foto: Anna Wedin Andersson

Jag tror på det där med enkelhet. Jag tror också att det kan vara det som är svårt. Ibland verkar det som att ju mer tillkrånglat en situation/känsla/händelse är desto enklare har vi för att ta itu med det. Saker måste vara svårt för att det ska ha någon betydelse.

Är det så för dig? Tar du till dig det som är enkelt eller går du på ..det är så uppenbart att det inte kan vara så? Samma fenomen som uppstår när det gäller sjukdomar..en traumatisk sjukdom kräver långa och mödosamma provtagningar annars är de svåra att ta in.

Jag försöker att skrapa bort det som gör min tanke kaotisk, ju renare och rakare tanken blir desto lättare blir den att omfamna. Jag försöker hela tiden ha i minnet att det är min tanke som är det avgörande för mig, inte vad andra anser även om jag i ett första läge tar in och smakar på dessa. I slutändan är det ju min inställning till mig själv som är avgörande, är jag en person som strävar efter enkelhet eller vill jag ha det svårt?

Och så mycket kaos som jag befunnit mig i och många gånger själv skapat så vet jag svaret idag….Enkelhet!

Om en hund vore lärare…

Om en hund vore din lärare, skulle du kanske lära dig saker som dessa:

När någon du älskar kommer hem, spring alltid och möt dem.

Låt alltid känslan av frisk luft och vinden mot ditt ansikte vara anledning nog för extatisk lycka.

Bits inte när det räcker med att morra.

Låt andra veta när de inkräktar på ditt område.

Spring, hoppa och lek en stund varje dag.

Ta en tupplur då och då, och sträck alltid på dig innan du stiger upp.

Njut av uppmärksamhet och var inte rädd för andra männikors beröring

Om det är varmt ute, pausa ibland och lägg dig ner på rygg i gräset

När du är glad, dansa runt och skaka på hela kroppen

Oavsett hur ofta du får skäll – tjura inte. Spring tillbaka på en gång och bli sams istället.

Njut av den enkla glädjen i en promenad

Var lojal.

Låtsas aldrig vara något du inte är.

Om det du vill ha ligger nedgrävt, gräv tills du hittar det

När någon har en dålig dag – var tyst, sätt dig nära och erbjud tröst genom att bara vara

• Ur “Det är aldrig kört”