The moon is the essential thing — not the finger.

Detta är en del av ett zen buddhistiska citat som jag tycker är värt att ha i minnet. Ofta hamnar fokus på fingret som pekar och inte på målet. Så kan det även vara inom många av de personliga utvecklingskurser och “andliga” kurser som finns också.

Kursen eller kurserna som man går blir viktigare att rada upp än att leva efter det som man lär sig. Personliga eller andliga läror är inga medaljer som ska sättas på kragen, det är kunskap som ska omvandlas till insikter.

Jag är villig att öppna upp för visdom.

Kram

Malou

…………………………………….

Fotot är hittat på nätet, kontakta mig om det ska tas bort.

BALLONGMANNEN

En pappa tog med sig sin lille son in i en leksaksaffär. Medan pappan letade efter det han skulle ha, vandrade pojken iväg på egen hand. I ett hörn hittade han en staty av en man, gjord av ballonger. Statyn fascinerade pojken, så han blev stående där en stund.

Efter ett tag kunde pojken inte låta bli att peta till statyn, bara för att se vad som skulle hända. Statyn tippade bakåt en bit, men studsade tillbaka till upprättstående.

Detta gjorde pojken ännu mer nyfiken, så han drämde till statyn ytterligare en gång – nu med full kraft. Men samma sak hände också denna gången. Statyn tippade bakåt och studsade tillbaka så den åter stod upprätt.

I samma ögonblick kom pojkens pappa fram och såg sin son titta fascinerat på ballongstatyn.

“Hur tror du det kommer sig att den reser sig upp varje gång du slår ner den?” frågade pappan.

Pojken tänkte tyst för sig själv en stund, och sa sen:

“Är det kanske för att han står upp på insidan?“

För ganska länge sedan fick jag en fråga som gav mig en hel del insikter om mig själv.

Varför inte ta och fundera lite du också?

Vilken metod skulle du använda dig om du ville få en person bli tokig/må dåligt?