I tisdags åkte jag för att tillbringa några dagar i Fanthyttan. Ett underbart ställe där man direkt blir omhändertagen av de underbara personer som arbetar där.

Maria Äxter var redan på plats och hade redan arbetat någon dag med att få i ordning på det sista numret av Ascala. Artiklar skulle göras färdigt, layout bli färdig och diverse planering hamna på plats.

Installerade mig tillsammans med Maria i Terrys extra rum och därefter var det bara att släppa iväg alla funderingar på mejl, facebook och almanackan.

Att vara däruppe är att isolera sig för allt som inte är nuet. Befriande, så befriande. Men det vill till att hålla i sig när man kommer tillbaka till hemmet igen. För då ligger ju allt där och väntar. Att hämta sin tillit till att det som är meningen att man ska bli uppdaterad om kommer i lagom takt. Att inte få panik,,framförallt inte på alla uppdateringar som har skett på facebook.

Den här gången var det en mediumutbildning som jag tog del av samtidigt. Spännande då jag inte deltagit i någon sådan sedan mitten av 90-talet och då under helt andra former.Mina upplevelser av det här slaget har jag aldrig använt mig av under sådana här premisser och det blir ju en helt annan struktur på det.

Nyfiket ser jag nu framemot resten av detta. Jag använder ju min intuition dagligen men det här blir ju med ett helt annat fokus.

Så nu får jag liksom de övriga deltagarna planera in de läxor som ingår. Så vill du vara en av de som får healing ( 2 gånger ) och sedan skriva en utvärdering är du varmt välkommen att kontakta mig per mejl och ge mig ditt telefonnummer så ringer jag upp. OBS! Inga vänner, släktingar eller bekanta.

Terry kommer även till Mölndal under morgondagen för att hålla en demonstration på kvällen och kommer du dit så ses vi kanske?

Jag är villig att öppna mitt sinne för nya erfarenheter.

Kram

Malou

Visst är det så att vissa möten bara smakar mer?

Under helgen har jag mött så oerhört många härliga människor och dessa möten vill jag ha mer av. Möten som värmer och inspirerar.

Jag har mött gamla bekanta, jag har mött personer som jag enbart haft ett namn på och jag har fått nya härliga vänner.

Jag har varit på Harmoni-expo mässan i Solna tillsammans med Ascala Magazine. Tillsammans med Terry Evans, Maria Äxter, Shaeen Svanhede, Susanne Blomqvist, Eva-Karin Wallin och Ehva Löpp spred vi budskapet att Ascala finns.

Prövade även lite spännande saker..vem vet, det blir nog någon artikel så småningom.

Camilla Elfving

Bekantingar som redan har varit med i Ascala dök upp som Camilla Elfving och hennes väninna Tanja Dyredand som bl.a. driver den populära bloggen Ekostil. Tanja har ett inlägg i sin blogg om mässan som är väl värd att läsa. Hon funderar bland annat över begreppet “alternativ“. Sådana funderingar tycker jag om.

Tanja Dyredand, Terry Evans, Maria Äxter

Kramades med många och en av de längsta personerna som fick en kram var Pierre. Det blev ett härligt mediummöte mellan honom och Terry.

Terry Evans, Pierre Hesselbrandt, Malou Thorman

Helena Kling

Ett annat medium och en underbar person är Helena Kling som vi också har med i vårt senaste nummer. Även hon var med på mässan.

Går det att säga så tro…sorgligt glad? Lite är det i alla fall vad jag känner efter att dessa två helt fantastiska dagar är över. Två dagar tillsammans med helt underbara entusiastiska kursdeltagare. Vissa av dessa gick nu sin sista del i den PAU – kursserie som jag haft och vissa har precis påbörjat sin och andra har några gånger kvar. Blandad kompott alltså. Under dessa dagar har det handlat mycket om intuition och lyssnandet.

Under denna sista dag delgav Terry, som var gästlärare under denna dagen, sina erfarenheter av att arbeta med sin intuition och medialitet, frågor – svar, känslor högt och lågt, en del tårar och många, många skratt. Härliga dagar helt enkelt.

Den sista bilden är ett underbart arrangemang som jag fick av Viveca. En chakraflaska..:) Blommor i chakrafärgerna som smyckade en god flaska vin. Nämnde jag att jag tycker detta har varit en sådan härlig grupp?…:)

Jag bockar och bugar….Tack!!

