Precis som naturen har format dessa vackra raukar som finns på Öland, har vi en tendens att formas av det som omger oss.

Här har havet konstant slagit in över klipporna och sakta men säkert har det blivit dessa formationer.

Står vi still i samma miljö, med samma omgivning formas vi precis som klipporna, sakta men säkert. Till skillnad från klipporna kan vi förflytta oss, både fysiskt och mentalt.

Är du nöjd med den natur du befinner dig i, kan du tillåta dig att bli mer utmejslad av naturkrafterna. Du får tydligare konturer genom att tillåta vattnet och vinden (känslor och tankar) bli en större del av dig.

Är du missnöjd? Fundera över hur du vill att det ska se ut runt omkring dig? Vilken natur vill du vara i? Kanske tycker du att det är påfrestande att stå oskyddad mot vädrets makter? Kanske vill du själv vara den som påverkar vad det är som formar dig? Fundera i så fall på vad det är som håller fast dig där du befinner dig.

Första dagen av min 7 dagars semester anlände vi till Öland. Soligt men inte så varmt. Inte mycket folk! Inga bilköer!

När vi letar efter ett ställe att sätta upp vårt lilla övernattningstält är det plötsligt som att åka in i ingenmansland. Vi ser hur dimman bara sköljer in över landskapet och vägen vi åker på.

I den här dimman hittar vi stället att tillbringa natten på. Lilla tältet upp och en öl förstås.

Därefter en liten promenad längs omgivningarna. Eftersom det var i en naturpark ( tältning tillåten en natt) var det mycket ljud. Ljud som man upptäcker att man saknar ifrån våra vanliga “utflyktsmål”. Alla dessa fåglar!! Inte bara duvor, måsar och skator där inte!

Ozzy överlycklig och röjde runt bland alla dessa nya lukter. När en mink letade sig fram precis framför benen på honom och Ronny blev det full kalabalik. Det blev för Ronny att snubblande hänga med i Ozzys tempo där ett tag. Egentligen var det synd att inte släppa Ozzy där eftersom mink inte kan vara så kul att ha i dessa fågelområden. Men livet är tufft för en jakthund och det blev snällt att försöka finna sig i att bara sitta och känna dofterna.

Frukost dagen efter. Dimma!! Tror aldrig att jag varit med om så mycket dimma förut. Är det de nya på Östkusten tro? Varje kväll dimma och varje morgon. Den här gången blev det frukost uppe hos Långe Jan. Efter en stund släppte det lite och vi traskade runt  bland fyrvaktarhusen.

Uppe vid trollskogen fastnar jag naturligtvis vid vartannat träd. Tycker det är så otroligt rogivande och härligt att vandra där. Fascinerande är även det gamla skeppsvrak och delar som ligger utslängda längs kusten där. Som vanligt är det som om jag går direkt in i historien. Plötsligt har jag en film framför ögonen där jag kan se besättningens kamp och förvirring.

Trolleken. 8-900 år gammal. Här gick jag in i en ödmjuk koma tror jag. Vilket underbart träd.

Vilken källa till energi och kunskap.