Våra relationer påverkar alla aspekter av våra vardagsliv. Att våld föder våld och medmänsklighet föder medmänsklighet vet vi kanske men vet du att hur vi mår, vad vi vet, vem vi gifter oss med, om vi blir sjuka, hur mycket pengar vi tjänar och vem vi röstar på beror på banden som knyter oss samman med andra människor?

Nicholas A Christakis läkare och professor tillsammans James H Fowler biträdande professor har tillsammat forskat på nätverk och dess påverkan på oss och har tillsammans ställt samman en del av resultaten i boken “Connected”.

Superintressant och viktiga rön får mig till att tänka mer än en tanke medan jag läser. Är min granne missnöjd är risken att jag blir missnöjd mer än stor. Mina vänner kan göra mig tjock och mina gener kan bestämma vilka vänner jag har.

Bor jag i ett lyckligt område blir jag lycklig och tvärtom. Visst får bara de där meningarna tankarna att löpa?

Deras forskning visar att vi styrs av en så kallad trestegsregel; vi påverkar och blir påverkade av människor på upp till tre stegs avstånd från oss, till stor del av människor vi inte ens känner. Din kompis kompis kompis har till exempel större inflytande över ditt välbefinnande än vad en större summa pengar har.

Ett litet smakprov är exempelvis lycka. Deras matematiska analyser av olika nätverk visar att det är ungefär 15% mer sannolikt att en person är lycklig om en person som är direkt relaterad till henne (på ett stegs avstånd) är lycklig. Och spridningen av lycka stannar inte där. Lyckoeffekten för människor på två stegs avstånd (vän till vän) är 10% och för personer på tre stegs avstång (en vän till en vän till en vän) är den omkring 6 procent%.

Orsaken till att det ser ut så här kan man naturligtvis diskutera och några definitiva svar finns nog inte ännu även om flera teorier läggs fram.

Jag fortsätter läsa boken och tänker att det här är ju jättebra information och kanske en grund för att kreativiteten ska växa angående hur man kan arbeta för att förebygga mobbing och ensamhet exempelvis.

En myt förblir aktuell och personligt giltig eftersom de rymmer en kärna av sanning som förmedlar mänskliga erfarenheter gemensamma för alla.

-Jean Shinoda Bolen

 

 

 

 

 

Det är denna egenskap, förmedling av mänskliga egenskaper, som gör myten till ett sådant härligt redskap att arbeta med. Att läsa en myt är att läsa med själen.

Gåvorna du får genom myten är många och bland de härligaste är alla de AHA-upplevelserna som infinner sig.

Psyke-myten är en sådan gåva. En gåva som symboliskt beskriver psykologiska utmaningar, framförallt för de som sätter relationer i första rummet. De som reagerar instinktivt eller känslomässigt på andra behöver utveckla de förmågor som symboliseras av de uppgifter som Psyke fick i denna myt.

Då Psyke-myten är ganska omfattande beskriver jag inte hela här utan du själv kan gå in och läsa den här. Jag väljer att idag skriva om den sista och fjärde uppgiften som Psyke fick av Afrodite.

Att lära sig säga Nej.

Psyke får till uppgift att bege sig till underjorden för att be Persefone fylla på en liten ask med skönhetskrämer. En uppgift som går utöver den traditionella hjältens prov på mod och beslutsamhet. Hon kommer under färden att få möta förtvivlade människor som kommer att be henne om hjälp.

Tre gånger måste hon förhärda sitt hjärta och inte visa medlidande. Hon får inte visa att hon hört deras klagan, för skulle hon göra det innebär det att hon får stanna i underjorden för alltid.

Denna uppgift handlar symboliskt om att sätta upp mål och hålla fast vid det. Att välja det egna målet, även inför böner om hjälp är svårt och alldeles speciellt besvärligt för de som är starkt relationsinriktade. Men att välja behöver vi göra för att uppfylla vårt eget behov av liv annars så riskerar vi att utveckla en offermentalitet och får stanna kvar i vårt eget mörker ( underjorden ).

Säkert känner du igen, hos dig själv eller hos andra, att det är enkelt att ta på sig för mycket och aldrig göra något för egen del. Vi kan inte bestämma över vårt eget liv om vi inte lär oss att även säga nej till vår känslighet. Gör vi inte detta blir det till en omöjlighet att fullfölja det som vi har bestämt oss för och även det som är bäst för oss.

Vi har en känslighet, känsligheten äger inte oss.

Igår hade jag nöjet att delta i en fokusgrupp. Det var Karin Persson som driver KP-utbildning som bjöd in till detta.

Ett härligt sätt att få feedback på en presentation och även en första aning om hur boken kommer att tas emot. För det var för en bok som fokusgruppen samlades.

Karin har översatt boken som på svenska heter “Förbättra din relation – utan onödiga ord” med ett citat från Oprah på baksidan :)   “Män kommer att älska den här boken!”