Idag pågår det en ganska hetsig debatt mellan de som har tron på att det som du kan bevisa med de vetenskapliga metoder som vi har är det enda som är vettigt och mellan de som anser att det finns skeenden och upplevelser som inte går att bevisa.

Den här debatten fick mig att tänka på ett kapitel som jag läste i boken “Coniunctio 2011, en årsbok för analytisk psykologi och kultur.” Kapitlet heter Tro och är ett utdrag från “The New Man” skriven av en skotsk psykiater vid namn Maurice Nicoll.

I detta kapitel fördjupar han sig i Nya testamentets liknelser och mirakel. En återkommande tanke i detta är att människan är ett frö med möjligheter till omfattande utveckling och förändring. Han undersöker hur verklig tro påverkar en människa att utvecklas till det hon djupast sett är.

Fascinerande läsning som jag verkligen rekommenderar.

Den tro som han tar upp är inte den tro som man pratar om när man tror på något i intellektuell mening, det är alltså inte ett aktivt ställningstagande för eller emot. Det är något mycket mer än ett aktivt ställningstagande. Tron är här i sitt väsen sammanlänkat med idén om transformation och handlar alltså inte om tron så som när man tror på vad någon säger eller gör.

…så handlar tro i själva verket om övertygelse, om vissheten att livet kan tolkas på ett högre plan och som en konsekvens av detta människans inneboende möjlighet till transformation. Vi finner trons innersta kärna i idén om att livet endast kan levas och förstås genom detta som är större än oss själva, och att vi äger förmågan att transformeras vilket visar oss vägen till att se på våra liv med helt nya ögon.

Det är denna särskilda egenskap som tron djupast handlar om och som i högsta grad skiljer sig från det vi vanligtvis menar med tro. Faktum är att verklig tro urholkar alla våra gängse föreställningar för den leder oss bortom världslig tro i en riktning som inte kan bekräftas av vedertagna normer eller vetenskapligt förnuft.

Jag hoppar lite i kapitlet..

Begreppet tro är kopplat till särskild kraft och förmåga med en särskild sorts dynamik. Det är inte fråga om kraft eller förmåga som kommer sig av innehav av ställning, position, världslig make eller från någonting yttre överhuvudtaget. Tro baseras inte på det synliga. Den formas inte i den del av medvetandet som befattar sig med vardagens plikter och bekymmer.

Tron är överhuvudtaget inte på den nivån utan tillhör medvetandets högre plan, det plan som höjer sig över det vardagligt uppenbara. Det är som om det finns en plats till vårt förfogande ovanför oss själva.

….Föreställningen om människans annorlunda väsen är inte begränsad till enbart evangelierna utan förekommer i de flesta äldre läror. Det är den enda verkliga bas som människans sanna natur kan grundas på. Ett ekollons verkliga natur måste baseras på det faktum att det kan bli en ek. Tar man inte hänsyn till detta riskerar man att missförstå ekollonets existens. Och på så sätt kan en människa som endast förlitar sig på sina sinnen och sina tankar inte förstå vad tro är. För tron är redan den absoluta vetskapen om en högre nivå och i sig själv öppnar den för de högre nivåerna att verka i människan.

Maurice Nicolls fördjupning av begreppet tro är något som tilltalar mig eftersom jag tycker att man så lätt slänger sig med detta ord och att det finns en okunskap om hur meningsbärande Tron är för många.

För mig är min tro viktig, det är en stark värdegrund som jag lever efter. Jag blir djupt kränkt och skakad över att läsa alla de tillmälen som kastas ut i artiklar och som på något sätt vill göra mig ( som troende) till en öppen måltavla för allehanda nedsättande kommentarer.

Jag tror på min andlighet, jag tror på att medvetandet är något mer än det som vi idag kan förklara med vår vetenskap. Vilket faktiskt inte är speciellt mycket. Jag tror på att den dag som min kropp ger upp så fortsätter min själ att leva. Och jag tror på detta på grund av mina egna upplevelser och mina egna erfarenheter. Utan dessa upplevelser och erfarenheter hade jag inte varit övertygad.

