Jag håller ju på att sätta upp en cirkelserie som vänder sig till kvinnor. Kvinnor som vill dela och ta del av andra kvinnors erfarenhet, känslor och tankar.

När man pratar om menopausen (klimakteriet) så handlar mycket om den förändring som sker. Ordet förändring lyser nästan med ett neonljus och det har det gjort för mig med.

När jag nu under ganska långt tid jobbat med den här processen så ser jag saker i ett annat ljus än just det här neonljuset.

Någonstans djupt inne i mitt sinne har jag ju haft den här idén om att det är först nu som jag kommer att förändras. Nu när menopausen är här då sker min förändring. Hua!

Men det är ju inte så att jag varit utan förändringar genom åren! Det har ju bestått av förändringar hela tiden. Jag har ju inte befunnit mig i en liten bubbla och varit obemärkt av alla strömningar som funnits.

Jag har varit korthårig och långhårig. Jag har haft kolsvart och till och med brandgult hår. Jag har varit smal och ännu smalare. Jag har förändrat min stil allt efter tiden har förändrat sig och även låtit bli att förändra mig eftersom tiden ändrat sig.

Jag tog helt enkelt fram massa kort på mig själv från olika tidsepoker. Här hade jag framför mig en hel radda förändringar. Olika klädstilar, olika frisyrer med olika hårfärg. Förändringar från ett kort till ett annat. Men jag fanns ju på alla korten. Det som är jag, min själ, min energi. Och inte kommer den plötsligt försvinna bara för att jag är i en förändring till!

Den dagen då jag gjorde detta, den dag då jag medvetandegjorde mina tankar i en praktisk handling hände något. Inte bara med tanken förändring utan även med min upplevelse att se mig själv.

Varför inte pröva du också och varför inte delge om du har några funderingar här med en kommentar?

Image: luigi diamanti / FreeDigitalPhotos.net