Det vilda i naturen och det vilda i kvinnan är båda utrotningshotade.

Under tidernas lopp har vi sett den kvinnliga instinktiva naturen utsättas för rovdrift, trängas tillbaka och byggas över. Under långa perioder har den blivit lika illa hanterad som vildmarken och de vilda djuren. När vi blickar tillbaka kan vi inte undgå att se att den i tusentals år varit förvisad till psykets mest ofruktbara regioner. Historien igenom har vildkvinnans andliga domäner plundrats och bränts ner, lyorna har jämnats med marken och de naturliga cyklerna har tvingats in i onaturlig rytmer för att att vara andra till lags.

Det är ingen slump att vår planets orörda vildmarken försvinner samtidigt med att förståelsen av vår egen inre vilda natur bleknar bort. Det är inte särskilt svårt att begripa varför gamla skogar och gamla kvinnor betraktas som umbärliga resurser. Det är ingen större gåta. Det är ingen tillfällighet att vargar, och koyoter, björnar och vilda kvinnor har ungefär samma rykte. De har besläktade instinktiva arketyper och uppfattas därför felaktigt som obehagliga, rovlystna och heltigenom farliga till sin natur.

- Clarissa Pinkola Estés

Var i det som är naturligt för dig!