Det är min tro och min övertygelse som gör att jag anser mig veta att själen fortsätter, inte vad Terry Evans säger eller gör. Terry är min vän sedan många år tillbaka och jag har full tillit till honom, men det är inte han som är orsaken till min tro. Inte heller är det några av alla de medium som jag känner.

Sturmark som är en av de som har skrivit flera artiklar just om Terry har uttalat sig några gånger om att det inte är tron som han vänder sig mot och ändå skriver han saker som att prata med grodor skulle vara samma sak som att prata med andar. “Och på så sätt kan en människa som endast förlitar sig på sina sinnen och sina tankar inte förstå vad tro är.”

När jag läser dessa inlägg förstår jag inte hur dessa två olika grupper överhuvudtaget ska kunna mötas? Sturmark och de som följer honom eller Vof har en helt annan tro. De ser för mig ut som de har naturvetenskapen som religion och de är lika övertygade på sin tro som jag på min. De kräver att Terry eller andra som är medium ska bevisa enligt normer och regler som gäller inom dagens vetenskap att andar finns och att det går att kommunicera med dessa. De säger också att bevisbördan ligger på honom eller på något annat medium. Vem har skapat dessa “lagar” undrar jag? Alla dessa som omhuldar vetenskapen som det enda som är sanning? Tro är inte vetenskap och kan därför inte gå under dessa normer och det håller inte heller att argumentera under dessa premisser anser jag.

Jag kan inte bevisa min tro för någon annan. Det är min upplevelse. En upplevelse som jag i samtal med andra kan förstå att jag inte är ensam om att ha.

Vad Sturmark gör är att hävda att Terry är en bedragare. Omedveten sådan eller medveten sådan, något annat alternativ finns inte för honom. Och han anser att han har rätt att kräva bevis från Terry enbart för att han har denna åsikt?! Han anser också att det Terry och andra medium gör är skadligt och farligt och drar paralleller med vidskepelse och vad detta kan ställa till med. Hm,,ja,,ytterligare något som stärker mig själv i min övertygelse om att det saknas insikt i vad denna tro innehåller.

Jag undrar om Sturmark har frågat alla dessa människor som varit i kontakt med Terry om de anser sig bedragna och han på något sätt fått i uppdrag att vara deras talesman? För de är väl i alla fall de enda som kan hävda detta i så fall?

Enligt min uppfattning pratar Terry utifrån sin upplevelse och det hymlar han inte med.

Något som jag tycker är värt att framhäva är att Sturmark är en privatperson som framhäver sina åsikter. Han är inte ( mig veterligen) representant för Vetenskapen och bara som ett litet tillägg, inte ens humanist. Det han gör nu tycker jag går stick i stäv med det som humanismen står för. Jag skulle inte ens vilja kalla honom för skeptiker, åtminstone inte en sann skeptiker. Han predikar utefter sin dogmatiska trosuppfattning och jag undrar hur många av de i den vetenskapliga och/eller den humanistiska sfären som anser att han är rätt person för just dessa områden att uttala sig. Kanske ser han sig själv som en frilansande präst i den vetenskapliga kyrkan?

Om det är så att han uttalar sig med något av vetenskapens olika avdelningar bakom ryggen tycker jag att han ska gå ut med detta och är det så att det är med den förening han själv har bildat, alltså med humanisternas goda minne tycker jag att han ska säga detta. Och är det inte det är det väl bra om han är väldigt tydlig med att han som privatperson har dessa privata åsikter.

Däremot har jag förstått att många uppfattar Sturmark som en företrädare för vetenskapen eftersom han så ihärdigt upprepar att han vill ha bevis. Och bevis är något som forskare strävar efter att få. Men då pratar vi om objektiva bevis, inte det subjektiva som det innebär att tro.

Jag tycker om och värderar vetenskap, den är oerhört värdefull, men däremot tycker jag inte om de världsbildsambitioner som lanseras. För att citera Karl-Erik Edris

” Vetenskapen är det kloka sättet att vinna kunskap om den objektiva aspekten av vår tillvaro och religionen och andligheten har potential att utvecklas till ett lika klokt sätt att systematiskt vinna och underhålla kunskap om tillvarons subjektiva aspekt.”

