänta tills jag fått lite mer tid att fundera över det.

Kontentan av detta..tja, det är värt att fundera över och vara i nuet oavsett hur stressad eller hur mycket du än känner att du komprimerat din dag.

Ordlös och stum

går jag under tills

jag möter det

som nöter

det som klagar

och blöter mina

kinder blir våta

visst är det så

att livet är en gåta.

Löser jag det blir

jag kung för

en stund, en liten

blund mitt på

dagen kanske

på magen vaggande

då den är rund

lös o krum kryper jag

sliten liksom sådär

liten.

Det glimrar bakom

locken skydden för

alla skotten det

som jag behöver

bemöta det som

söndrar och ändå

bygger min ryggrad

löddrar av smärta

och hjärtat

Det Älskar.

Läste idag en bok “Att få saker att hända” av Stefan Olsson och Marcus Frödin.

Ett avsnitt handlar om att anställa sig själv. Jättebra koncept att tänka runt sig själv. Framförallt om det finns bitar som du kanske är lite blind för och det finns det väl alltid när det kommer till en själv.

Du har förmodligen massor av resurser som du inte själv tänker på men som har lättare för att komma fram om du håller en anställningsintervju med dig själv.

Du kanske även får lite kläm på hur det står till med bitar som du inte är så “hemma” i. Skulle du anställa dig själv som ekonom exempelvis? Om inte, vad ska det till för att du ska känna att du har hyfsat koll på det området?

Tar du dig själv och dina kompetenser på allvar? Kanske ska du ha ett möte med dig själv och se vad det är som du behöver utveckla mer för att trivas?

Ett avsnitt som jag ska citera tycker jag är så bra och något för många att tänka på:

Att se dig själv som anställd av dig själv handlar också om att arbeta mer på dig själv än på ditt jobb. När du skall ta ett nytt jobb eller uppdrag är inte frågan “vad får jag här?”, utan “vem blir jag här?”. Det är hur mycket ett uppdrag utvecklar och berikar dig som bör styra ditt val av vad du gör med din tid. Genom att du hela tiden utvecklar dig själv, blir mer, så kommer du oundvikligen att få mer.

Jag har ett uttryck jag brukar använda för mina kurser som jag tror starkt på.

Personlig utveckling betyder inte att bli någon annan utan mer av dig själv.

Malou

Image: renjith krishnan / FreeDigitalPhotos.net