Jag mötte en något frustrerad “nykursad” ledare häromdagen minsann…..
Det är många som vill bli kompetenta ledare. Det är många som går olika ledarskapskurser. Det är även många som inte vill eller helt enkelt låter bli ledarrollen.
Många söker tekniker som ska göra att de kan klättra på karriärstegen, få bättre status och bättre lön. Många gör det för ett genuint intresse och många vill utveckla sig själva.
I dag är det allt fler företag som satsar på ledarutveckling som har en lite mer personlig touch. Då och då kommer inslag som riktar sig mot den personliga utvecklingen. Härligt tycker jag eftersom jag vurmar för det.
Här och där upptäcker jag också att det kan uppstå lite krockar av detta. Å ena sidan är det bra för personen som genomgår en utveckling å andra sidan har inte organisationen som skickat iväg personen förändrat sin ledningsriktning. En något förvirrad person kan stå där med förändrade värderingar och en förändrad självbild som inte riktigt passar in längre. Glapp uppstår.
Oundvikligt kanske..tyvärr brukar dock dessa ledarskapsutvecklingskurser enbart vara några dagar per år så ganska snart glider personen in i de gamla vanliga mönstren igen. Nu dock en aning mer frustrerad.
Jag önskar att det skulle satsas än mer på utveckling som gör att de som går in i dessa ledarrollen verkligen utvecklar sitt inre ledarskap innan de tar itu med sitt yttre ledarskap.
För det är ju så att om du kan leda dig själv har du lättare för att leda andra. När du verkligen tror på dig själv och dina möjligheter har du också bättre chans att lyckas.
Och visst måste det vara så att det blir en bättre organisation om det finns ledare där som vet vilka de själva är, som kan stå för sina värderingar, som vet hur de ska kommunicera ut detta och leda andra genom att visa den egna motivationen?
—————————————
Bild:David Castillo Dominici / FreeDigitalPhotos.net