Jag fortsätter med ett annat utdrag av Karl-Erik Edris bok ” I ett annat ljus” där han skriver:

En…komplikation på vetenskapens område är att vetenskapen kommit att bli förknippad med en världsbild som bygger på ett grovt missförstånd av vetenskapens roll. Att man helt enkelt tror att den måste konkurrera med religionen, ja helst eliminera den. Och att den i konsekvens därmed bör försöka misskreditera och underkänna intuitionen så att intellektet får en oinskränkt maktposition när det gäller att fastställa kunskap om alla aspekter av den magnifika verklighet som vi lever i.

Det finns en klok andlighet, en andlighet som bygger på medmänsklighet. Den tro som jag följer har inte gjort mig till en svag, viljelös, hjälplös stackars människa. Den har inte gjort mig till en desperat person. Jag undrar om alla de personer som kommer till en seans eller ett föredrag skulle hålla med om den bild av sig själv som dessa “kritiker” ger dem?

Jag skulle kunna tänka mig att många av de som kommer är precis som jag, en normal hyfsat balanserad person. En person som både har integritet och tankeförmåga. Som har svagheter och styrkor och som har förmågan att välja själv om det jag hör, upplever och ser rimmar med min verklighetsuppfattning. Jag väljer bort det som jag inte tycker stämmer överens eller det som jag tycker är överdrivet. Och det här tror jag att de flesta gör. Så vad är det som är skadligt i detta?

Som vanligt har jag mycket mer att säga men jag avslutar här men återkommer med allra största säkerhet till detta ämne.

Jag reagerar på en artikeln i dagens Aftonblad som handlar om Terry Evans.

Jag reagerar dels på hur artikeln är upplagd och naturligtvis reagerar jag för att jag är Terry Evans vän och känner mig berörd enbart för detta. Men den absolut största anledningen till att jag reagerar är för att jag tycker att innehållet är lite absurt.

Vi hade inte kommit speciellt långt här i världen om vi enbart hade vår grund i det som är synligt för just våra ögon. Många är de fantastiska vetenskapsmän/filosofer som har inspirerat oss genom alla dessa år för att tänka vidare, för att vi ska förstå att det lönar sig för oss människor att vidga vårt invanda sätt att förhålla sig till världen. Och ingen av oss har ett svar på hur mycket det egentligen finns kvar att upptäcka.

Vad jag kan se är det inte heller det här som artikeln direkt angriper, den säger inte rakt ut,- Andevärlden finns inte!

I “god” journalistisk anda använder Karin Ahlborg sina ord väl för att få fram just hennes åsikter om vad som är rätt och riktigt.

Rubriken handlar naturligtvis om ekonomin. Och ja,   60,000 kr är mycket pengar. Frågan är vad man jämför med? I jämfört med vad flera andra föredragshållare tar är det en liten droppe.

Personligen har jag betalt mer än det dubbla för att lyssna på en föreläsare. Föreläsare som förmodligen skulle passa artikelskrivaren ( helt min gissning ) bättre. Det har varit organisationsledare, författare, välkända språkrör inom media etc. Ibland har jag gått ut därifrån med en känsla av,,vad gör jag här? Det fanns inget i det som sas som kunde ge mig något. Ibland har jag gått ut med känslan av att det fanns en eller två saker som gav mig något att gå vidare med och ibland har jag gått ut med känslan av Wow, vilken underbar föreläsning.

Poängen är att det är jag själv som väljer om det jag lyssnar på ger mig något eller ej. Tycker jag att det inte ger mig något, tja jag har lagt dessa pengar på att lära mig det och förmodligen går jag inte och lyssnar på den personen igen. Tycker jag att det har gett mig något- jättehärligt. Den näring som båda dessa scenarion ger mig är något som varar betydligt längre än de pengar som jag har betalt för att lyssna. Allt beror på min inställning till det hela. Är jag missnöjd väljer jag att låta det förvandlas till kreativitet så att jag försöker hitta mitt svar någon annanstans. Är jag nöjd låter jag den inspirationen värma mig länge.

Någonstans får jag upplevelsen att Karin som skriver artikeln försöker få deltagarna som var där att uppleva att det var de som enskilda personer som betalade 60 000kr. De betalade 190 kr var och det är den summan de själva ska ta ansvaret för. Var det värt det eller inte?

