Du säger: Ingen bryr sig.
Jag säger: Alla bryr sig om något.

Du säger: Du såg mig inte.
Jag säger: Jag ser dig nu.

Du säger: Jag önskar jag vore någon annan.
Jag säger: Det här är de förutsättningar du har.

Du säger: Jag får väl fortsätta kämpa på.
Jag säger: Är lösningen verkligen mer av samma?

Du säger: Men jag är så annorlunda än alla andra.
Jag säger: Annorlunda är bra.

Du säger: Jag ser bara hinder.
Jag säger: Vem vill spela tennis utan nät?

Du säger: Jag vet i alla fall vart jag kommer ifrån.
Jag säger: Jag vill hellre veta vart du är på väg.

Du säger: Jag behöver pengar.
Jag säger: Du behöver ett mål.

Du säger: Men utan pengar går det ändå inte.
Jag säger: Jo, men du måste satsa av hjärtat.

Du säger: Jag kan ingenting.
Jag säger: Du lär dig under tiden.

Du säger: Var börjar man då?
Jag säger: Där du står, med det du har.

Du säger: Snart är det för sent.
Jag säger: Så vad väntar du på?

- Olof Röhlander

Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den, som är nästan ännu bättre.

~Puh~

Denna veckan njuter jag av allt kul som är inplanerat. Jag tar ut känslan av det roliga i förskott och på så sätt blir det lite dubbelt upp.

Igår, måndag, hade jag min bergetgrupp. Alltid lika roligt, alltid lika intressant.

Idag dejtar jag mig själv, helt suveränt skönt och i morgon ligger det en härlig träff med Malin Hammar på schemat.

Torsdag ägnar jag mig åt att åka till Falkenberg på en intervju, eventuellt blir det även lunch med en kär vän.

Fredag, lördag och söndag är samma sak som kursdagar!

Så är det konstigt att det idag är en riktig Puh-dag? Näpp, jag njuter av att jag ska äta honung, en liten smakbit varje dag.

Vilken är din honungsburk den här veckan?

Smaklig måltid!

Malou

Image: digitalart / FreeDigitalPhotos.net

Rosenthaleffekten, eller pygmalioneffekten, är det något som du hört talas om?

1968 gjorde Robert Rosenthal ett berömt försök som handlade om hur vi påverkas av våra förväntningar. Många av oss vet vilken kraft våra tankar har men frågan är om vi verkligen tar det på allvar? Pygmalioneffekten är ett utmärkt försök som i mina ögon verkligen visar allvaret.

Robert Rosenthal valde slumpmässigt ut ett antal skolor i USA. I dessa skulle han pröva hypotesen att tankar och attityder är skapande. I dessa skolor lottade han slumpmässigt ut ett IQ tal till varje mellanstadie elev.

Lottningen var hemlig och det tilldelades låg, normal och hög intelligens.

I mellanstadiet får eleverna nya lärare och dessa lärare får på deras klasslistor även reda på elevernas IQ nivå. Rosenthal säger till läraren att han har “testat” barnen och det är därför läraren får reda på IQ nivån för att “hjälpa” barnen. Läraren lovar att hålla intelligens nivån hemlig.

Under försökets gång låter Robert barnen genomföra standardiserade prov med jämna mellanrum och läraren får även skriva personliga utlåtande om varje barn varefter tiden går.

( Ni har säkert i minnet att Robert Rosenthal aldrig hade träffat dessa elever och att IQ siffrorna -intelligensnivån, enbart var slumpade.)

Efter bara en kort period uppstår mönster.

De elever som blev tilldelade (slumpmässigt) en låg intelligenskvot blev sämre och sämre på proven. Lärarna rapporterar också att de anser att dessa barn är tröga, håglösa och ointresserade.

Eleverna med slumpmässigt hög intelligenskvot blir bättre och bättre och lärarna rapporterar att dessa elever är pigga, alerta, vakna och nyfikna.

Man avbryter försöken efter ett tag och får efter det arbeta för att rätta till uppfattningar så att inte elevernas framtid skulle påverkas av detta.

Min tanke om dig, ger mig en attityd. Min attityd påverkar dig, du får en tanke om dig själv och du ger svar utefter min förväntade tanke.

Försöket ger upphov till oändliga av variationer om hur mycket våra tankar, våra attityder påverkar, både oss själva och andra.

Image: digitalart / FreeDigitalPhotos.net

Underbara bilder tagna av min mycket duktiga svägerska Anna. Hennes hemsida med mer bilder av djur och natur hittar ni om ni klickar på denna länk.

När jag gick in och tittade på de bilder som hon lagt in nu senast kom jag att tänka på drömmar och förväntningar. De drömmar vi kan ha nu när semestertider är här, de förväntningar vi har om dessa dagar.

Att ha drömmar om något tycker jag är positivt, för mig personligen är det viktigt att ha drömmar. Under vintern är det många som har drömmar om sommaren. Om den där tiden när vi kan koppla av, när det är ljust och underbart ljummet ute. När vi är lediga och kan umgås mer m.m.

När sommaren väl kommer och semestern börjar närma sig börjar våra förväntningar komma. Och här kan det nu börja bli kämpigt. När våra förväntningar inte blir infriade. För att vår dröm ska bli infriad har vi förväntningar på att det ska vara och kännas på ett visst speciellt sätt.

Drömmar och förväntningar är två helt olika saker och våra förväntningar kan till och med ställa sig i vägen för att drömmen ska gå i uppfyllelse.

Dröm på, släpp dina förväntningar och tillåt istället den kraft som din dröm har att leverera till dig.