Förlaget som ger ut boken heter Oppenheim för alla som vill leta reda på den. Den ska finnas i butik såväl som på nätet.

Ja,,det ska bli spännande att läsa denna,, den ska enligt texten innehålla fullt med praktiska tips på vad som får en relation att fungera och en guide som hjälper par att hitta en kärlek större än ord.

Det finns väl få saker som är så viktiga för oss som våra relationer. Relationen till vår partner (oavsett kön), barn, föräldrar, vänner och arbetskamrater. När jag arbetar med nätverkskartan i mina kurser/grupper så märks det väldigt tydligt att inom relationsområdet,,då kommer saker upp till ytan. Så för min del blir det intressant att läsa boken och se vad som dyker upp i den.

—————————————————————————–

På tal om relationer så är det ett föredrag som heter Magiska relationer på magasingatan 5 i Göteborg den 4 juni. Kl.18-21. Jonas Gåde håller i den. Har inte varit på det föredraget själv men har hört att andra pratat om hur bra och hur många aha-upplevelser de fått..

Livet ÄR ett konstverk.

Kram Malou

“Tänk, jag har aldrig varit så ensam sedan jag träffade dig”.

2010 var det när jag hörde något sådant här på spårvagnen. En kvinna satt och pratade i mobilen.

Idag hände något som gjorde att jag kom att tänka på uttrycket igen.

Kan ensamheten upplevas värre än i en relation?

Ensamheten som suger ut varje uns av energi och som plötsligt upptar varje liten molekyl.

När blicken man möter är tom eller undvikande.

När man inte klarar av att möta denna energi som är fyllt av ingenting, vad gör man då?

Desperat försöker man ge den mening, förtvivlat försöker man hitta förklaringar.

Blundar och låtsas som att man inbillar sig, tittar upp och det som fyller luften är fortfarande….ingenting.

Vad gör man?

Jag vet och jag förstår att det är svårt. Jag vet och jag förstår att ensamheten inte kommer att gå över för att du pratar med någon. Jag vet också att det kommer att hjälpa dig på vägen om du gör det. Jag vet att du kommer att hitta en tråd som kommer att hjälpa dig att hantera det som händer.

Jag vet och jag förstår att råd inte är det du vill ha. Om det inte är råd som du tror kan hjälpa dig att återigen få möta liv, uppskattning och kärlek i de ögonpar som numer är tomma.

Men om du klarar av att bara ta emot ett enda litet råd då skulle det vara…

Andas med magen!

————————————————————-

Bild: alvaro tapia hidalgo

Vilka är viktigast i ditt liv?
Ta och skriv ner de tre viktigast personerna i ditt liv.  

Finns ditt eget namn med? Om inte, skriv ner det som första namn.
Det finns nämligen ingen relation som är viktigare än den du har
med dig själv.

Hur mycket tid och energi lägger du nu på att umgås med dessa personer?
Hur vårdar du dessa relationer? Hur prioriterar du?
Kanske vill du umgås mer- ge mer uppmärksamhet åt några?
Eller kanske mindre uppmärksamhet? 
“Vad många av oss mest av allt behöver är någon som
 får oss att göra vad vi kan” ~Ralph Waldo Emerson~
 
]]>
			http://blogg.livlustbalans.se/index.php/2011/09/24/relationstid/feed/
		0
		
		
		
		http://blogg.livlustbalans.se/index.php/2011/07/10/i-samverkan/
		http://blogg.livlustbalans.se/index.php/2011/07/10/i-samverkan/#comments
		Sun, 10 Jul 2011 08:54:31 +0000
		
				
		
		
		
		

		http://blogg.livlustbalans.se/?p=325
		
				
Promenaden i Trollskogen påminde mig om samtal som handlar om samverkan.
Skogen och alla dess invånare ger oss härliga lektioner om relationer. Om vikten av att ha ett friskt och gediget rotsystem, att det fungerar att samverka trots olikheter.
Att det blir intressant att vara i sammanhanget när man ger möjlighet för egna uttryck, när man släpper in det som inte är arttypiskt. Att det finns tillväxtmöjligheter för det nya och kanske lite sköra. Att tillåta sig själv stå i skydd av det som är äldre och stabilare tills man själv vuxit till sig.
Att förstå att alla liv inte ser ut på samma sätt. En del har möjlighet att gå rakt på målen och andra får ta en annan väg. Att vi alla har en möjlighet att växa på vårt eget sätt. Hur vi kan sno oss runt på allehanda sätt och någonstans har vi ändå längtan till “det där” ljuset.

 
 
Att förstå hur det som varit före oss ger oss en grund och näring för hur vi kan växa i dag. Hur vi kan ta till oss denna näring och låta något annat få liv.
Visst är det fantastiskt med dessa skolsalar?
]]>
			http://blogg.livlustbalans.se/index.php/2011/07/10/i-samverkan/feed/
		0