Pengar återkommer även som ett ämne i mitten av artikeln. Återigen tas 60 000 kr upp för kvällen denna gång med ett minus för lokalhyra. Det står även att han säljer sin bok, cd etc i pausen. Om man nu nämner lokalhyran kanske man ska nämna övriga kostnader också? Arvode till honom själv, lön till tolken, utgifter för resa och övernattning och till de personer som hjälpte till under kvällen. Kostnader finns ju rimligtvis även för de saker som såldes i pausen. Och allt är bokfört betalas skatt för etc. Men självklart ger ju inte detta den vinkling som hon, skribenten, ville ha.

Om jag nu går in på att det inte går att “bevisa” det som Terry säger. Många föreläsare inom området som man kanske kan härleda till “psykologin” säger saker, uppmuntrar till ett tänkande som inte går att bevisa. Inte heller går det att bevisa mycket av det som andra företagsledare går ut med. Personligen anser jag att det finns många som “spår” eller uttalar “profetior” om hur väl deras företag kommer att gå och de vill dessutom att jag ska satsa pengar på det. Inte tusan presenterar de bevis för detta och inte heller kan de göra det. Jag vet inte om det är det som författaren vill komma till? Att det inte går att bevisa betyder inte att det inte är sant.( Själva begreppet bevisa skulle även det må bra av att problematiseras lite.)

I artikeln står det även “Terry Evans är inte särskilt bra på det han gör.” Okey. Då undrar jag vilka referenspunkter som artikelskrivaren har för detta? Vilken kunskap ligger bakom och har hon någon egen erfarenhet av att stå uppe på en scen och förmedla mediala budskap? För detta är väl egentligen det enda som kan generera den exakta frasen?

Detta har jag tagit från Wikipedia. Siffran är från 2007.Det kanske hade varit bra om den fakta också hade varit med eftersom uppgiften var med i artikeln.

Sverige hade 9 415 570 invånare den 31 december 2010 enligt Statistiska centralbyrån.

Inte vet jag hur vanligt Erik är idag, det har ju trots allt gått några år sedan det var 2007 och det kanske är så att Erik inte längre är det vanligast. Men om man bara tar och tittar på dessa siffror och jämför dessa med varandra och sedan tittar på det faktum att det var “runt 350″ deltagare och Terry pekar mot “en tredjedel” (vilket jag gärna vill lägga in en liten undran över det också) vilket betyder ett område på runt 116 personer så undrar jag om chansen verkligen är “gigantisk” som det står?

Men eftersom jag inte känner artikelskrivarens bakgrund och de värderingar som hon står för kan jag inte säga att det inte skulle vara “gigantiskt” för henne. Men för mig framstår det inte som detta i alla fall.

Att sedan uttrycka att deltagarna är “offer” tycker jag personligen är otroligt nedvärderande. Jag undrar om hon gick runt och preciserade detta uttryck bland åhörarna. “Terry Evans studerar sina offer”. Hon har förmodligen ingen aning om vad Terry gör. Jag skulle gärna vilja veta om hon själv gick upp på scenen medan alla besökare satt där i sina stolar och tog reda på hur mycket hon själv kunde se av varje person som var där.

Japp, ibland säger han ..vänta lite..jag är inte färdig..eller kolla upp det när du kommer hem. Av de personer som jag har pratat med är det ganska vanligt att man blir lite tagen och inte får upp allt som är aktuellt i just den situationen. En annan sak är att när väl dessa personer faktiskt kollar upp det som Terry säger får de reda på att det är sant och bara detta att få något bekräftat som man själv inte har i minnet är väl något som verkligen kan “bevisa” äktheten.

Sedan tar artikeln upp detta om en spådam som har dömts till fängelse och även uttalande som gjorts av en professor i straffrätt.

” I domskälen står det att det är just det faktum att hon förmått offren att tro att hon besitter övernaturliga krafter och därför gett henne pengar som är anledningen till att hon döms.”

Varför utvecklade inte artikelskribenten det ovanstående? Kanske för att det då skulle ta bort den känslan som hon ville ha? Och varför nämnde hon att denna kvinna inte hade ett anglosaxiskt eller svenskt klingande namn utan romskt? Varför alla dessa meningar som har ett annat budskap inbyggt? Jag undrar vad har detta med Terry Evans att göra? För det kan väl inte vara så att skribenten syftar på att om Terry varit av romskt ursprung så hade han blivit dömd? Och att det var detta som var den stora skillnaden?

