Nu när julen börjar närmar sig allt mer tror jag också att känslan för hemmet blir allt starkare. Att samla sina nära och vänner för att umgås. Och hemmet är det som Gudinnan Hestia står för.

Hestia är den minst kända av Grekernas Gudinnor, hon finns inte heller avbildad på samma sätt som de övriga. Anledningen till detta kan vara att hon kunde ses i elden som är hennes element. Elden som var hjärtat i varje hem. Härdens Gudinna det är Hestia.

Härd som också betyder fokus. Och härden fanns oftast mitt i hemmet förr, det var där man samlades hela familjen runt omkring elden för att dela sin mat och sina berättelser.

Allt detta står Hestia för. Fokus på det som är viktigt, hemmet.

För hemmet är inte bara yttre betingelser, det är även inre. Att hitta hem betyder även att hitta sig själv.

Hestia är Gudinnan som värnar om sig själv, om man ska inordna Gudinnorna i några personlighetstyper så är hon den som är mest introvert. Hon är symbolen för behovet av att hitta det meningsfulla i det som är just nu. Mindfulness redan tidigt alltså.

Så om du har svårt för att hitta lugnet, ta hjälp av Hestias energi. Om du vill hitta värdet i att ta hand om ditt hem, både yttre och inre, kalla på Hestia.

Cirkeln har alltid varit den form som hållit upp och ihop mig.

Cirkeln som håller samman, som helig och som utan slut och början.

Ofta sitter jag med en penna i handen och kladdar på lösa pappersbitar, kuvert eller tidningar. Ofta, ofta är det cirklar i olika storlekar och former som är nedkladdat.

Den hjälper mig att hålla fokus och ger mig ett sammanhang.

Fokus som är centrum, som är härd, som är den cirkeln som allt samlas runt.

Den som välkomnar till helhet och integritet.

Har du någon speciell form som är det som håller ihop dig?

Jag är villig att låta mig bli ledd av mitt inre.

Kram

Malou

The moon is the essential thing — not the finger.

Detta är en del av ett zen buddhistiska citat som jag tycker är värt att ha i minnet. Ofta hamnar fokus på fingret som pekar och inte på målet. Så kan det även vara inom många av de personliga utvecklingskurser och “andliga” kurser som finns också.

Kursen eller kurserna som man går blir viktigare att rada upp än att leva efter det som man lär sig. Personliga eller andliga läror är inga medaljer som ska sättas på kragen, det är kunskap som ska omvandlas till insikter.

Jag är villig att öppna upp för visdom.

Kram

Malou

…………………………………….

Fotot är hittat på nätet, kontakta mig om det ska tas bort.

När brukar du känna dig som mest kreativ? Är du en kreativ morgonmänniska, middag, kväll eller mitt-i-natten kreativ?

Nu säger forskning att den biologiska rytmen och vilken typ av kreativitet som du söker hör ihop med när du är som mest kreativ.

Vad man hittills har sett i de här undersökningarna är att om du är en morgonmänniska, då menat som piggast och klarast i sinnet, då har du bäst möjlighet att få tillgång till en kreativitet som ligger utanför boxen på kvällen. Och vise versa alltså, kvällspersoner får det på morgonen.

Vad man menar är att vi tänker utanför ramarna när vi är lite dåsiga och inte så fokuserade.

Kanske man kan ha den här tanken med sig när man planerar sina dagar. Gör det som kräver ditt fokus och analytiska sinne när du är som piggast och vänta med alla vi-ska-hitta-på-nya-idéer-möten tills du är lite suddig!

Det här sättet att tänka brukar jag ha med mig när jag planerar mina dagar. Jag vet att det inte är någon idé att planera in promenader, jogging eller liknande på morgonen. Jag får bara dåligt samvete eftersom jag aldrig kommer iväg på detta. Morgonen är inte min tid att bege mig ut på.

På det här sättet brukar jag då planera all min tid, dygnet, veckan och månaderna/årstiderna.

Fokus på rätt saker vid rätt tid.

————————————————————————————————————-

Bild: alvaro tapia hidalgo

Jaha, så här ser en tallrik med hallon ut. En tallrik som snart ska fyllas med grädde och som sedan ska mumsas på.

Jag tänker ge det där med LCHF ytterligare en chans. Äggen jag försökte mig på att äta i morse var nog de sista kokta sådana förstås. Förra omgången föråt jag mig på dessa och nu växer de i munnen.

Förutom det där med ägg så ska det nog funka. Fast jag undrar över det där med att äta så här fet mat nattetid? Jag jobbar ju då och då extra på natten och något behöver jag få i mig under den tiden. Känns som om jag får ta och forska lite på det där.

Nattjobb är det som gäller inatt också men innan dess ska jag ge mig iväg på en lång promenix med lilla terroristen Ozzy. Hade tänkt ta mig ner till koloniområdet som finns här i Sävenäs. Tänker passa på att hålla ögonen öppna angående Pierre, den 25 åring som fortfarande inte har hittats. Vilken fruktansvärd situation!

Efter denna blir det att fokusera på lite artikelskrivning, arbetet med nästa nummer Ascala startar omedelbart. Nummer 4 är ute nu och går bra att beställa eller varför inte gå in och fråga i någon butik om de kan beställa den så det blir enkelt för dig att få tag på den?

Om du har några idéer om vad du vill läsa om får du gärna tipsa!

Här lägger jag in en text som jag hade på Facebook för ca 1 år sedan. En händelse idag gjorde att jag kände att jag behövde uttrycka det igen. För just idag är en sådan dag.

