Idag fick jag en text framför ögonen:

Varje vän representerar en värld inom oss, en värld som inte kunde födas förrän de kom, och det är bara genom detta möte som en ny värld föds.

~Anais Nin~

Jag började fundera över mina vänner. Jag undrar om jag låter dem veta hur mycket de betyder för mig? Bekräftar jag deras betydelse för mig så ofta som jag skulle behöva?

Jag vet inte. Och egentligen kanske jag inte får reda på det förrän de själva vänder sig till mig och talar om att nu har jag nog tappat bort dem.

Nu när tanken har slagit mig ska det bli en decemberuppgift,,att visa mina vänner att jag är oerhört glad över att jag mött dem, att mitt liv har blivit rikare för att mina ögon såg dem.

För mig är vänner den tråd som hjälper mig att hålla ihop livet. Mina vänner är de personer som gör det lättare för mig att att vara mig själv.

Om jag verkligen brydde mig om dig…

…skulle jag möta din blick när du talar till mig, skulle jag tänka på vad du faktiskt säger i stället för att tänka på vad jag själv borde säga härnäst, skulle jag vara lika lyhörd för dina känslor som för dina ord. Om jag verkligen brydde mig om dig skulle jag skratta med dig och inte åt dig, skulle jag tala med dig och inte till dig och jag skulle förstå när jag själv borde vara tyst. Om jag verkligen brydde mig om dig skulle jag inte ta mig över dina murar utan vänta vid porten tills du själv öppnade den, skulle jag inte avslöja dina hemligheter utan vänta på att du gav mig nyckeln till dem. Om jag verkligen brydde mig om dig skulle jag lägga undan mitt rollhäfte och lämna alla mina lösningar hemma; föreställningen skulle avslutas och vi skulle vara oss själva…

~Ruth Senter~

© Steve Husk | Dreamstime.com

Det blev liksom inte tid till det. Eller tanken kom inte upp. Terrys demonstration drar som alltid mycket folk och ibland blir det rörigt och stökigt när folk börjar välla in men i går tyckte jag att det var lugnt.

Jag är så innerligt tacksam att jag har vänner som bara finns där, tar tag i saker och ger den hjälpande hand som behövs. Inga mankemang, enkelt och självklart.

Såg en hel bunt andra kända ansikten och kramade många härliga vänner.

Kaffet räckte mer än väl, mycket tack vare den härliga “industritermos” som sponsrades av Gårda & Café. Förutom att jag nu har en liten “kappsäck” med paprika som borde ha varit som ett litet grönt inslag på smörgåsen och som glömdes bort, gick det smidigt som bara den. Så tack alla som var där och hjälpte till:

Anki tillsammans med Angelica och Viktoria. Elisabet från Tuvan och fina svärdottern Annelie. Nämnde jag min man?

Hade inte Ronny funnits innan med sitt ifall-något-händer tänkande hade det gått sämre än vad det gjorde. När det var dags att verkligen lägga på ett kol för att få kaffe och thé färdigt, gick strömmen! Japp, plötsligt stod vi ett kolmörkt kök.

Ronny hade packat ner lite trefaskontakter och vips!! kaffebryggare kunde kopplas in från annan kontakt.

Ascala såldes i minut och parti och många kom fram för att gratulera. Flera hade redan köpt den och kom fram och sa att den var jättebra och artiklarna intressanta och roliga att läsa!! Jättekul. Lite egoboosting är bra ibland.

Tack för en jättehärlig kväll

Malou

Image: sundayhill / FreeDigitalPhotos.net

Image: Pong / FreeDigitalPhotos.net

Om du vill veta mer, bredda din kommunikation och helt enkelt komma ifrån det där vanliga pratet som kanske mest handlar om logistik?

Varför inte använda något så enkelt som de “lekar” som finns här på kortet!

Ordglädje och Konversera mera är kortlekar där du hittar en enkel mening fast med ämnen som du kanske vanligtvis inte tar upp med din partner. Ett mycket enkelt sätt att få fart på din nyfikenhet igen.

Låt leken ligga vid middagsbordet och dra ett kort då och då. Lika bra som när ni äter bara ni två eller till en stund med vänner.

Härlig ordglädje önskar jag till dig

Malou

Åkte igår ner för att träffa fina Kerstin som  nu går symbolpedagog utbildningen på Symbolons kursgård i Fjärås.

Underbart att se omgivningarna en stund och att träffa Kerstin var en kram för själen.

Idag packar jag väskan för att ge mig iväg till Norrköping för att träffa en annan sällan sedd väninna.

Visst är det underbart att veta att det finns vänner som bara är där? Det spelar ingen roll hur långt det är mellan möten, kontakt och närhet finns där som självklar och varm kram.

En nära vänskap behöver vård men det behöver inte betyda täta besök eller frekventa telefonsamtal. Det finns många sätt att vårda något.

Hur gör du för att vårda dina vänner?