Jag kan inte heller få mig själv att tro på det som står som domskäl. Läs vad det står ordagrant. Det innebär att jag i princip kan gå till en person ge denne lite pengar för att jag tror att personen har övernaturliga krafter och därefter anmäla denna och se till att det blir en dom. För mig blir det självklart att det måste ingå lite till för att det ska bli ett bedrägeri. I de fall som finns uppräknat i artikeln finns det ju tydliga exempel på vad de som anmälde spådamen trodde att hon kunde göra. Förmodligen sa hon också att hon kunde göra detta. I alla tre fallen handlade det om att hon skulle vara behjälplig med kärlek och trassel i ett äktenskap. Hon skulle se till att de hjälpsökandes kärlek skulle besvaras.

Om någon skulle komma till Terry med en liknande förfrågan så vet jag att han säger att det kan han inte. Att det bara är du som kan hjälpa dig själv. Att du inte kan övertyga någon annan eller förändra en annan person. Du kan bara förändra dig själv. Han skulle rekommendera dig att gå i någon form av personlig utveckling eller ta hjälp av en relationspsykolog eller gå i egen terapi.

En annan fråga som uppstår i sammanhanget är naturligtvis: Vilken skada skulle då Terry göra genom att ge en hälsning från någon som finns på andra sidan? Exakt hur skadar han denna person?

Varje person har ett eget ansvar för de handlingar man gör, detta gäller även medium. Självklart finns det personer som inte har ett starkt jag som förtvivlat försöker få hjälp med svar. Personer som vill att någon annan ska lösa problemet för dem. Har du ett ansvarstagande medium framför dig då har du även en person som talar om för dig att du söker svar från fel ställe. Det är inom dig själv som du hittar de lösningar och svar som du söker.

Jag saknar den tilliten i artikeln. Tilliten till att människor själv kan avgöra vad som är sant eller inte sant för dem. Att undergräva människors förmåga till självständigt tänkande genom att utmåla dessa som offer är nästintill löjligt enligt mitt sätt att se.

Och du glöm inte..artikeln är skriven utefter skribentens subjektiva värderingar. Det är hennes sanning som hon uttrycker även om hon nu inte skriver detta i klarspråk. Det är hon som skriver att Terry inte gör sitt jobb bra, det är hon som skriver att han studerar, praktiserar cold reading, det är hon som bygger in värden i meningar.

Jag kan inte se att hon någonstans i artikeln har dragit något av det hon påstår i bevis. Hon har inte heller definierat de olika begrepp hon använder så att jag som läsare vet vad hon jämför med.

Min reaktion på artikeln kommer naturligtvis av att jag känner Terry men min upplevelse är att jag blir besviken och väldigt trött på personer som påstår att de har “sanningen” och att deras arbete går ut på att “omvända” mig eftersom jag då tydligen inte vet bättre utan är ett offer. Man kan väl säga att jag är lite less…

© Bakelyt | Dreamstime.com

Veckan som kommer innehåller en hel del arbete och lite förberedelse för redaktionsmöte för Ascala. Jättekul!! Ser fram emot att få träffa de övriga, Maria, Anna, Terry o kanske att Lars är med också.

Åker tillbaka hem sent lördagkväll eftersom jag ska vara med på ett seminarium på söndag.

En dag med TAO. Birgitta Tryberg är det som har dagen. Kanske att någon har läst sista numret av Ascala där vi har en artikel om henne.

Denna dagen ska jag fördjupa mig lite i TAO – Fokus ligger på människans förhållande till tomhet, tystnad och tid.

Presentation av Tao Taoismen är ingen religion, men en livsfilosofi som beskriver hur människan kan förändra sitt liv genom att förändra sitt sätt att tänka. Birgitta Trybergs kunskap bygger på närmare 20 års praktiskt och teoretiskt arbete med Tao.  Birgittas tolkning av Tao ger en mild och insiktsfull vägledning i vardagen.