Jag tycker ofta att jag hör folk prata om att de har svårt för att komma i gång med saker. Att få “tummen ur” är inte alltid lätt. Det finns ju så oerhört många saker som detta kan bero på.

Inte lika ofta tycker jag att jag hör någon prata om att det är så svårt för att sluta med saker i tid, även om det sker då och då.

Men egentligen är ju det jätteviktigt att sluta göra saker som det är att börja göra saker? I vissa fall är det prestationsspöket som kommer in, det är aldrig bra nog och i andra fall är det helt enkelt så att vi fortsätter att göra saker bara av gammal vana.

Ett annat problem som jag själv nyss tagit itu med är att det ligger en massa projekt runt omkring mig som är påbörjade med aldrig avslutade. Att de ligger där de ligger innebär även att de kostar energi. Jag slutar aldrig att slösa min energi på något som bara ligger i högar. Eftersom jag vet att de finns där är jag påverkad, mer och i vissa fall mindre.

Idag har jag tagit itu med dessa påbörjade projekthögar och jag har haft inställningen “sluta göra” och inte “avsluta” projektet.

Jag gick helt enkelt igenom högen och tittade efter hur många av dessa projekt som fortfarande var aktuella för de mål, önskningar och fantasier jag har för mitt liv just nu.

De som inte kunde kvala in, oavsett hur bra de var, blev till små sönderrivna papperstussar som hamnade i återvinningen.  Jag slutade helt enkelt att ha kvar dem.

I samma “sluta-göra” anda ändrar jag nu på mitt beteende att passa på att ta med mig det, eller slänga det, eller vattna den blommen när jag egentligen ska fokusera på att hämta nytt papper till skrivaren….:)

Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet.
~Stig Johansson~

Ibland tycker jag att det kan vara ganska skönt att ha “bredvid” dagar. Och då är det “bredvid” dagar som jag redan har bestämt mig för.

Vissa dagar är ju sådana att när jag vaknar känner jag att det finns en känsla av åskådarenergi. Skillnaden med mina bredvid dagar och Stig Johansson citat ovan upplever jag är intentionen.

Med ett aktivt val eller med en acceptans av upplevelsen är jag fortfarande I Livet.

Bara den där lilla vridningen av med vilken intention, syfte, jag har förändrar tycker jag.

Fördelen är att jag hela tiden är med, i slutändan slipper jag känslan av att jag inte levt.

Det här är något som jag brukar använda mig av ibland när jag känner att jag behöver återta mitt fokus eller när jag känner att mitt tålamod tryter.

En snabb återkoppling till kroppen.

Ställ dig bekvämt och ta några djupa andetag, kanske till och med sucka några gånger.

Andas sedan “igenom” kroppen i sju långsamma andetag. Varje gång som du andas flyttar du uppmärksamheten ett steg neråt. Räkna varje utandning.

Sju – hårbotten och pannan

Sex - ansiktet

Fem – hals och nacke, axlar, armar och händer

Fyra – bröstkorgen

Tre – solarplexus

Två – magen

Ett – höfterna, benen och fötterna.

Känn hur kroppen bara slappnar av.

Mumma för tålamodet, för att landa i kroppen igen. Mumma för ett sinne som är på väg att stressa upp sig.

( uppskriven från en Leva tidning någon gång 2006 )

Foto: Anna Wedin Andersson

Jag skrev häromdagen ett inlägg i nakna coachens blogg om framgång – Vägen fram är rik. Mina tankar har fortsatt i samma tema och har ploppat upp då och då. En anledning är förmodligen att jag till helgen kommer att gå en kurs vars kursledare är David Ellzey, en amerikan som är lärare i Sedona metoden. Sedona är en metod som innebär att du förstår vilken kraft du har med dina tankar. Även en metod för att förstå och plocka fram alla de underliggande värderingar som du har inom dig och som du mer eller mindre omedvetet låter dig bli styrd av i ditt vardagsliv. Som jag skrev i blogginlägget Sedona :

De anser att Sedona är hemligheten med att behärska ”The Secret”. Sedona hjälper dig inte bara till att förbättra din materiella standard, om det nu är det du vill, utan den hjälper dig att plocka bort det som begränsar dig i livet oavsett om det gäller din fysiska hälsa, känslomässiga problem eller materiella problem, allt enligt Sedonas hemsida.

En risk med att anamma den här metoden eller överhuvudtaget mål-och handlingsplaner är att det är lätt att fastna på själva målet. Att inte uppskatta, förvalta och njuta av vägen fram. Jag tror inte på att låta sig själv bli uppslukad och att låta målet eller önskningen om ett mål bli det som styr i vardagen. Det blir svårt att njuta och att uppleva vardagen i nuet om det enda som är viktigt är ditt mål.

Som allt annat ser jag det som en konst att balansera. Det går att planera, att ha upplevelsen av att nå fram, känslan av att lyckas utan att gå förlorad och fastna i målet. Jag tror även på att det går att använda sig av ex, attraktionslagen, Sedona etc på ett sätt som gör att du snarare blir mer medveten om hur, vad och varför du har de tankar du har. Att detta kan vara ett sätt att snarare klargöra för dig själv hur du hittills har styrts av de tankar du har om dig själv och din omgivning.

Om jag har rätt om Sedona lär helgens kurs klargöra för mig och jag får säkert en anledning till att återkomma om det.

Här läser Karin Boye själv den första versen av I rörelse:

I rörelse är en dikt av Karin Boye ur samlingen Härdarna (1927).

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr