Idag bubblar det av pirrande förväntan och väldigt mycket glädje. En känsla som finns i mig även om jag inte hela tiden är upptagen med orsaken till glädjen.
I morgon åker jag till Finland för att träffa ett gäng härliga kvinnor som jag gick samma utbildning med. Under några dagar ska vi nu “symbola” oss hej vilt. Det blir dans och rörelse, sagor och myter, bilder och meditationer..det kommer att bli mycket att prata om, skratta och gråtas över.
Även om inte tankarna finns hos det här som ska komma så har känslan lyckats bosätta sig hos mig.
Så är det ju….får jag mig en aha-upplevelse om.
Denna glädje känsla smittar ju av sig under hela dagen till andra saker. Leendet finns där naturligt för jag är glad och känslan sprider sig till andra händelser.
Och självklart är detta detsamma när vi låter kroppen bära med sig negativa saker. Det smittar andra händelser under dagen. Då finns inte leendet med automatik och surhetsgraden kanske till och med går att mäta.
Den goda händelsen (resan) kan bli negativ om jag hela tiden befinner mig i framtiden, då missar jag ju det härliga nuet, samtidigt så kan ju den goda förväntningen leda till att vägen dit blir betydligt “öppnare”, mer mottaglig för det som händer runt omkring.
Faktiska händelser är så härliga påminnelser om hur det faktiskt fungerar!!