Inriktning av Tao Undervisningen bygger på en insiktsfull och vardaglig tolkning av Tao Te Ching, taoismens 2500 år klassiska verk. Birgitta Tryberg integrerar teoretisk filosofi med praktisk tillämpning i olika vardagssituationer.  Fokus ligger på människans förhållande till tomhet, tystnad och tid.

Jag ser verkligen fram emot att få djupare kontakt och kunskap om ytterligare ett sätt att ta itu med sättet att se på våra tankar.

Det är bloggutmaningen som punctum saliens har lagt ut. Spännande vinkling som kan ge insikt.

Tankarna hoppar hit och dit. Vilka har präglat mig, min personliga livshållning och mitt sätt att förhålla mig till världen och det får inte vara föräldrar eller syskon?

Eftersom min mor dog när jag var liten och min far inte var närvarande den största delen av min uppväxt så har de genom sin frånvaro verkligen präglat mig. Men om man inte kan ta med dessa även om de inte fanns hoppar tankarna fortfarande lite fram och tillbaka. Jag stod lika nära min mormor som en mor och mina mostrar blev som mina syskon, så dessa kan jag också utesluta.

Jag kommer att tänka på det ”gäng” kamrater som jag umgicks med i yngre tonåren. Jag pekar inte ut någon utan refererar till dem som ett gäng.

Jag var ganska vilsen och övergiven men detta gäng visade på lite olika sätt att jag betydde något. Jag var en del av ett sammanhang och i olika lägen tog de hand om mig. Inte bara det att de gav mig ett sammanhang, de visade att man kunde ha respekt för andra personer.

De respekterade min mormor, de såg till att jag var hemma de tider som var sagda. De gick hem till henne, fikade och pratade även när jag inte var där. Genom deras agerande gentemot henne lärde de mig att respektera och lyssna på andra. Det har präglat mig. Respektera, lyssna och att det finns alltid någon, någonstans, som du kan hitta ditt sammanhang hos.

En enskild person som påverkat mig och mitt sätt att förhålla mig till livet är Terry Evans. Terry är för många mediumet som finns med på ”Det okända” men för mig är han en nära vän sedan 17 år tillbaka.

Han har visat mig att det inte är ”farligt” att visa sin styrka, sätta gränser, att lyssna på de som ”inte finns” och att lita på sin intuition. Han visade mig att det bästa sättet att växa är att komma på svaren själv och detta bär jag med mig sedan dess. Som en vän finns han alltid vid min sida – uppmuntrande, frågande och ifrågasättande, lyssnande och respektfull. Han har lärt mig att ha tillit till livet igen, tillit till mig själv och att det jag har att ge är viktigt och betydelsefullt. Givande och tagande. Lyssna och lyssnande.

Eftersom jag fick barn redan som nyss fyllda 17 år måste jag ta med mina barn. De har verkligen varit en del av allt som format mig. Men de gills väl förmodligen inte de heller i denna bloggutmaning.

Sedan är det naturligtvis alla de som inte varit där som hjälpt till att bygga min ryggrad. Lärare som inte såg det törstande barnet utan såg en värsting i stället och ”vänner” som inte såg mig utan såg skvaller.

En sammanfattning är nog att jag upplever att det är de personer som inte varit närvarande ( inte bara mina föräldrar nu) som kanske har varit en av de största anledningarna till att min ryggrad är som den är.

Eftersom detta inte är en roman utan en blogg är det dags att avsluta den här texten. Men ämnet är intressant och kan utforskas länge.

Malou

Image: renjith krishnan / FreeDigitalPhotos.net

Det blev liksom inte tid till det. Eller tanken kom inte upp. Terrys demonstration drar som alltid mycket folk och ibland blir det rörigt och stökigt när folk börjar välla in men i går tyckte jag att det var lugnt.

Jag är så innerligt tacksam att jag har vänner som bara finns där, tar tag i saker och ger den hjälpande hand som behövs. Inga mankemang, enkelt och självklart.

Såg en hel bunt andra kända ansikten och kramade många härliga vänner.

Kaffet räckte mer än väl, mycket tack vare den härliga “industritermos” som sponsrades av Gårda & Café. Förutom att jag nu har en liten “kappsäck” med paprika som borde ha varit som ett litet grönt inslag på smörgåsen och som glömdes bort, gick det smidigt som bara den. Så tack alla som var där och hjälpte till:

Anki tillsammans med Angelica och Viktoria. Elisabet från Tuvan och fina svärdottern Annelie. Nämnde jag min man?

Hade inte Ronny funnits innan med sitt ifall-något-händer tänkande hade det gått sämre än vad det gjorde. När det var dags att verkligen lägga på ett kol för att få kaffe och thé färdigt, gick strömmen! Japp, plötsligt stod vi ett kolmörkt kök.

Ronny hade packat ner lite trefaskontakter och vips!! kaffebryggare kunde kopplas in från annan kontakt.

Ascala såldes i minut och parti och många kom fram för att gratulera. Flera hade redan köpt den och kom fram och sa att den var jättebra och artiklarna intressanta och roliga att läsa!! Jättekul. Lite egoboosting är bra ibland.

Tack för en jättehärlig kväll

Malou

Image: sundayhill / FreeDigitalPhotos.net

Image: Pong / FreeDigitalPhotos.net

I morgon är det dags för att träffa massa härliga människor. Många vänner som jag inte träffar så ofta, hoppas jag att jag kommer att få se när jag nu kommer att vara i Alingsås. Terry har ju sin demonstration där och då blir det att ett antal kända ansikten för mig kommer dit. Härligt!! Ser fram emot detta.

Nu ska vi se..onsdag,,på natten jobbar jag igen och på torsdag..

Föreläsning med Malin Hammar på Cafe Cava, Linnegatan 41 i Göteborg.

” Att leva med attraktionslagen”, ska bli jättekul att få höra henne igen.

Därefter..lite nattjobb igen.

Fredag! Härlig nätverksträff på Incontro. Ser mycket fram emot en kväll med härliga människor, både kända för mig och okända. Att mingla runt med nya härliga energier ser jag fram emot.

Lördag…yiahaa..barnbarn fyller år. Kalas med tårta  j  kkkk

( eller Annelie?) och träffa familjen. Det blir det mysigaste…

Söndag,,tror faktiskt jag ska ta och sova då. En vilodag helt enkelt…

Tar en snabb titt i almanackan, tror att nästa vecka blir lika kreativ och engagerande den. Minsann ligger det inte en liten kurs till helgen där,,egentid, utvecklingstid. d

Vilka inspirationsstunder har du i veckan? Har du bokat in lite tid för dig själv? En timma att göra något du aldrig gjort förut? En timme att strosa i en bokhandel kanske, eller museum, eller fika, eller något helt annat?

Härlig energi önskar jag till er

Malou

Idag har jag försökt planera mina närmaste veckor. Det som jag kommer att bli mest upptagen med är artiklar för Ascala

Så roligt och givande att få lov att träffa alla dessa intressanta människor. Kul att få skriva.

Detta ska dock gå ihop med övriga saker i livet också. Prioriteringslistorna får bekänna färg.

Mina handlingar blir nu  synade och jag går konstant tillbaka till samma texter, listor och kunskap som jag delger alla mina kursdeltagare.

I morgon ska jag ha lite egentid på förmiddagen. Massage. Fick ett erbjudande av en kvinna som är med i symbolförening att kunna gå på lite massage. Lite massage var väl en liten underdrift då förstås! Thailändsk massage som gör ont. Hon förvarnade innan!!

Efter det ska jag iväg och hämta lite kaffebryggsatterialjer inför Terrys demonstration i Alingsås. Nu vill det till att få ihop det med folk som kan hjälpa till och att det fungerar med kaffe/the för ca 400 personer.

Förra året var det lite kaos då jag inte fick tillgång till köket i tid. Och att det i det köket inte fanns någonting. Där stod jag med en bryggare som räckte till 8 kaffekoppar. Inte kul kan jag erkänna.

Det kommer säkert att bli lika kul och givande som det brukar bli. Vi kommer även att sälja Ascala där, så har du inte fått köpt en ännu och ska dit,,ta och passa på!

Hur går det med dina planeringsdagar? Försöker du planera in lite för mycket eller ser du till att du har luft mellan åtagandena? Jag brukar lägga in några stunder där jag har en möjlighet att andas. Några djupa andetag, en 5 minuter här och där för lite mindfulness gör susen ibland.

Image: digitalart / FreeDigitalPhotos.net

Image: digitalart / FreeDigitalPhotos.net